C Josef Lund

Född:1864-05-16 – Maria Magdalena församling, Stockholms län
Död:1932-11-08 – Nikolai församling, Stockholms län

Skräddare


Band 24 (1982-1984), sida 170.

Meriter

Lund, Carl Josef, f 16 maj 1864 i Sthlm, Maria, d 8 nov 1932 där, Nik. Föräldrar: skräddarmästaren Carl L o Emilia Charlotta Roos. Mogenhetsex vid Sthlms reallärov 16 maj 84, praktik inom skräddaryrket i USA, Tyskland o Frankrike 86–89, anställd i skrädderifirman Lund & Ekholm, Sthlm, 89, dess innehavare 95, led av styr för ab Lund & Ekholm från 24, för Sthlms skrädderiidkarefören 96–13, v ordf 01–03, ordf där 04–06, led av styr för Sveriges skräddarmästares centralfören 96–10, sekr där 97–08, burskap i Sthlm 23 maj 99, led av Sthlms stadsfullm 05–29, led av kafékomm 07–11, av löneregleringskomm 08–09, av Storkyrkofors:s skolråd 09–26, v ordf där 20–26, led av folkskoleöverstyr 10–13 o av folkskoledir 14–15, av lönenämnden 11–21, ordf där 16 o 19–20, led av Storkyrkoförs:s kyrkofullm 12–14, av styr för Sthlms borgarskola från 13, av styr för ab Sthlmssystemet 15–21, av utskänkn:komm 15, ordf där 16–27, v ordf i Sthlms stads hantverksfören från 19, led av tjänstenämnden från 21, red för Sv skrädderi tidn 24–26, led av styr för Sthlms spårvägar från 24, av stadskollegiet 25–27.

G 22 nov 1890 i Sthlm, Nik, m Josefina Wilhelmina (Minnie) Holmberg, f 11 febr 1867 i Grythyttan, Ör, d 20 dec 1940 i Sthlm, Gust Vasa, dtr till handl Per H o Stina Janson.

Biografi

Josef L:s liv och verksamhet kom i stor utsträckning att präglas av hans uppväxt som son till en baptistisk skräddarmästare, bosatt och verksam i Gamla stan i Sthlm. Med sin konservativa läggning skulle L ständigt intressera sig för hantverket, hemorten och religionen. Som vuxen lämnade han emellertid baptismen och övergick till statskyrkan.

Efter avslutad skolgång praktiserade L först hos fadern i den ansedda familjefirman och fortsatte sedan sin utbildning under tre år utomlands, bl a i USA, där han kunde studera den tidiga konfektionsindustrin. Skrädderifirman Lund & Ekholm tillverkade och sålde nämligen "färdiggjorda manskläder" men fick efterhand en ökad inriktning på måttbeställda kläder. Sedan fadern avlidit 1894 blev L ensam innehavare av firman fram till 1924, då den ombildades till ab. Som aktiv skräddare kom L att vara mycket verksam inom olika hantverksorganisationer och blev en av sv skrädderifackets ledande män.

Under L:s mångåriga arbete i stadsfullmäktige präglades många av hans anföranden av hans kärlek till staden mellan broarna, som han inte ville skulle bli "ett antikvitetsmagasin i stället för en levande organism i samhället". Han fann det lika orimligt att göra flottstation av Djurgården som att sälja Triumfbågen i Paris till någon rik amerikan. En betydelsefull insats gjorde L inom kafé- och utskänkningskommittéerna, där han var speciellt ansvarig för Gamla stan. Han bidrog verksamt till att öka nykterheten i Sthlm.

L sysslade mycket med utbildningsfrågor både inom Storkyrkoförsamlingen och i hantverkskretsar och ivrade bl a för föreläsningsserier och bättre skolbibliotek. Det kan anses typiskt att han ledde en diskussionsafton i Sthlms stads hantverksförening över ämnet Vad innebär ordet konsthantverk? L, som inom stadsfullmäktige hörde till de få hantverkarmästarna, uppfattades av sin omgivning som sträng och konservativ, en "argsint socialistätare" (Larsson 1977). Hans självständiga hållning framkom på ett markant sätt, när han som enda stadsfullmäktigmedlem gick emot förslaget om allmän pensionsförsäkring. L deltog livligt i stadsfullmäktiges debatter och talade utifrån sin övertygelse. Med tiden kom han att uppskattas även bland sina politiska motståndare och anpassade sig också själv efter en ny tid och en ny förvaltning. Ledningen av skrädderifirman övertogs 1929 av L:s son Victor.

Författare

Margareta Ljungberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: M Ljungberg, Skräddaren J L (uppsats i arkivkunskap ht 1981, StU) o där anf källor o litt.

E Hildebrand, Sthlms stadsfullm 1911-20 (1952); Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); dens, Mitt liv i Stadshuset, 1 (1977), s 237; Lärare o studenter [vid Norra realläroverket] (1941); Minnesskr vid Sthlms stadsfullm:s femtioårsjubileum (1913); Sthlms borgerskap, historik ... (1929); J Nyblom, J L död (Sv skrädderitidn 1932, nr 22); Sthlms adresskal 1892-1932; Sthlms stadsfullm 1913–1938 (1938).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Josef Lund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9738, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margareta Ljungberg), hämtad 2019-01-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9738
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Josef Lund, urn:sbl:9738, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margareta Ljungberg), hämtad 2019-01-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se