Meriter

Lundegårdh, Henrik Gunnar (i fdb Gunnar Henrik), f 23 okt 1888 i Sthlm, Klara, d 16 nov 1969 i Länna, Sth. Föräldrar: skräddarmästaren Sven Johan Henriksson L o Johanna Katarina Norman. Mogenhetsex vid h reallärov på Norrmalm i Sthlm 15 maj 07, inskr vid StH 17 sept 07, FK 20 april 12, FL 28 sept 12, disp 19 okt 12, doc i botanik 6 dec 12–9 nov 15, FD 31 maj 13, allt vid StH, doc i botanik vid LU 5 okt 15–26, assistent i växtfysiologi vt 16–ht 17, tf profi botanik där 1 jan 18–20, ledde ekologiska stationen på Hallands Väderö 17–27, prof o förest för lantbruksbotaniska avd vid Centralanstalten för jordbruksförsök 11 juni 26–juni 35 o därefter profi växternas fysiologi, anatomi o ekologi vid lantbrukshögsk 28 juni 35–55, prorektor där 40–42, verksam vid ensk forskn:laboratorium i Penningby, Länna, från 47. – LLA 27, LVS 39, LVA 43, LIVA 44, FS:s Linnémedalj i guld 45, LFS 50, HedLIVA 53.

G 1) 28 dec 1915 i Sthlm, Joh, m Sigrid Augusta Josefina Svensson, f 5 dec 1888 i Lönneberga, Kalm, d 13 okt 1943 i Uppsala, Domk, dtr till fabrikören Gustaf S o Josefina Lif; 2) 16 okt 1944 i Uppsala, Domk, m Kraka Signe Blanka Liljefors, f 24 febr 1911 i Ytterjärna, Sth, dtr till konstnären Bruno Andreas L (bd 23) o Signe Adolfina Helena Olofsson.

Biografi

Henrik L:s uppfinnartalang och konstnärliga fantasi fick sitt uttryck i botaniskt intresse. Hans genomgående studieobjekt under 60 år var växternas rötter och samspelet mellan markens näringsämnen och växtens liv. Valet av forskningsobjekt hänger samman med botanikens utveckling under hans gymnasie- och studentår. Den linnéanska traditionen i sv botanik – beskrivande systematik och floristik – ifrågasattes omkring sekelskiftet av förespråkare för den mikroskopiska och den experimentella botaniken, av cytologer och växtfysiologer. De botaniska museerna kompletterades under intryck av tysk botanik med laboratorier. Vid StH introducerade Otto Rosenberg den nya mikrotekniken och fick en personlig professur i växtanatomi och cellära 1911. L drogs in i detta nya, internationellt expansiva forskningsfält, behärskade snart tekniken och skrev i rask följd en rad artiklar om kärndelningen i rotceller.

Efter disputationen följde några år av intellektuellt sökande. Den första vintern studerade L växtfysiologi hos W Pfeffer i Leipzig, sysslade med sambandet mellan form och funktion hos växter och reste runt i Skandinavien för att iaktta växternas fysiologiska anpassningar till miljön. Liksom Bengt Lidforss prövade han på essäistik och naturfilosofiskt författarskap. Han utgav bla en skiss till en kemisk-fysikalisk teori för livsföreteelserna (1914) och en skrift benämnd Vad människan tänkt om livet (1917). Intresset för cytologin mattades emellertid så småningom.

Under sina resor hade L funnit Hallands Väderö vara en idealisk plats för studier av växternas livsyttringar. Han fick pengar till att uppföra en rymlig fältstation på ön och poängterade vikten av att ha tillgång till ett laboratorium i omedelbar närhet av undersökningsområdet. Under de första Väderö-åren sysslade han själv med växternas retningsrörelser (geo- och fototropism), särskilt s k plagiotropism hos rötter. Han samlade där under ett decennium en rad utländska gäster och yngre kolleger. Många fick avgörande vetenskapliga impulser, så t ex två ledande sv ekologer, Gottfrid Stålfelt och Lars-Gunnar Romell. Samtidigt var L:s viljestyrka orsak till kraftiga kontroverser.

Vid 30 års ålder stod L som docent vid LU och tf professor mitt uppe i en lovande universitetskarriär. Han hade som mycket ung disputerat på ett av botanikens frontområden, därefter med framgång kastat sig över ännu ett och byggt upp en livaktig ekofysiologisk forskningsstation. Han hade lätt att skriva och var mycket allmänbildad. Han syntes närmast självskriven till den växtfysiologiska professuren i Lund, när den ledigförklarades 1917. De sakkunniga uppskattade visserligen hans teoretiska självständighet och experimentella skicklighet men tyckte också att han var för spekulativ. Istället förordades en mer empiriskt inriktad forskare, Uppsala-botanisten Harald Kylin (bd 21). L kände sig orättvist behandlad, och i en beryktad stridsskrift, Modern experimentell växtfysiologi och traditionell botanik (1920), anklagade han i hårda ordalag de sakkunniga för vetenskaplig konservatism. Så stäcktes L:s universitetskarriär. Men vid Centralanstalten för jordbruksförsök skulle det bli en tjänst ledig några år senare. Under första hälften av 1920-talet koncentrerade L sig därför på växternas koldioxidhushållning och kolsyregödslingen; han utgav bl a en bok om koldioxidens ekologiska kretslopp och tog också upp problemet med betningsmedlens verkningar på kulturväxter. Vid sidan av meriteringsforskningen fortsatte han att ägna sig åt grundläggande ekofysiologiska problem. 1925 sammanfattade han tio års erfarenheter i Klima und Boden in ihrer Wirkung auf das Pflanzenleben, en programskrift för experimentell växtgeografi, som blev en internationell framgång och som under ett kvartssekel trycktes i flera tyska samt engelska, ryska och japanska upplagor.

1926 fick L professuren vid Centralanstalten (senare lantbrukshögskolan), där han blev kvar till sin pension. Här tog han upp det problem som skulle sysselsätta honom resten av hans liv – hur växterna upptog salter. Under primitiva yttre förhållanden uppfann han en fysikalisk metod till snabb och säker bestämning av jonkoncentrationer (flamspektrofotometri), och med denna kunde han bl a utveckla en praktisk metod för bestämning av gödslingsbehovet, den s k trippelanalysen (bladanalys) i slutet av 1930-talet. L:s metodiska insats blev internationellt erkänd och renderade honom utmärkelser och medlemskap i utländska akademier. Sina forskningsresultat sammanfattade han bl a i Die Nährstoffaufnahme der Pflanze (1932) och i Die Blattanalyse (1945). I sv jordbruksförsökskretsar förhöll man sig dock länge avvaktande till den nya metodiken, bl a på grund av samarbetsproblem.

Spektralanalysen gav L nya idéer. I början av 1930-talet studerade han tillsammans med sin assistent, Hans Burström, sambandet mellan jon-upptagnings- och cellandningsmekanismerna och utvecklade en elektrokemisk teori for detta. Studierna av cellandningen ledde honom senare in på andningsenzymer, och under 1950-talet utgav han en rad arbeten om cytokrom-systemet i rötter.

Bl a på grund av motståndet från jordbruksforskningen uppförde L i slutet av 1940-talet ett privat laboratorium i Penningby utanför Norrtälje. Här återupplivade han sina ungdomsidéer om laboratoriet ute i naturen, och här fortsatte han i tjugo års tid aktivt forskningsarbete ända fram till sin död. Även i sin sista uppsats var han med i den internationella frontlinjen. Sammanlagt hann han med omkr 200 vetenskapliga artiklar.

L var en vetenskaplig sökare som inte alltid passade i institutionella förhållanden. Hans ekofysiologiska insatser vann internationellt anseende men förbisågs i hemlandet, ett öde han delar med två samtida experimentalekologer: Lars-Gunnar Romell och Göte Turesson. L:s cellfysiologiska forskning bar däremot bättre frukt i Sverige. Han blev delvis upprättad i Lund, när hans lärjunge och assistent genom många år, Hans Burström, efterträdde Kylin som professor i växtfysiologi 1944. Några år senare invaldes L i Fysiografiska sällskapet.

Hos L kombinerades en praktisk läggning med en teoretisk och naturfilosofisk. Han hävdade alltid att intressanta problem och hypoteser var vetenskapens mål. Den beskrivande botaniska traditionens upprätthållare avvisade honom i gengäld som spekulativ och rentav slarvig. L hade också starka konstnärliga intressen. Han var mycket musikintresserad och en utmärkt cellist. Han skrev essäer om konst och vetenskap, om skönhet och om naturens mening.

Författare

Thomas Söderqvist

Arkivuppgifter

L:s brev till största delen brända av honom själv enl meddel av Kraka L.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Uber die Permeabilität der Wur-zelspitzen von Vicia faba unter verschiedenen äus-seren Bedingungen. Upps ... 1911. 4:o. 254 s, 1 tab. (VAH, [NFJ bd 47, n:o 3.) - Die Morpholo-gie des Kerns und der Teilungsvorgänge bei hö-heren Organismen. Inaugural-Diss. [Sthlm.] Upps 1912. 41 s, 2 pl. (Arkiv för botanik. [Utg av VA.] Bd 12:8.) — Ludvig. Sju dialoger om idé, form o innehåll i konst o vetenskap. Sthlm 1913. 195 s. — Grundzüge einer chemisch-physikalischen Theorie des Lebens. Jena (tr Rudolstadt) 1914. 63 s. — Physiologische Studien iiber die Baumarchitek- tonik. [Sthlm, tr] Upps 1916. 4:o. 64 s, 11 pl. (VAH, 56:3.) — Växterna på krigsstigen och i fredliga värv. Sthlm 1917. 144 s. — Vad människan tänkt om livet. Naturvetensk essayer. Sthlm 1917. 164 s. — Die Ursachen der Plagiotropie und die Reizbewegungen der Nebenwurzeln. 1—2. Lund & Leipzig (tr Lund) 1917. 4:o. 75, 66 s. (LUÅ, N. F., avd 2 [Medicin samt matem o naturvetensk ämnen], bd 13, [1917,] nr 6, o 15, [1919,] nr 1 = FSH, N F, bd 28:6 resp 30:1.) — Das geotropische Ver-halten der Seitensprosse, zugleich ein Beitrag zum Epinastieproblem und zur kausalen Morphologie. Lund ... 1918. 4:o. 92 s. (Ibid, 14, [1918,] nr 27 = FSH ... 29:27.) — Modern experimentell växtfysio-logi och traditionell botanik. Belysn af ett sakkun-nigutl rörande tillsättandet af professuren i fysiol botanik vid Lunds univ. Lund 1920. 32 s. — Gen-mäle på doc. H. Kylins mot mig riktade skrift "Botanik eller filosofi". Lund 1920. 23 s. - Zelle und Cytoplasma. Berlin (tr Neuruppin) 19[21—] 22. 4:o. XII, 402 s. (Handbuch der Pflanzenanato-mie ... hrsg von K. Linsbauer, Abteilung 1 [Allge-meiner Teil], Bd (Teil) 1. Cytologie [:A].) - Ein Beitrag zur quantitativen Analyse des Phototropis-mus. [Rubr.] Upps 1922. 62 s. (Arkiv för botanik, 18:3.) — Uber die Kohlensäureproduktion und die Gaspermeabilität des Bodens. [Rubr.] Upps 1923. 36 s. (Ibid, 18:13.) — Undersökningar över kolsyrans betydelse som gödselfaktor. Föredr vid Nord jordbruksforskares förenings ord årsmöte d 20 mars 1923 (Handlingar till landtbruksveckan år 1923, Sthlm 1923, s 102-117). - Markens naturliga kolsyreproduktion och dess betydelse lör gödselläran (Nordisk Jordbrugsforskning, Aarg 5, 1923, H 5— 8. Beretning om Nordiske Jordbrugsforskeres Förenings 2. Kongres Göteborg juni 1923, Khvn 1923, s 371-378; även en Diskussion, ibid, s 303 f). -Der Kreislauf der Kohlensäure in der Natur. Ein Beitrag zur Pflanzenökologie und zur landwirt-schaftlichen Diingungslehre. Jena 1924. VIII, 308 s. — Klima und Boden in ihrer Wirkung auf das Pflanzenleben. Jena 1925. VIII, 419 s, 2 kartor. 2.-5., verbesserte Aufl: 1930. X, 480 s, 2 kartor. 1949. VIII, 484 s, 2 kartor. 1954. XI, 598 s, 2 kartor. 1957. XV, 584 s, 2 kartor. Övers: Environ-ment and plant development ... London 1931. XII, 330 s, 8 pl. — Kolsyrans betydelse som gödslingsfaktor för jordbruket. Föredr vid Sveriges lant-brukslärareförbunds årsmöte d 16 mars 1926 (Handlingar till landtbruksveckan år 1926, Sthlm 1926, s 199—206; även i sep tr härur: Sveriges lantbrukslärareförbund, Medd n:o 20. Förhandlingar vid årsmötet 1926, Sthlm (tr Lund) 1927, s 3—10). - Kolsyrans gödslingseffekt (IVA, Medd n:r 71. Forskning och teknik i lantbrukets tjänst. Föredr hållna vid ... föreläsningsserie ... 24 o 25 jan 1927, Sthlm 1927, s 146-155). - Betydelsen för växternas utveckling av ur rökgaser utfällda mängder zink och bly i jorden. Sthlm 1927. 14 s. (Meddelande ... från Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, n:r 326 = Avdelningen för lantbruksbotanik n:r 42.) — Ein Apparat fur volumetrische Kohlensäureanalyse nach einem neuen Prinzip. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1927. 18 s. (Arkiv för kemi, mineralogi och geologi. [Utg av VA.] Bd 9, n:o 46.) — Investigations on quantitative spectral analysis, 1. Determination of potassium, magnesium and copper in flame-spec-trum. [Rubr.] Upps 1928. 26 s, 1 pl. (Ibid, 10 A:l.) — Kulturväxternas kolhydratbildning, dess förh till avkastningen o beroende av klimatet o markbeskaffenheten. Sthlm 1928. 100 s. (Meddelande ... 331 = Avd för lantbruksbot 43.) — Die quantitative Spektralanalyse der Elemente ... T [1]—2. Jena 1929—34. 1. ... und ihre Anwendung auf biolo-gische, agrikulturchemische und mineralogische Aufgaben. VI, 155 s, 13 pl. 2. Methodische Verbes-serungen und praktische Anleitung fur die Ausfiih-rung von Analysen in den Gebieten der Biologie, Medizin, Agrikulturchemie und des Bergbaus. VIII, 124 s, 3 pl. — Den kvantitativa spektralana-lysen av elementen som generell mikrokemisk metod (Beretning om det 18. skandinaviske Naturfors-kerm0de i Kebenhavn 26.—31. August 1929, Khvn 1929, s 413—417). — Undersökningar över betningsmedlens verkningar vid olika groningsbeting-elser. Sthlm 1929. 24 s. (Tills med H. Burström; Meddelande ... 326 = Avd för lantbruksbot 44.) — Oorganiska betningsämnens inverkan på groendet och groddtillväxten av stråsäd. Sthlm 1930. 33 s. (Tills med H. Burström o H. Ekstrand; ibid, 373 = d:o 47.) — Drivning av gurkor och jordgubbar med kolsyrebegasning. Sthlm 1930. 15 s. (Ibid, 384 = d:o 48.) — Växternas byggnad och livsfunktioner. En kort framställn av botanikens grunddrag. Sthlm 1930. 128 s. (Bonniers små handböcker i vetenskapliga ämnen [29].) — Studier över stråsädens näringsupptagande samt dettas betydelse för tillväxten och för uppkomsten av icke-parasitära sjukdomar. Sthlm 1931. 146 s. (Meddelande ... 403 = Avd för lantbruksbot 50.) — Höhere Pflanzen in ihrer Einwirkung auf den Boden (Handbuch der Bodenlehre, hrsg von E. Blanck, Bd 7, Berlin 1931, s 336—381). — Environment and non-parasitic dis-ease (5. International botanical congress, Cambridge, 16—23 August, 1930, Report of proceedings, Cambridge 1931, s 348 f). — Spectroscopic methods in the study of mineral nutrition (ibid, s 436 f). — Die Nährstoffaufnahme der Pflanze. Jena 1932. VIII, 374 s, 5 pl. - Om kolsyran och dess roll i naturen. Sthlm 1933. 61 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, n:r 363.) — Till Matema-tisk-naturvetenskapliga sektionen vid Uppsala universitet. [Rubr; omsl:] Inkompetens. Sthlm 1933. 10 s. — Markbeskaffenhet och gödslingsbehov. Sthlm 1934. 67 s. (Meddelande ... 444 = Avd för lantbruksbot 52.) — Kreislauf der StofTe in der organischen Welt (Handwörterbuch der Naturwis-senschaften, 2. Aufl, Bd 5, Jena 1934, 4:o, s 1120-27). — Respiradon mechanisms in plants (6. Inter-nationaal botanisch congres Amsterdam, 2—7 September, 1935, Proceedings, vol 2, Leiden 1935, s 278 f). — The spark-in-flame method for spectral analysis (Lantbrukshögskolan, Annaler, vol 5. Festskrift tillägnad Christian Barthel ..., Upps 1938, s 249-260; tills med T. Philipson). - Che-misch-physikalische Beziehungen zwischen Pflanze und Boden (Organismen und Umwelt, 20 Vor-träge, gehalten ... [2. wissenschaftliche Woche zu Frankfurt a. M. 28.-30. Juni 1939] hrsg von R. Otto, Dresden & Leipzig 1939, s 142-149). -Spectral-analytical investigations into the content of mineral substances in the liver. Upps 1940. 4:o. 46 s. (Tills med H Bergstrand; VS, Nova acta, Ser. 4, vol. 12, n:o 3.) - Trippelanalys. Sthlm 1941. 15 s. [Ur Lantbrukshögskolans annaler, vol 10, o bilaga till Lantmannen s å, nr 23.] — Bleeding and sap movement. [Rubr.] Upps 1943. 56 s. (Arkiv for botanik, 31 A:2.) — The action of fumaric acid and maleic acid on the respiration of wheat roots. [Rubr.] Upps 1943. 12 s. (Ibid, 31 A:3.) - 7. Växternas näringsupptagande (Jordbrukslära for ungdomsskolor, jordbrukskurser och självstudium. Utg av Sv lantmannaskolornas lärarefören ..., 5. uppl Sthlm 1943, s 167-178; 6. uppl 1946, s 163— 174). — A new method for quantitative extinction measurements in absorption spectra. [Rubr.] Upps 1944. 8 s. (Tills med G Stenlid; Arkiv för kemi, mineralogi o geologi, 18 B: 11.) — On the exudation of nucleotides and flavanone from living roots. [Rubr.] Upps 1944. 27 s. (Tills med G Stenlid; Arkiv för botanik, 31 A: 10.) — Absorption, transport and exudation of inorganic ions by the roots. [Rubr.] Upps 1945. 139 s. (Ibid, 32 A: 12.) - Die Blattanalyse. Die wissenschaftlichen und praktis-chen Grundlagen einer pflanzenphysiologischen Methode der Bestimmung des Dungerbedurfhisses des Bodens. Jena 1945. VI, 164 s. Overs: Leaf analysis. London (tr Glasgow) 1951. VIII, 176 s. — The growth of roots hairs. [Rubr.] Upps 1946. 19 s. (Arkiv för botanik, 33 A:5.) — Växtfysiologin och jordbruket (Vetenskapen just nu ... under red av K Modin, Sthlm 1946, s 133-160). - On the mechanisms of active movements of water and so-lutes through plant roots (Discussions of the Fara-day Society, no. 3, 1948. Interaction of water and porous materials, London & Edinburgh [1948], s 139—146). — Lärobok i växtfysiologi med växtana-tomi. [Pärm: Växtfysiologi med växtanatomi.] Sthlm 1950. 4:o. VIII, 702 s. Övers: Pflanzenphy-siologie. Umgearb deutsche Aufl. Jena 1960. XV 717 s. Plant Physiology. New York, även Edinburgh & London, 1966. XIII, 549 s. Sofija 1967. 686 s. — The anion respiration (Proceedings of the 7. International botanical congress, Stockholm July 12-20 1950, Sthlm (tr Upps) 1953, 4:o, s 765—770). — Anion respiration. The experimental basis of a theory of absorption, transport and exudation of electrolytes by living cells and tissues (Symposia of the Society for experimental biology, nr 8. Active transport and secretion, Cambridge 1954, s 262-296). — Physiological aspects on tis-sue analysis as a guide to soil fertility (Analyse des plantes et problemes des engrais minéraux ... Col-loque organise par 1TRHO [Institut de recherches pour les huiles et oléagineux] sous la présidence de H. Lundegårdh dans le cadre du VIIIe Congrés international de botanique, Paris 1954, Paris [1955], s 1—6). — Kinetics of the cytochrome system in yeast and higher plants (IUB [International union of biochemistry], Symposium series, vol 2. Proceedings of the International symposium on enzyme chemistry, Tokyo and Kyoto 1957, vol 2, London ... (tr Tokyo) 1958, 4:o, s 272-275). -The cytochrome-cytochrome oxidase system (Handbuch der Pflanzenphysiologie, hrsg von W. Ruhland, Bd 12. Pflanzenatmung Berlin, Göttingen, Heidelberg 1960, T 1, s 311-364). - Anion respiration (ibid, 2, s 185—233). — The response of chloroplast cytochromes to light, substrates and oxygen (Colloques internationaux du Centre national de la recherche scientifique, n° 119. La photo-synthése. Gif-sur-Yvette et Saclay 23—27 juillet 1962, Paris 1963, s 449- 465). - Artiklarna Rörelsefenomen hos växterna, Skott, Skottbyggnad, Träd, Trädarkitektonik o Utvecklingsfysiologi i Nord familjebok, [2.] uppl, bd 24-25, 30-31, Sthlm 1916—20; bidrag i bl a: Svensk botanisk tidskrift 1909-10, 1912, 1914, 1916, 1920-21, 1932, Upps; Jahrbucher fur wissenschaftliche Botanik, Bd 48, 1910, 51, 1912, 53, 1914, 57, 1916, Leipzig; Archiv fur Zellfbrschung, Bd 6, 1911, 9, 1912, 12-13, 1914, Leipzig; Archiv fur mikroskopische Ana-tomie, Bd 80, 1912, Bonn; Beiträge zur Biologie der Pflanzen, Bd 11, Breslau 1912; Archiv fur Entwick-lungsmechanik der Organismen, Bd 37, Leipzig & Berlin 1913, Berichte der Deutschen botanischen Gesellschaft, 1914, 1919, 1921, Berlin; Populär naturvetenskaplig revy, 1914—16, 1918, Sthlm; Flora oder Allgemeine botanische Zeitung, N F, Bd 7, 1915, 21, 1927, Jena; Nordisk tidskrift, 1916, Sthlm; Botaniska notiser för år 1918, 1919, 1923, Lund; Svenskt land, 1918, 1921-23, 1925, 1934, Sthlm, 4:o; Landtmannen(—Svenskt land), 1922, 1924-26, 1929-30, 1932, 1940, 1942-43, Sthlm, 4:o; Lustgården, årsskr för Föreningen lör dendro-logi o parkvård, 1922 [Landskrona]; Angewandte Botanik, Bd 4, 1922, Berlin; Biologisches Central-blatt, 1922—24, Leipzig; Biochemische Zeitschrift, Bd 131, 1922, 146, 149, 151 o 154, 1924, 194, 1928, 261, 1933, 277, 1935, 290, 1937, 298, 1938, o 300, 1939, Berlin; Sveriges trädgårdsodling, Årsbok 1923, Sthlm; Nordisk Jordbrugsforskning, Aarg 5/ 6, 1923-24, 7, 1925, Khvn; Täppan, Skånska trädgårdsföreningens tidskr, 1925, Lund, 4:o; LA, (Handlingar o) Tidskr, 1925, 1927-31, 1934, 1936, 1939, 1942-43, Sthlm; Zeitschrift fur Wissenschaftliche Biologie, Abt. E: Planta, Archiv fur wissenschaftliche Botanik, Bd 2, 1926, 18, 1933, 29, 1939, 31, 1940, Berlin; Soil science, vol 23, 1927, 40, 1935, 45, 1938, 54, 1942, Baltimore; Zeitschrift fur Pflanzenernährung, Diingung und Boden-kunde, A: Wissenschaftlicher Teil, Bd 12, 1928, Berlin; Die Ernährung der Pflanze, Jahrg 24, 1928, Berlin 4:o; Svensk kemisk tidskrift, 1930, 1938, Sthlm; Zeitschrift Tur Physik, Bd 66, Berlin 1930; Die Naturwissenschaften, 1934-35, 1941—42, Berlin, 4:o; Annual review of biochemistry, 1934, 1947, Stanford univ; Tidskrift for det norske landbruk, årg 42, 1935, Oslo; Lantbrukshögskolans annaler, 1936, 1938, 1940-42, 1944/45, 1949, Upps; Me-tallwirtschaft, -wissenschaft, -technik, 1938, Berlin, 4:o; Nature, a weekly journal on science, vol 143, 1939, 145, 1940, 151, 1943, 153, 1944, 157, 1946, 165, 1950, 167, 1951, 169, 1952, 171-172, 1953, 173, 1954, 181, 1958, 185, 1960, 190, 1961, 192, 1961, 212, 1966, 216, 1967, 221, 1969, London, 4:o; Protoplasma, 1941, Berlin-Zehlendorf, 4:o; Iva, utg av IVA, 1943, Sthlm; Zeitschrift fur Botanik, Bd 38, Jena 1942-43; Physiologia plantarum, 1949-50, 1954-55, 1958-59, 1962-66, Khvn (tr Lund); Arkiv för botanik [utg av VA], ser 2, bd 1, 19[49-] 52, 3, 19[55-]57, Sthlm ... (tr Upps); Arkiv för kemi, utg av VA, bd 3, 19[50-]52, 5, 19[52-]53, 7, 19[54—]55, Sthlm [tr Upps]; Annual review of plant physiology, 1955, Stanford univ; Acta che-mica Scandinavica, 1956, Khvn (tr Hfors); Biochi-mica et biophysica acta, vol 20, 1956, 25, 1957, 27, 1958, 35, 1959, 39, 1960, 41, 1960, 57, 1962, 75, 1963, 88, 1964, 97, 1965, Amsterdam; Pontificia Academia scientiarum, Scripta varia, 14, Roma 1957; Proceedings of the Royal Society of London, Ser. B: Biological sciences, vol 150, London 1959; Endeavour, 1959, London, 4:o; Proceedings of the National academy of sciences of the USA, vol 52— 53, 1964-65, 55, 1966, 59, 1968, Washington; Comptes rendus hebdomadaires des séances de 1'Académie des sciences ..., Paris, T 262 (Serie D: Sciences naturelles), Paris 1966; vissa titlar se Krok, s 472-474, LUM ... 1924-1925, s 184-186, oj. C. Poggendorff, Biographisch-literarisches Hpndwörterbuch der exakten Naturwissenschaften, Bd 7 b, Berlin 1967 ff, s 2986-88 [i T 5, 1976].

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 3 dec 1920, nr 107, samt jordbruksdep:s konseljakter 11 juni 1926, nr 52, o 28 juni 1935, nr 13, RA. Matr:uppg:er o art om L i LA:s arkiv.

H Burström, art vid L:s 50-årsdag (SvD okt 1938); dens, HGL (FSÅ 1970, s 83–88); [sign] Ge, Växtcellens livsmekanism under lupp i Roslagseldorado (SvD 24 juli 1949); LUM läsåret 1924-1925 (1925); StHM 1888–1927, ed E Adelsköld (1978). – Nekr:er över L i LA:s tidskr, årg 109, 1970, o i DN o SvD 18 nov 1969. – Meddel av fru Kraka L.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henrik G Lundegårdh, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9804, Svenskt biografiskt lexikon (art av Thomas Söderqvist), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9804
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henrik G Lundegårdh, urn:sbl:9804, Svenskt biografiskt lexikon (art av Thomas Söderqvist), hämtad 2024-04-26.