Georg E H Lundgren

Född:1923-10-10 – Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län
Död:1982-03-18 – Kanada (i Hamilton, Ontario)

Oorganisk kemist


Band 24 (1982-1984), sida 287.

Meriter

Lundgren, Georg Emil Helmer, f 10 okt 1923 i Linköping, Domk, d 18 mars 1982 i Hamilton, Ontario, Canada (kbf i Härianda, Gbg). Föräldrar: löjtnanten Henning Georg L o Ruth Brita Karolina Erikson. Studentex vid hal på Östermalm i Sthlm 30 maj 42, inskr vid StH 17 aug 42, anställd vid Försvarets forskn:anstalt (FOA) 20 okt 48–56, förste amanuens vid StH 15 okt 49, FK 1 nov 51, FL där 1 okt 52, övmassistent vid KTH ht 52, bitr lär i oorganisk o fysikalisk kemi vid StH 1 juli 53–59, förste forskn:ingenjör vid FOA 1 juli 56–31 dec 59, disp vid StH 21 maj 59, FD där 29 maj 59, tf prof i oorganisk kemi vid KTH vt 59, doc i oorganisk o fysikalisk kemi vid StH 16 juni 59, univdektor i oorganisk kemi vid KTH 1 jan 60–63, konsult vid FOA 60–64, expert åt bla utrustmnämnden för univ o högskolor 61, profi oorganisk kemi vid GU från 27 sept 63, led av fakultetsberedn för matematik o naturvetenskap 64–70, av styr för Korrosionsinst från 67, av styr för univ:s datacentraler 68–77, prorektor vid GU 70–72, rektor där från 9 okt 72, led av Samarbetsnämnden för lokal- o utrustningsprogramkommittéerna för univ o högskolor (Lup-nämnden) 72, led av styr för bla Gbgs högskoleregion från 77, av Naturvetensk forskn:rådet (NFR) från 77 o av Forskmrådsnämnden (FRN) från 80, ordf för bl a huvudmännen i Knut o Alice Wallenbergs stiftelse från april 78. – LVVS 75.

G 30 jan 1955 i Lidingö m adjunkt Brita Elisabet Janson, f 16 mars 1929 i Helsingfors, Sv Olaus Petri förs, dtr till ingenjören Oscar. Enoch J o Gerda Linnea Fyrqvist.

Biografi

Redan 1948 knöts den lovande kemistuderanden Georg L till Försvarets forskningsanstalt, där han 1956 blev förste forskningsingenjör. Samtidigt tjänstgjorde han som förste amanuens vid StH och efter sin licentiatexamen som biträdande lärare där i oorganisk och fysikalisk kemi. Han var dessutom från hösten 1952 övningsassistent vid KTH och utnämndes där till universitetslektor i oorganisk kemi från 1960. Som forskningsuppgift hade han valt att söka klara ut komplicerade oorganiska ämnens uppbyggnad både i fasta, kristalliserade former och i lösning. Hans doktorsavhandling (vid StH) ledde till docentur.

Från 1 okt 1963 knöts L som professor i oorganisk kemi till GU, som han skulle komma att företräda på viktiga poster. 1970 utsågs han till prorektor för universitetet och 1972 till rektor. Dessförinnan hade han varit dekanus för kemiska sektionen. Universitetet växte under hans ledning. Verksamheten borde enligt L:s mening profileras för att kunna hålla en internationell nivå. Han befordrade särskilt den marint inriktade undervisningen och forskningen, vilket bl a ledde till uppbyggnaden av den marinbiologiska stationen vid Tjärnö.

Ett stort antal uppdrag inom det sv universitetsväsendet i allmänhet lades i L:s kompetenta händer, och han kom där att bli en samlande gestalt. Han var expert åt Utrustningsnämnden för universitet och högskolor, åt 1962 års Umeåkommitté och åt 1963 års universitets- och högskolekommitté. Som ledamot av ett flertal viktiga vetenskapliga styrelser och nämnder och som ordförande i styrelsen för GU, för Svenska akademiska rektorskonferensen och för huvudmännen i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse spelade L en stor roll för en gemensam handläggning av väsentliga frågor för forskning och högre utbildning. Han engagerade sig även starkt i det nordiska och europeiska samarbetet och var ordf i styrelsen för de nordiska forskarkurserna och v ordf i Europarådets Standing Committee on University Problems.

L:s arbete präglades av hans varma och kloka personlighet. Med sin utomordentliga redighet blev han framstående både som kemilärare och forskare. Samma egenskaper gjorde honom till en skicklig administratör. L:s stora arbetsförmåga gjorde det frestande för hans omgivning att lägga på honom ökade arbetsuppgifter, särskilt om man ville få arbetet välgjort.

L:s huvudintresse inom den kemiska forskningen var frågan om de basiska sakernas strukturer. För att kunna använda den röntgenkristallografiska tekniken fordrades ett skickligt preparativt arbete. Det gällde särskilt uran- och zirkoniumsalterna U6O4(OH)4(SO4)6 och Zr4(OH)6(CrO4)5(H2O)2. Förutom dessa två saker löste han strukturerna för Th(OH)2CrO4 H2O, Th(OH)2SO4, U(OH)2SO4, Ce6O4 (OH)4(SO4)6, CeOSO4H2O och TiOSO4H2O. I de flesta fall kunde L bestämma de tunga atomernas lägen ganska direkt, medan fastläggandet av de lätta atomernas lägen fordrade avancerade geometriska överväganden. Han löste dessa uppgifter i en serie briljant utförda diskussioner. Resultaten fick stor betydelse för den lösningskemiska forskningen på metalljoners hydrolys som bedrevs av L G Sillén vid KTH. Vid sidan om sitt huvudintresse löste L ett stort antal andra strukturer, bla organiska komplex med kupferron, hydroxy-malondialdehyd, katekol, pikolin och histidin. Under L:s och hans medarbetares ledning utvecklades strukturforskningen i Gbg till en kraftfull exponent for vad sv kemiforskning kan åstadkomma med goda resurser. En rad viktiga strukturfrågor har lösts och vetenskapliga kontakter etablerats över hela världen.

L avled hastigt under ett besök vid Mc Master University i Hamilton, Canada.

Författare

David Dyrssen



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Crystal structure studies on some basic salts of CeIV, ThIV, UIV, TiIV, and ZrIV (Svensk kemisk tidskrift, årg 71, 1959, Sthlm, s 200–220; även sep, 21 s, jämte 7 artiklar ur Arkiv för kemi framlagd som akad avh). – A study of the energy dependence of the Th232 capture cross sec-tion in the energy region 0.1 to 3.4 eV. [Rubr.] Sthlm 1967. 4: o. 19 s, (6) s pl o diagram. [Duplic] ([AB Atomenergi,] AE-304.) – Bidrag i Arkiv för kemi, utg av VA, bd 1–2, 1950–51, 4–6, 1952–54, 10, 1957, 13, 1959, 18, 1962, 24, 1965, Sthlm ... (tr Upps), se Författar- o sakreg i bd 32, 19[70-] 74, s 38, i Acta chemica Scandinavica, publ by chemical societies in Denmark, Finland ..., vol 18, 1964, 20–24, 1966–70, A 34, 1982, Hfors, o i Inorganic chemistry, [utg av] American Chemical Society, vol 5, 1966, Easton, Pa.

Källor och litteratur

Källor o litt: S Allén, Till minnet av G L (SvD 24 mars 1982); C-G Andrén, En samlande gestalt inom univ:världen (SvD 23 mars 1982); D Dyrssen, Skicklig problemlösare o framstående lärare (ibid); dens, minnesteckn för VVS (1983); H Lybeck, Prof i kemi blev nv univ:rektor (GHT 10 okt 1972).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Georg E H Lundgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9831, Svenskt biografiskt lexikon (art av David Dyrssen), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9831
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Georg E H Lundgren, urn:sbl:9831, Svenskt biografiskt lexikon (art av David Dyrssen), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se