Fredrik A Lundberg

Född:1825-04-24 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län
Död:1882-05-27 – Söderby-Karls församling, Stockholms län

Anatom, Läkare, Veterinär


Band 24 (1982-1984), sida 191.

Meriter

Lundberg, Fredrik Albertinus, f 24 april 1825 i Lund, d 27 maj 1882 i Söderby-Karl, Sth. Föräldrar: kopparslagarmästaren Abraham L o Anna Jönsson. Inskr vid LU 3 dec 42, med fil ex 20 dec 44, MK där 21 dec 47, tf bataljonsläk vid Skånska dragonreg 14 jan–10 juni 48, karantänläk i Malmö 14 juli–14 okt 48, ML vid LU 20 juni 49, pensionär i fältläkarkåren 1 sept 49–1 okt 51, tf provinsialläk i Vemdalen, Jämtl, 12 nov 49–4 okt 50, kolerasjukhusläk i Värmland 26 okt–18 dec 50, amanuens vid KLs klinik för barnsjukdomar 1 juni 51–1 febr 52, tf bataljonsläk vid Svea livgarde 14 juni–1 okt 51, amanuens vid KI:s patologiska museum 1 febr–1 juli 52, kir mag vid KI 28 maj 52, tf andre prof i anatomi m m vid Veterinärinrättn i Sthlm 1 juni 52, tf förest där 7 juli–22 dec 53, överläk vid Djurgårdens kolerasjukhus i Sthlm 7 juli–22 dec 53, fattigläk i Ladugårdslands förs där 1 febr–5 maj 54 o 1 jan–1 april 55, tf förest vid Veterinärinrättn 16 juli–23 dec 55 o 1 juni–26 nov 56, andre prof där 19 dec 56, ord prof där 6 aug 59–67, ordf i Sv läkaresällsk 62–63, i Sv veterinärläkarefören 62–76, förest vid Veterinärinrättn (från 67 Veterinärinst) i Sthlm 1 okt 62–30 sept 74 (tjänstl 1 okt 72–30 sept 73), prof i patologi o terapi jämte epizooti-, avels- o raslära där 68–76 (tjänstl från 1 okt 72), förest för med kliniken där 68–76, sekr i komm ang stuteriväsendet sept 68–dec 69, led av stuteriöverstyr o styr över stamholländerierna 68–75. – LLA 60, med hedersdr vid LU 29 maj 68.

G 23 okt 1858 i Sthlm, Kat, m Wilhelmina Elisabeth (Betty) Margaretha Rundqvist, f 29 aug 1823 där, ibid, d 29 maj 1923 där, Engelbr, dtr till kaptenen vid flottan Johan R o Barbara Elisabeth Carlbaum.

Biografi

Efter att ha gått igenom Lunds katedralskola inskrevs Fredrik L, påverkad av sin morbror Stoby-prosten medicine doktorn Peter Jönsson, vid LU:s medicinska fakultet. Där drev han – dock utan att försumma sina nöjen – raskt och energiskt studier som gjorde honom till licentiat vid 24 år. När han 27 år gammal blev färdig läkare, hade han nära ett år tjänstgjort som provinsialläkare i Härjedalen och en kortare period som kolerasjukhusläkare i Värmland. Omedelbart efter sin kirurgie magisterexamen förordnades han av Sundhetskollegium att under vakans vara anatomiprofessor vid Veterinärinrättningen. Han öppnade läkarpraktik på Östermalm och var periodvis fattigläkare och överläkare vid Djurgårdens kolerasjukhus.

På Veterinärinrättningen var L en först nyfiken men snart djupt intresserad deltagare vid föreståndaren S A Norlings demonstrationer av sjuka djur. Norlings skickliga diagnoser och det märkligt medryckande i hans personlighet var enligt L:s egen utsago orsaken till att han, som mot slutet av 1850-talet blivit en av Sthlms mest eftersökta läkare, kom att se djurläkarens uppgift som sin viktigaste. 1854 fick L statligt resebidrag för att i Tyskland och Frankrike studera veterinärmedicin, och 1857 utsändes han efter förslag av LA för att studera smittosamma kreaturssjukdomar och veterinärväsendets organisation i olika stater på kontinenten. 1862 var han i Ryssland för att studera kreaturspesten.

När L vid Veterinärinrättningens omorganisation blev professor i patologi och terapi, hade han dessförinnan undervisat i flertalet av de ämnen som förekom vid läroanstalten. Han hade grundliga kunskaper och lätt för att skaffa sig nya. Han hade efter Norling blivit det sv veterinärväsendets ledande personlighet och hade även utanför landets gränser fatt anseende som specialist på djurfarsoter. Som klinikföreståndare utförde han 1861 ett försök med narkotisering vid djuroperationer, ett förfarande som först långt senare kom till allmän användning. L var en av eleverna uppskattad skicklig lärare och arbetade ivrigt i tal och skrift för att djurläkarna skulle få en bättre ställning i samhället. Han menade att den säkraste vägen att nå det målet var en längre och grundligare veterinärutbildning som han ville möjliggöra genom att inrätta en läroanstalt med akademisk status, något som också skedde 1867. Han var Veterinärmedicinska föreningens förste inspektor och aktiv vid grundandet av Sv veterinärläkareföreningen. Han tog initiativ till en understödskassa inom kåren och donerade 1871 penningmedel som blev grunden till Sv veterinärläkareföreningens stipendiefond. Som Veterinärinrättningens föreståndare ordnade L dess museum och verkställde den första katalogiseringen av dess bibliotek.

L:s Beskrifning öfver husdjurens sjukdomar (1868) är klart och lättfattligt skriven och blev i sitt slag den första läroboken på svenska. Tidskrift för veterinärer, hästvänner och landthushållare, som L tillsammans med J G H Kinberg gav ut i tre årgångar, var Sveriges första verkliga veterinärtidskrift. Från 1864 redigerade L ensam 10 årgångar av Tidskrift för veterinär-medicin och husdjursskötsel.

I början av 1870-talet drabbades L av upprepade hjärnblödningar, var från hösten 1872 tjänstledig från professuren och lämnade två år senare sin läkarpraktik. Med hustru och fosterdotter slog han sig ned på sin egendom Broby två mil norr om Norrtälje. Där drev han med framgång kreatursavel och jordbruk och förbättrade egendomens tillstånd och avkastning. Han var länge ihågkommen för de väldiga stenkummel han lät stapla som resultat av stensprängningar på Broby åkrar. Som läkare ingav L förtroende genom sin skarpa iakttagelseförmåga och sitt lugna sätt vid umgänget med de sjuka.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Strödda brev från L i KB o NordM.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anteckningar rörande några utländska veterinärskolor under en resa 1857–58. Utdrag av berättelse, afgifven till Kgl. sundhets-kollegium (Svenska läkare-sällskapets nya handlingar, bd 12, Sthlm 18[62-]63, s 1–81). – Om mjeltbrand. Sthlm 1864. 45 s. [Ur Tidskr för veterinär-medicin o husdjursskötsel så.] – Kreaturs-eller boskapspesten. [Text, s 2.] Sthlm 1866. 8 s. [Föret.] – Om hydrofobi. Tal vid ordförandeskapets nedläggande den 4 oktober 1863 (Sv läkare-sällskapets nya handl, serie 2, d 1, 1866, s 132–160). – Beskrifning öfver husdjurens sjukdomar, utarb. Sthlm 1868. XV, 638 s. [Ny uppl] Norrköping 1890. XIII, 561 s. – Bidr i Hygiea 1863–66, Sthlm, o i nedan nämnda tidskr; vissa titlar se Veterinärhögskolan hundra år, Sthlm 1921, s 59 f.

Utgivit: Tidskrift för veterinärer, hästvänner och landthushållare. Årg [1]–3, 1861–63. Sthlm. 253, 256, 254 s. (Tills med J. G. H. Kinberg.) – Tidskrift för veterinär-medicin och husdjursskötsel. Årg 1–10, 1864–67, 1868–74. Sthlm. - Årsberättelse, från Kongl. veterinärinrättningen i Stockholm för år 1863(–1871, 1873), afgifven. Sthlm 1864-72, 1874, 20, 21, 17, 30, 17, 25, 23, 24, 25, 24 s. – Underdånigt betänkande angående stuteriväsendet afgifvet den 17 december 1869 ... Sthlm 1870. 4:o. 149 s. (Sekr; tills medj. W. Beyer mfl.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 6 aug 1859, nr 13, RA; LA:s arkiv Dia: 7 (matr), LA. N Frykholm, Sv biogr veterinärmatr från 1750 till nuv tid (2. uppl 1927); W Hallgren, Sv veterinärhist i ord o bilder (1960); F Henschen, Min långa väg till Salamanca. En läkares liv (1957); P Heurgren, Utkast till Sveriges veterinärhist (1889); Inbjudn till med drsprom [LU] ... 29 maj 1868 (1868); H Juhlin Dannfelt, LA 1813-1912 samt sv landthushålln under nittonde årh (1913); F Lenn-malm, Sv läkaresällsk:s hist 1808-1908 (1908); E Schoug, 50 år som veterinär. Minnen o erfarenheter (1917); SjSk 2; SLH 2:1 (1873); G Unestam, En bok om Söderby-Karl (1954); J Wennerholm, Det nya veterinärinst. Några minnesblad (1912); Veterinärmedicinska fören. Jubileumsskr 1868–1943 (1943); K Vide, Sv veterinärläkareförems hist (1935); E Wrangel, En lundensisk studentkrets vid 1800-talets mitt (Skr utg av Fören Det gamla Lund, 14, 1932); E Akerhielm, Sv gods o gårdar, 2 (1924); U Åkesson, Veterinärmedicinska bibi (Sv veterinärtidn 1966, nr 22). – Nekr:er över L i Lunds weckoblad 31 maj, Norrtelje tidn 3 juni o Sthlms dagblad 30 maj 1882, i Tidskr för veterinärer o landthushållare 1882, h 2, o Tidskr för veterinär-medicin o husdjursskötsel 1882, h 3.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik A Lundberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9758, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9758
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik A Lundberg, urn:sbl:9758, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se