Pehr J Lugn

Född:1881-10-09 – Undersåkers församling, Jämtlands län
Död:1934-03-13 – Oscars församling, Stockholms län

Egyptolog


Band 24 (1982-1984), sida 163.

Meriter

Lugn, Pehr Johan, f 9 okt 1881 i Undersåker, Jämtl, d 13 mars 1934 i Sthlm, Osc. Föräldrar: lantbrukaren Anders Petter Johansson L o Carolina Olivia Allmin. Mogenhetsex vid Luleå h a l 8 juni 09, inskr vid UU 2 sept 09, teol fil ex 25 okt 11, FK 16 sept 14, amanuens vid Victoria-museet för egyptiska fornsaker 14 juni 18–31 aug 30, FL 29 maj 20, allt vid UU, förest för Egyptiska museet i Sthlm från 28.

G 18 dec 1915 i Uppsala, Domk, m museiintendenten Gunhild Florida Catharina Henschen, f 24 dec 1881 där, ibid, d 3 dec 1965 i Sthlm, Sofia, dtr till bankdir Esaias Laurentius H o Emilia Magnusson.

Biografi

Trots Pehr L:s formella studier vid UU, där även folkloristik intresserade honom, får man betrakta honom som i stor utsträckning självlärd som egyptolog. Kontakter med tyska egyptologer, främst Günther Roeder vid Pelizaeus-Museum i Hildesheim, betydde mycket for bestämmandet av hans inriktning. Redan före sin fil lic:examen 1920 engagerades han som amanuens vid Victoria-museet för egyptiska fornsaker i Uppsala. Det hade grundats av portalgestalten i sv egyptologi professor Karl Piehl. Museet hade dittills inte haft ändamålsenliga lokaler och inte kunnat presentera väsentliga delar av sina samlingar, men genom omdisponering av Gustavianum ställdes utrymmen till förfogande för en nyuppställning av samlingarna. Under 1919 och 1920 genomförde L denna nya utställning av egyptiska antikviteter. Arbetet innebar också en vetenskaplig inventering av samlingarna, vid vilken ett visst samarbete med den framstående belgiske egyptologen Jean Capart var av stimulerande värde för L.

Det vetenskapliga arbetet med samlingarna i Uppsala och i någon mån även med dem i NM kom att resultera i det arbete, som for internationell vetenskap blivit L:s bestående insats. På det berömda orientalistförlaget Hinrichs i Leipzig kunde han 1922 utgiva Ausgewählte Denkmäler aus ägyptischen Sammlungen in Schweden. Detta är det första sv egyptologiska arbete, som presenterar ett urval av de antikviteter, vilka sedan början av 1800-talet fanns i landet. Medan L:s föregångare Piehl och hans elev Ernst Andersson-Akmar varit främst filologiskt inriktade, kom med detta arbete, som blev ett för sin tid påkostat planschverk, konsthistoriska och arkeologiska aspekter in i bilden. I boken ingår ett urval av främst större monument, men detta skulle kompletteras med smärre fornsaker samt epigrafiskt material i ett andra band, som emellertid aldrig blev färdigställt.

Med fyndet av Tutanchamuns grav 1922 och dess öppnande 1923 kom det faraoniska Egypten att som aldrig tidigare bli uppmärksammat av en bred publik. L blev den som under 1920-talet fick tillfredsställa behovet av populär men sakligt korrekt information om faraonernas kultur. Liksom tidigare Piehl kunnat väcka intresse genom två populära böcker med levande skildringar, har L med några verk lagt grunden till Egypten-kunskapen hos 1920- och 30-talens bildade allmänhet. Av störst betydelse är de två samlingarna uppsatser om betydande arkeologiska upptäckter, Egypten i fynd och forskning (1923–24). Andra monografiska arbeten är Egyptisk kultur i ord och bild, och Konst och konsthantverk i Egypten, båda lättillgängliga framställningar med rikt illustrationsmaterial. Hans medverkan i Bonniers illustrerade världshistoria 1926 innebar den första av en sv egyptolog skrivna framställningen av Egyptens historia.

Det allmänna intresset för Egypten blev också en sporre for de planer, som hysts att i Sthlm etablera ett egyptiskt museum. Dåvarande kronprins Gustaf Adolf och riksantikvarien Sigurd Curman gick i spetsen for att åstadkomma en adekvat utställning av de egyptiska samlingar, som fanns dels i NM och dels i Vitterhetsakademins vård i Historiska museet. Genom Egypten-kommittén med kronprinsen som ordförande grundades 1928 Egyptiska museet, och L insattes som dess föreståndare. Uppbyggandet av det nya museet igångsattes omedelbart, och det inrymdes i Gamla Bankohuset i Gamla stan. Grunden utgjordes av de nämnda samlingarna samt gåvor och depositioner av privatpersoner. Kontakter togs genast för att på olika sätt utvidga samlingarna. En huvudroll kom att spelas av chefen för Tyska arkeologiska institutet i Kairo Hermann Junker. Genom kronprinsens förbindelser fick L kontakt med ägaren till en av de största privatsamlingarna av egyptiska antikviteter, major R G Gayer-Anderson i Kairo, som var intresserad av att sälja delar av sina samlingar. Fram till sin död 1945 kom denne att bli en av Egyptiska museets stora välgörare. Av största betydelse för L blev möjligheten att genom Junker kunna fa ordna egna utgrävningar i Egypten.

I målsättningen för Egypten-kommittén ingick tanken på att starta utgrävningar. Främst avsåg man att ägna sig åt de förhistoriska kulturerna för att med föremål komplettera de neolitiska samlingar från många länder, som redan fanns i Sthlm, och ge komparativt material till sv arkeologiska fynd. Junker hade just i slutet av 1920-talet börjat undersökningar i Delta-området för att söka vinna kunskap om Egyptens tidigaste historia i denna viktiga region. Under flera etapper utforskade han den arkeologiska potentialen i hela västra Deltat och fortsatte sedan i östra Deltat. I en av dessa prospekteringsresor i östra Deltat 1930 kunde L deltaga. 1929 hade Junker börjat utgrävningar, stödda av Akademie der Wissenschaften i Wien, i Merimde-Benisâlame, en ort c:a 5 mil nordväst om Kairo, vilken kom att visa sig vara den äldsta neolitiska bosättning, som hittills utgrävts i Egypten. Det blev under tredje grävningssäsongen 1931–32 möjligt för Egyptiska museet att träda in som part i dessa utgrävningar. Från sv sida deltog jämte L även fil lic Egil Lönnberg. Medan Junker fortsatte grävningarna i Merimde-Benisâlame, från vilka en stor del av fynden kom att tillfalla det sv Egyptiska museet, kunde svenskarna påbörja arbeten i Merimde-Abu Ghâlib, en fyndplats alldeles bredvid, som Junker upptäckt.

Egyptiska museet fick utgrävningskoncessionen för Abu Ghâlib, och dagen före julafton 1931 påbörjade L de första sv utgrävningarna i Egypten, utgrävningar, som skulle komma att ge helt oväntade resultat. Junker hade konstaterat förhistoriska fynd. L grävde fram dessa men tvivlade redan under första säsongen på Junkers datering av dem, vilket framgår av hans preliminära rapport Svenska grävningar i Egypten vintern 1931–32. Andra säsongen började i jan 1933, då L assisterades av fil lic Hjalmar Larsen. Genom djupgrävningar kunde man snart konstatera, att L:s tvivel var riktiga. Huvudfynden på platsen var rester av stadsbebyggelse från c:a 2 000 f Kr. Härigenom kom utgrävningarna att fa en helt förändrad betydelse – bosättningar från så tidig historisk tid är sällsynta – men ställde också större krav på utgrävarnas insatser, inte minst av ekonomisk art. Det blev ej L förunnat att avsluta dessa utgrävningar – han dog i mars 1934 i Sthlm. Tredje säsongen 1934 leddes av Larsen, som 1936 och 1937 avslutade dem och därefter publicerade resultaten på ett föredömligt sätt (jfr Larsen under Källor o litt).

L kom att främst under 1920-talet spela en stor roll som banbrytare för en bredare förståelse för den fornegyptiska kulturen hos sv publik. Hans för tidigt avbrutna insatser som fältarkeolog i Egypten var ytterligare ett nytt inslag i sv egyptologi. Han blev också den förste museimannen inom det egyptologiska facket i landet. Under besöken i Egypten hade L med Gayer-Andersons bistånd kunnat förvärva antikviteter för Egyptiska museet. Det gällde betydande förvärv från egyptiska staten jämte delar av Gayer-Andersons egen samling. I Sthlm svarade L för utställningen av dessa antikviteter och kunde trots stora finansiella svårigheter utföra en ändamålsenlig och för tiden modern museiinredning.

Efter L:s död övergick chefsposten till hans hustru Gunhild L. Hon var en mycket populär förevisare av samlingarna och kvarstod som föreståndare till 1954, då Egyptiska museet kom att ingå i det då bildade Medelhavsmuseet.

Författare

Bengt Peterson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L i KB (21 st till NF:s red), SSA (till A Lagrelius o C G Laurin) o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den egyptiska dödsboken (Nordisk tidskrift ... utg af Letterstedtska föreningen, 1918, Sthlm, s 49–59). – Die magische Bedeutung der weiblichen Kopfbedeckung im schwedischen Volksglauben (Mitteilungen der Anthropologi-schen Gesellschaft in Wien, Bd 50, 1920, Wien, 4:o, s 81 –106; även sep, 26 s). – Ausgewähltc Denk-mäler aus ägyptischen Sammlungen in Schweden. Leipzig (tr Hildesheim) 1922. 4:o. VIII, 38 s, 25 pl. – Victoria-museet i Uppsala (Drottning Victoria sextio år. En översikt av drottningens levnad o verksamhet... utg av G Åsbrink, Sthlm 1922, fol, s 235–239; 2. [utökade] uppl 1931: Drottning Victoria. En översikt ...). – Egypten i fynd och forskning. Saml [l]-2. Sthlm 1923–24. 152, 174 s. – Ordspråksboken och Amen-em-opes vishetslära (Svensk tidskrift, årg 14, 1924, Sthlm, s 483–490).

— Egyptisk kultur i ord och bild. Sthlm 1926. 152 s. (Natur och kultur 65.) — Egypten (Bonniers illustrerade världshistoria, utg av J Häggman, 1, Sthlm 1926, 4:o, s 33-116, 1 pl, 1 karta). - Egypten (Världshistorien skildrad i dess kulturhistoriska sammanhang under red av H Almquist, d 1. Antiken, Upps (tr Sthlm) 19[26-]27, s 3-152). -[Egypten:] Fornreligion och det forntida E:s historia (Nordisk familjebok, 3. ... uppl, bd 6, Sthlm 19[26-]27, sp 373-389). - Konst och konsthantverk i Egypten. Sthlm 1927. 143 s. (Bonniers små handböcker i vetenskapliga ämnen, 17.) — Egyptisk konungastaty från 12:te dynastien. [Omsl.] Sthlm 1928. 7 s. [Undert P. L.] (Statens historiska museum. Tillf utställn, Katalog n:o 2.) — Tut--anch-Amonfyndet. Föredr hållet vid sv sällskapets för antropologi o geografi sammankomst d 16 nov 1928 (Ymer, årg 49, 1929, Sthlm 19[29-]30, s 185-203). - A "beaker" pot in the Stockholm Egyptian museum (The journal of Egyptian ar-chaeology, vol 17, London 1931, 4:o, s 22, 1 pl). — Svenska grävningar i Egypten vintern 1931—32. En preliminär redogörelse (Arkeologiska studier tillägnade H. k. h. kronprins Gustaf Adolf, utg av Sv fornminnesfören, Sthlm 1932, 4:o, s 329-350).

— [Crown Prince Gustaf Adolf as a promoter of archaeological research,] Egypt (The Museum of Far Eastern antiquities ... Stockholm, Bulletin no. 4. Dedicated to ... Crown Prince Gustaf Adolf, Sthlm 1932, s 7—9). — Recension i Sphinx, revue critique embrassant le domaine entier de 1'égypto-logie, vol 17, 1913, Upps ..., s 94-96.

Källor och litteratur

Källor o litt: H Larsen, Sv grävningar i Egypten (Ymer 1938); dens, Vorbericht über die schwedischen Grabungen in Abu Ghâlib 1932–1934 (Mitteilungen des Deutschen Instituts für ägyptische Altertumskunde in Kairo, Bd 6, Berlin 1935); d:o 1936/1937 (ibid, 10, 1941); Norrlands nation i Upsala 1909–1914 (1915); UUM ht 1926 (1927).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr J Lugn, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9730, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Peterson), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9730
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr J Lugn, urn:sbl:9730, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Peterson), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se