G Fritiof Lundgren

Född:1871-04-22 – Vaxholms församling, Stockholms län
Död:1934-04-06 – Nora församling (Y-län), Västernorrlands län

Präst, Pacifist


Band 24 (1982-1984), sida 285.

Meriter

Lundgren, Gustaf Fritiof, f 22 april 1871 i Vaxholm, d 6 april 1934 i Nora, Vnl. Föräldrar: urmakaren Gustaf Adolf L o Johanna Mathilda Dahlström. Mogenhetsex vid Uppsala hal, inskr vid UU vt 91, teol fil ex 30 jan 93, teor teol ex 15 sept 96, prakt teol ex 22 maj 97, allt vid UU, prästex i Visby 5 jan 98, prästv där 6 jan 98, tjänstg i Visby stift bl a i Fole, Klinte o Rone pastorat 7 jan 98–30 juni 03, tjänstg i Härnösands stift i Nätra, Själevad, Säbrå, Ramsele o Edsele pastorat (samtl Vnl) 18 nov 03–maj 08, komminister i Nätra 20 juni 08 (tilltr 1 maj 09), pastorsadj i Revsund, Jämtl, 25 juni (tilltr 1 juli) 08, kh i Björna, Vnl, 29 sept 11, led av AK 12–17 (ordf i AK:s tillf utsk nr 2 12, led där 13–14 A, led av AK:s tillf utsk nr 1 14 B o AK:s tillf utsk nr 4 16–17), kh i Nora o Skog, Vnl, från 14 maj 15 (tilltr 1 maj 16), ordf i Västernorrlands länsfredsförb av Sv freds- o skiljedomsfören (SFSF) 17–23, led av SFSF:s centralstyr 18 o från 28, ordf i Sv världsfredsmissionen 19–22, i Ångermanlands distr av SFSF 26.

G 1) 23 mars 1918 i Nora m poststationsförest Fanny Elisabet Fröberg, f 10 juni 1877 där, d 2 febr 1919 där, dtr till folkskollär Nils F o Maria Elisabet Eneroth; 2) 6 juni 1920 i Sundsvall m sjuksköterskan Emmy Margareta Östlund, f 4 dec 1885 i Nora, d 9 dec 1946 i Härnösand, dtr till handl Nils Johan Ö o Margareta Matilda Sjödin.

Biografi

Fritiof L var vid sidan av sin prästtjänst kommunalt aktiv och arbetade för att förbättra de fattigas förhållanden i de norrländska församlingar där han tjänstgjorde. Som riksdagsman i AK 1912–17 tillhörde han liberalerna och ansågs radikal. Han blev tidigt (1903) ledamot av den 1883 bildade Sv freds- och skiljedomsföreningen (SFSF). Under en lång följd av år var han en av dess ledande krafter och framgångsrikaste agitatorer. 1917 tog han initiativet till bildandet av Västernorrlands länsfredsförbund av SFSF. 1924 och 1925 företog han resor till England för att studera fredsrörelsen och gjorde också upprepade resor till de nordiska grannländerna, med vilka han upprätthöll nära kontakter. L deltog 1929 som SFSF:s ombud vid 27:e allmänna fredskongressen i Aten. I det sammanhanget besökte han också de baltiska staterna.

I synnerhet gjorde sig L – eller Norrlands fredsapostel som han kallades – känd för sina radikala åsikter i frågor som rörde vapenvägran. Tillsammans med komminister John Woxström startade han 1919 efter första världskriget den kristna radikalpacifistiska organisationen Sv världsfredsmissionen som upptog vapenvägran som en av de viktigaste punkterna på programmet. Denna skulle få sitt starkaste fäste i Västernorrland, där L:s värvningskampanj bland de värnpliktsskyldiga bla medförde att nio av de lokalföreningar som SFSF hade i Ångermanland 1923 med sina 700 medlemmar i stället anslöt sig till världsfredsmissionen (två år därefter återgick såväl L som de nio lokalavdelningarna till SFSF). Enligt L hade många i SFSF börjat tvivla på att den politiskt betonade fredsrörelsen skulle kunna fylla sin uppgift, och L hävdade med skärpa att fredsrörelsens enda räddning låg i att ställa den på en religiös och kristen grundval. L:s energiska aktioner mot fullgörande av den obligatoriska vapentjänsten resulterade i att den Sv världsfredsmissionen fick sin tyngdpunkt i Ångermanland, Medelpad och Hälsingland. "De ångermanländska vägrarna" blev ett känt begrepp under 20- och 30-talen. L:s strävanden i denna riktning ledde bla till att SFSF på hans förslag lät inrätta en upplysningscentral för presumtiva vapenvägrare.

I sina otaliga föredrag i de norrländska bygderna och i skrifterna Aldrig mera krig och Kristi bud och statens bud förfäktade han åsikten att kristendomen saboterats och folken förförts. Den urkristna församlingen hade varit pacifistisk, men kyrkan hade sedermera svikit sin uppgift att aktivt motsätta sig våldet. I Kristi bud och statens bud bemötte L bl a Manfred Björkquists skrift Kristendom och pacifism (1924), där denne hävdade att den allmänna värnplikten lät sig väl förenas med en kristen livssyn. För L däremot var det viktigt att skapa en opinion riktad mot värnpliktstvånget.

L som under de första åren av sin verksamhet Kade svårigheter att nå ut med sin förkunnelse – ofta stängdes församlingskyrkor och frikyrkokapell för honom – blev med tiden en mycket populär gestalt, inte minst i de många Folkets hus dit han kallades under årens lopp. Enbart i samband med hans föredrag sägs nära 100 fredsföreningar ha bildats, som vid hans död totalt hade c:a 4000 medlemmar.

Författare

Sven Erik Täckmark



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L i SFSF:s arkiv o till C Lindhagen, allt i SSA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kristi bud och statens bud. Sthlm 1927. 35 s. – Svar på tal angående schismen inom Svenska freds- och skiljedomsföreningen. Härnösand 1930. 8 s. [Undert; tills med Carl Näsman o Axel M. Farm.] Utgivit: Aldrig mera krig. Sommarnummer utg av Södra Ångermanlands distrikt av Svenska freds-o skiljedomsföreningen. Härnösand 1926. Fol. 15 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 29 sept 1911, nr 2 och 14 maj 1915, nr 84, RA. E H Eriksson, brev 23 nov 1982 med uppgifter om L hos SBL.

Biogr matr över sv kyrkans prästerskap 1934 (1934); P A Fogelström, Kampen för fred (1971); P Gyberg, nekr över L (Freden 1934); Härnösands hm; Minnesskr vid SFSFrs 25-års-jubileum (Fredsskrifter utg av SFSF, 2, 1908); SMoK; C Sundblad, Det sv fredsarbetet 1883-1918 (Fredsskrifter utg av SFSF, 80, 1918); N H Vikberg, Norrlands fredsapostel. Kh G F L (1934); Årsb för SFSF 1938. - Nekr: er över L i Sollefteå-Bladet o Västernorrlands alleh 7 april 1934.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Fritiof Lundgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9830, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2022-05-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9830
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Fritiof Lundgren, urn:sbl:9830, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2022-05-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se