Wilhelm R B Lundgren

Född:1856-05-24 – Söderåkra församling, Kalmar län
Död:1914-09-15 – Storbritannien och Nordirland (i London, England, kbf i Göteborg, Vasa)

Sjökapten, Skeppsredare


Band 24 (1982-1984), sida 296.

Meriter

Lundgren, Wilhelm Rogatius Benjamin, f 24 maj 1856 i Söderåkra, Kalm, d 15 sept 1914 i London (kbf i Vasa, Gbg). Föräldrar: kh Pehr L o Judith Carolina Hoffman. Inskr vid h a l i Kalmar 29 aug 68, sjöman 69–74, elev vid navigationsskolan i Kalmar sept 74, styrmansex av 2 kl 11 maj 75, sjökaptensex där 26 april 76, styrman hos Ångbåtsab Svithiod, Gbg, sept 76–87, ångbåtsbefälhavareex vid navigationsskolan där 18 febr 80, en av stiftarna av Rederiab Concordia 88 (bolagsordn antagen 19 juni 88) o befälhavare på dess ångare till 00, engelsk sjökaptensex i Southampton 8 nov 90, stiftare av Rederiab Nike, Gbg, 00 (bolagsordn antagen 30 april 00), huvudredare där 00–08, stiftare av o chef for Rederiab Transatlantic, Gbg, från 04 (bolagsordn antagen 11 okt 04), led av styr för Rederiab Navigatör 05 (bolagsordn 31 maj 05), v ordf i Sv sällsk för räddning av skeppsbrutna från 07, led av stadsfullm i Gbg från 24 jan 08, av handels- o sjöfartsnämnden där från 08, av AK 10–11, ordf i Sveriges redarefören från 12, i Sjökaptensfören i Gbg från 13, v ordf i dir för Gbgs sjömanshus från 13, led av hamnstyr i Gbg från 13, initiativtagare till Rederiab Sverige–Nordamerika (från 25 Sv Amerika-linien; bolagsordn antagen 30 nov 14).

G 29 maj 1888 i Gbg, Masth, m Hilma Sofia Martina (Tinny) Tode, f 30 juli 1860 i Kalmar, d 11 april 1943 i Gbg, Johanneberg, dtr till sjökaptenen Carl Martin T o Josefina Catharina Wessberg.

Biografi

Efter att ha avbrutit sina studier vid läroverket i Kalmar begav sig Wilhelm L som trettonåring till sjöss. Han återvände 1874 till Kalmar, där han vid navigationsskolan avlade först styrmansexamen och året därpå sjökaptensexamen. Sin sv utbildning fullföljde han med ångfartygsbefälhavareexamen i Gbg 1880. Efter åtskilliga år som styrman blev L ångfartygskapten hos skeppsredare Justus A Waller i Gbg. Tillsammans med denne bildade han 1888 ångbåtsbolaget Concordia.

Under 1890-talet utvecklade L en omfattande aktivitet med utgångspunkt i sina gedigna kunskaper om handel och sjöfart. Han avlade engelsk sjökaptensexamen for att kunna föra fartyg under engelsk flagg för dotterbolaget Concordia Steam Ship Co Ltd. Han planerade en rederirörelse med tankfartyg, han försökte bilda ett tramprederi för nord- och östersjöfart, han undersökte möjligheterna for kolhandel i Gbg och han projekterade en rederirörelse för sjöfart på Kina. Under dessa år knöt han genom branschföreningarna kontakter med en rad framstående representanter för handel och sjöfart i Gbg, bl a föreståndaren för Navigationsskolan J M Lagerwall, varvsdisponenten vid Gamla varvet D Kennedy (bd 21) och direktör W Dickson. Ur dessa förbindelser, med utgångspunkt i L:s erfarenheter och kreativitet, utvecklades de två stora projekt, vilka mer än något annat är knutna till L:s namn: grundandet av Rederi ab Transatlantic och skapandet av förutsättningarna för Rederi ab Sverige–Nordamerika (Svenska Amerika-linien).

Under 1800-talets slut och 1900-talets början var sv sjöfart till övervägande delen inriktad på europeiska hamnar. Sv export riktade sig emellertid även till icke-europeiska länder och var för transporter hänvisade till engelska och tyska rederier. Segelfartygen dominerade länge den sv handelsflottan, men i Gbg grundades tack vare impulser från den internationella sjöfarten förhållandevis tidigt ångfartygsrederier: det äldsta, Wilsonlinjen, följdes 1868 av bl a Ångfartygs ab Sv Lloyd (A Meyer), 1870 Ångfartygs ab Thule (August Leffler), 1883 Ångbåts ab Ferm (A Broström), 1888 ovannämnda Concordia, 1890 Ångfartygs ab Tirfing (A Broström).

Goda handels- och sjöfartskonjunkturer under 1890-talets slut skapade utrymme för en expanderande sv sjöfartsrörelse. 1900 deltog L tillsammans med Kennedy i bildandet av Rederi ab Nike. För bolagets räkning byggdes 1903 ett nytt lastfartyg, Kratos, avsett för reguljära förbindelser med Sydafrika, som speciellt efter boerkrigets slut fick allt större betydelse för sv export av bl a trä, pappersmassa, tändstickor och fotogenkök. För denna nya verksamhet tog L tillsammans med Kennedy initiativet till ett nytt bolag, Rederi ab Transatlantic 1904. Härmed öppnades den första transoceana linjeförbindelsen från Sverige. Nikebolaget uppgick 1908 i Transatlantic, vars reguljära förbindelser utsträcktes till att omfatta även Australien.

Under dessa år utvecklade L en skapande aktivitet i framför allt Transatlantics tillkomst och fortsatta utveckling, men samtidigt fick en gammal tanke om regelbundna förbindelser med Nordamerika allt fastare former. Planeringen för en sv amerikalinje aktualiserade L offentligt vid ett framträdande inför Börssällskapet i Gbg 1908. Planerna på en passagerar-, post- och godslinje till Nordamerika publicerades i en broschyr med titeln En direkt regulier ångbåtslinje Sverige–Nordamerika. Liknande planer utvecklades i konkurrens med L av D Broström i Gbg, vilket ledde till bildandet 1911 av Svenska Amerika–Mexico-linien för godstrafik, och av A Johnson i Sthlm. Dessutom fanns en redan på 1880-talet grundad Skandinavien–Amerika linje i Khvn.

Med outtröttlig energi argumenterade L för amerikaplanerna men engagerades också för helt andra uppdrag. Han invaldes 1909 som representant för högern i Gbgs stadsfullmäktige, där han arbetade för anläggandet av en frihamn. Han blev ledamot i riksdagens AK för perioden 1910–11 och var vidare ordförande i Sveriges redareförening, som han bildat 1906, och i Sjökaptensföreningen. Han arbetade aktivt i Nautiska föreningens museinämnd och medverkade till skapandet av Sjöfartsmuseet i Gbg 1913.

L:s amerikaplaner inriktade sig efter överenskommelse med D Broström på passagerartrafik, och 1913 utgick en inbjudan till bildande av ett rederibolag för denna verksamhet. Det nödvändiga aktiekapitalet, 8 milj kr, kunde tecknas först sedan Gbgs stad engagerat sig i företaget. Stadsfullmäktige beslöt 27 nov 1914 att teckna aktier för en milj kr. På grund av förseningen i aktietecknandet fick L aldrig uppleva bolagets bildande. Han avled i sept under ett besök i London.

När konstituerande bolagsstämma kunde hållas 30 nov 1914 valdes till VD i Rederi ab Sverige–Nordamerika skeppsredaren D Broström. Bolaget, som 1925 ändrade namn till Svenska Amerika-linien, upplöstes 1975. L:s andra skapelse, Transatlantic, är fortfarande ett ledande rederiföretag, som väl har förvaltat arvet efter L genom sjöfart på södra Afrika, Australien och Nordamerika.

Efter makens död grundade L:s hustru 1930 Stiftelsen Wilhelm Lundgrens minne för bostadshjälp åt personer inom sjöfartsnäringen i Gbg. Genom testamente efter hustruns död 1943 skapades Wilhelm och Martina Lundgrens vetenskapsfond och Wilhelm och Martina Lundgrens understödsfond.

Författare

Bertil Andersson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några av L:s brevkopieböcker o anteckn:böcker, betyg, brev från L till hustrun, handl:ar rör rederiet Concordia, Amerika-Linien, Australien-Linien m m i Gbgs sjöfartsmus. Wilhelm o Martina L:s vetenskapsfonders arkiv i GLA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om manövrering och navigering med ångfartyg under tjocka. Föredrag. Gbg 1902. 12 s. (Göteborgs fartygsbefälhafvare förenings cirkulär 1. 1902.) – Svenska Syd-Afrika linien. Gbg 1907. 16 s. – En direkt regulier ångbåtslinje Sverige—Nordamerika. Sthlm 1909. 68 sv 4 vikta pl. – Sveriges skeppsbyggnadsindustri (Årsbok utg af Sveriges flotta, fören för sjövärn o sjöfart, årg 3, 1909, Sthlm, s 79–84). – En direkt linje Sverige-Nordamerika. [Rubr.] Sthlm 1912. 4:o. 8 s. (Tr som manuskr; Svenska teknologföreningen, Afd. för byggnadskonst.) Även i TT, årg 42, 1912, Sthlm, 4:o, Skeppsbyggnadskonst, s 67–74 o Diskussion s 77 f. [Ny uppl:] En direkt post- och passagerarelinje Sverige–Nordamerika. Föredrag ... vid Sv teknologforeningens afd för Skeppsbyggnadskonst i Stockholm den 27 april 1912. Gbg 1912. 30 s. – Sverige—Nordamerika. Direkt post-och passagerarelinje. Gbg 1913. 30 s. [Ny uppl] 1914. 16 s. Övers: Sweden - U. S. of America. Direct mail- & passenger-line. Gbg 1913. 30 s. – "En direkt svensk Amerika-ångbåtslinje". Föredrag ... 10 mars 1914. [Rubr.] Gbg 1917. 19 s. (Tekniska samfundets handlingar. Afd för mek teknik o skeppsbyggnadskonst. 1914. N:r 1.)

Källor och litteratur

Källor o litt: L Bonsdorff, Gbgs hamn genom tiderna (1929–31); Gbgs stadsfullm; T Rinman, Handelsflotta o sjöfart (1956); O Traung, Kapten L (1944); Tre generationer på sju hav. Broströmkoncernen 1865–1965 (1965); H W[ichma]n, W R L (SMoK).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Wilhelm R B Lundgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9842, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Andersson), hämtad 2020-04-04.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9842
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Wilhelm R B Lundgren, urn:sbl:9842, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Andersson), hämtad 2020-04-04.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se