M Mathilda Lundberg

Född:1865-02-08 – Skellefteå landsförsamling, Västerbottens län (i Myckle)
Död:1959-10-18 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Läkare


Band 24 (1982-1984), sida 199.

Meriter

Lundberg, Margareta Mathilda, f 8 febr 1865 i Myckle, Skellefteå landsförs, d 18 okt 1959 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: lantbrukaren Gustaf Larsson L o Magdalena Fredrika Markstedt. Studentex vid Wallinska skolans gymnasium i Sthlm 22 maj 89, inskr vid UU ht 90–ht 91, med fil ex där 15 dec 91, inskr vid Kl 28 jan 92, MK där 30 nov 95, ML där 20 april 01, underläk vid Sthlms sjukhem 1 april 02–30 juni 03, amanuens vid Serafimerlasarettets gynekolog klinik 1 juli 03–30 juni 04, tf amanuens vid med polikliniken sommaren 04, amanuens där 15 sept 04–31 maj 05, amanuens vid med kliniken 1 juni 05–31 maj 06, allt vid Serafimerlasarettet, Volontärarzt vid dr Turbans sanatorium, Davos, Schweiz, sommaren 06, prakt läk i Sthlm 06–50, sakk i 1902 års löneregleringskomm (ang kvinnors befogenhet till vissa statliga tjänster) sept 10–jan 11, överläk vid Romanäs sanatorium, Säby, Jönk, periodvis 13–17, förest för Sera-fimerlasarettets med poliklinik 17–25, läk vid olika flickskolor i Sthlm. – Ogift.

Biografi

Mathilda L hörde till pionjärerna bland kvinnliga läkare; vid hennes examen 1901 fanns det bara ett tiotal i Sverige. Hon kom från en något annorlunda miljö än de flesta av dem, från ett lantbrukarhem i Norrland. L:s medicinska intresse delades av en yngre bror (Lars L), som blev ögonläkare i Sthlm. I likhet med flera av sina kvinnliga kolleger var hon inte alldeles ung vid sin examen, 36 år.

Under de första fem åren som utexaminerad läkare hade L olika förordnanden på Se-rafimerlasarettet, bl a som amanuens på med kliniken. En sådan amanuenstjänst var öppen också för kvinnliga läkare – om professorn i ämnet var positiv. Specialistutbildning fick sökas utomlands. L företog 1906 en studieresa till olika sanatorier i Tyskland och Schweiz och hade även ett kortare förordnande i Davos. Vid hemkomsten öppnade hon praktik i Sthlm med hjärt- och lungsjukdomar som specialitet. Åren 1908–09 genomförde hon tillsammans med läkarna Georg Kjellin och Arvid Karlsson en omfattande undersökning av folkskolebarns tuberkulosfrekvens. 1909 publicerades hennes föreläsning Gymnastikens användbarhet i striden mot lungtuberkulos. L tjänstgjorde 1913–17 tidvis som överläkare på Romanäs, där Harriet Löwenhjelm hörde till hennes patienter.

L deltog några månader 1910–11 som sakkunnig i 1902 års stora löneregleringskommitté i det för kvinnorörelsen viktiga avsnitt som rörde kvinnors behörighet till statliga tjänster. Kommitténs förslag kritiserades från L:s sida skarpt i en reservation. De kvinnliga läkarna skulle utestängas från praktiskt taget alla högre befattningar. Hon vände sig också mot förslaget att kvinnor skulle frånträda sina tjänster om de gifte sig. F ö förordade L i detta sammanhang en försiktig politik med till en början måttliga krav.

L blev den första kvinna som fick en befattning vid en invärtesmedicinsk undervisningsklinik, då hon 1917 blev föreståndare för Serafimerlasarettets medicinska poliklinik. Som hennes underläkare arbetade flera år Nanna Svartz. Mottagningen var omfattande med bortåt 70 patienter på 3–4 timmar. L beskrivs av Nanna Svartz som mycket kunnig i invärtesmedicin. Hon hade en utpräglad förmåga att klart redogöra för ett fall och förde givande diskussioner med de unga medicinarna. Hon kunde ha ett strävt sätt men var alltid rakryggad och rättvis, "en sann människovän". Mot slutet av sin föreståndar-tid besvärades hon av nedsatt hörsel och led även av blodbrist. Andra (manliga) läkare minns henne som "kunnig, barsk, alltid klädd i cheviot".

Författare

Gunnel Hedvall



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Enquéte sur la fréquence de la tuberculose pulmonaire dans les écoles primaires de Stockholm, fahe en 1908, sur commission ... Resumé statistique élaboré (Festskrift vid tuberkuloskonferensen i Stockholm 1909, utg af Sv nationalfören mot tuberkulos, Sthlm 1909, s 72–85; tills med G. Kjellin). – Gymnastikens användbarhet i striden mot lungtuberkulos (Några föreläsningar från Föreningen G. C. I:s andra fortbildningskurs i september 1909, Sthlm 1909, s 3–12). – Undersökningar angående förekomsten av lungtuberkulos bland folkskolebarnen i Stockholm år 1908 samt utredning rörande skolhygieniska åtgärder för de sjuka barnen (Stockholms folkskolors handlingar, 1914, 3. Skolhygieniska undersökningar på uppdrag av Överstyrelsen för Stockholms stads folkskolor under åren 1906–1914, 2, Sthlm 1915, s 5–32; tills med G Kjellin).

Källor och litteratur

Källor o litt: KI:s arkiv AIV:8–9 (examensprot 1890–1918) o DII:4 (matr 1887–96), RA.

G Hedvall, Om våra första kvinnliga läkare (Nord medicinhist årsb 1974); SLH 4:3 (1933); N Svartz, Steg för steg. En självbiogr (1968); Sv läkare (1959); L Wahlström, Den sv kvinnorörelsen (1933); A Widstrand, Sv läkarbefattningar o deras innehavare (1943); G Wieselgren, Den höga tröskeln. Kampen för kvinnans rätt till ämbete (1969). – Muntliga meddel från prof Nanna Svartz, Sthlm.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
M Mathilda Lundberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9765, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnel Hedvall), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9765
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
M Mathilda Lundberg, urn:sbl:9765, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnel Hedvall), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se