Meriter

Lovisa (Louise) Josephina Eugenia, f 31 okt 1851 på Sthlms slott, d 20 mars 1926 på Amalienborgs slott, Khvn. Föräldrar: konung Karl XV o Lovisa av Nederländerna (se ovan). Danmarks kronprinsessa 1869, Danmarks drottning 29 jan 1906.

G 28 juli 1869 i Slottskapellet i Sthlm m danske kronprinsen Christian Frederik Vilhelm Carl, senare konung Frederik VIII, f 3 juni 1843 i Det gule Palae, Khvn, d 14 maj 1912 i Hamburg, son till konung Christian IX av Danmark o Louise av Hessen-Kassel.

Biografi

När L var åtta år, blev fadern kung. Hennes yngre bror Carl hade dött som liten, och "Sessan", som hon kallades, växte upp som ett älskat enda barn. Hon var livlig och gladlynt och liknade till sättet sin far och till utseendet sin mor.

Tidigt var L föremål för giftermålsspekulationer, som redan från det hon var 12 år inriktades på den danske tronföljaren Frederik och som politiskt anknöt till både danska och svenska skandinaviska allians- och unionsplaner. Kronprins Frederiks besök hos den sv kungafamiljen på Bäckaskog i Skåne juli 1868 ledde till förlovning. De båda kontrahenterna hade då träffats föregående sommar, också på Bäckaskog. Det var uppenbarligen med glädje L sade ja till den ståtlige prinsen, som hade ett älskvärt och stillsamt sätt. L:s uppfostran avslutades vintern 1868–69 med undervisning i dansk litteratur, kultur och historia meddelad av Lorentz Dietrichson. Hon fick också danska språklektioner och kom med tiden att tala en utmärkt danska.

När L:s bröllop stod i Stockholm juli 1869, hade ingen sv kungadotter gifts bort sedan 1715. Den sjuttonåriga L var lång till växten, ännu utan hållning och inte utvuxen. Hon skulle det närmaste året växa ytterligare "1 1/2 tum" (Edholm s 175). Det danska kronprinsparet besökte särskilt de första äktenskapsåren ofta Sthlm. L:s föräldrar avled emellertid båda snart.

I Danmark levde paret ett tillbakadraget liv på Amalienborg och, så småningom större delen av året, på Charlottenlunds slott med utsikt över Öresund. L skall ha känt sig isolerad i det danska kungahusets stora släktkrets. Den egna familjen växte emellertid snabbt. Av L:s fyra söner och fyra döttrar märks främst den senare danske kungen Christian X, den senare norske kungen Haakon VII (ursprungligen Carl) och prinsessan Ingeborg (bd 20) g m L:s sv kusin prins Carl. L ledde deras uppfostran med omsorg och stränghet och blev en god husmor av borgerlig typ. Tack vare det betydande arv L fick efter sina holländska morföräldrar blev familjens ekonomi mycket god. Hennes make, "den evige kronprinsen", tillträdde inte tronen förrän vid 62 års ålder och hade under väntetiden fått få meningsfulla uppdrag. Hans regeringstid kom bara att vara sex år.

L följde väl med i politiken men gjorde aldrig några försök till egna ingripanden. Som änkedrottning fortsatte hon att ägna sig åt sina religiösa intressen, var särskilt engagerad i den inre missionen och bedrev en omfattande välgörenhet. Hon bodde kvar på Charlottenlund men dog i Khvn.

Författare

Birgitta Lager-Kromnow

Arkivuppgifter

L:s arkiv i Rigsarkivet, Khvn. – Brev från L i BFA, RA, SSA (till E af Edholm) o UUB.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: P Bjerge, Enkedronning Louise (Bavnen 1926, sp 395-400); B Bramsen, Huset Glucksborg, 1–2 (1975), s 248-283; M Carsten-sen, Enkedronning Louise (Verden og Vi 1921, nr 44); F v Dardel, Minnen, 3–4 (1912–13); L Dietrichson, En norrmans minnen från Sverige, 2 (1902), s 46ff; E Edholm, Från Carl XV:s dagar (1906), s 33, 99, 119, 133, 149, 151, 155f, 175; E af Edholm, På Carl XV:s tid (1945); P Engelstoft, Louise (DBL 9, 1981); C G:son Fleetwood, Från studieår o diplomattjänst, 1-2 (1968); H8D, årg 27, 1925-26, s 422-425, 431 (Minnesblad); E Hedin, Den skandinaviska alliansfrågan 1857—1863 ... (VHAAH 81, 1953); E Møller, Skandinavisk Straeben og sv Politik omkring 1860 (1948); Oscar II, Mina memoarer, 3, ed N F Holm (1962); SMoK; J P Trap, Fra fire kongers tid, bd 3, Christian IX (1967).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lovisa (Louise), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9718, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager-Kromnow), hämtad 2024-11-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9718
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lovisa (Louise), urn:sbl:9718, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager-Kromnow), hämtad 2024-11-09.