Meriter

Lundh, Nils Wilhelm, f 14 febr 1879 i Malmö, Caroli, d 6 juni 1953 i Sthlm, Högalid. Föräldrar: bankdir Gustaf Fredrik L o Wilhelmina Carolina Råbinsson. Skolstudier vid Lunds privata elementarskola, anställd vid Statens järnvägar 99–02, sekr i Sveriges författarefören 18–21. Förf.

G 17 dec 1908(-28) i Sthlm, Hedv El, m romanssångerskan Alice Harriet (Hetty) Meisner, f 19 jan 1883 där, ibid, d 28 april 1954 i Malmö, Slottsstaden, dtr till grosshandl Johan August M o Charlotta Bryant.

Biografi

Efter avslutad skolgång vid Lunds privata elementarskola var L under åren kring sekelskiftet anställd vid Statens järnvägar, varefter han helt ägnade sig åt författarskap. Redan som 24-årig fick han ett genombrott med debutboken Hvita kyrkans by, som innehåller en längre och två kortare berättelser, alla med motiv från Skåne, hans barndoms landskap, som återkom i flera av hans senare verk. Påverkad och uppmuntrad av Verner v Heidenstam, som L lär ha underställt sitt förstlingsmanuskript, visar han här en djupt romantisk ådra och en stark frändskap med den litterära 90-talismen. Även Selma Lagerlöf, vars berättarkonst han i viss mån sökte efterlikna, nyromantikerna E T A Hoffman och Jean Paul samt H C Andersen hörde till hans mest flitigt lästa författare. Stilen i debutboken är ännu osäker, kompositionen långt ifrån fast, dialogen ibland förkonstlad och karaktärsanalysen rätt grund. Med större säkerhet återgav L impressionistiskt tecknade naturstämningar. Skickligt skildrade han också dramatiska naturförlopp och mänskliga skeenden, allt vittnande om den borne berättaren. Den vita kyrkan var för L "symbolen för en lika hoppfullt ljus livsuppfattning som nånsin en inspirerad monists eller varför icke en inspirerad kristens" (K G Ossiannilsson).

Under sitt fortsatta författarskap sökte L befria sig från de brister som vidlådde hans debutbok. Motivkretsen vidgades och människoskildringen fördjupades, vilket är särskilt märkbart i L:s mera exotiska romaner, Bleik (1911) och Eusebia (1916). Den förra tillkom efter en resa till Nordfrisiska öarna, den senare efter en resa till Kanarieöarna. Ingen av dessa romaner är i egentlig mening etnografisk; miljön intresserade L här mindre än studiet av ovanliga människor. Hans förkärlek för udda och av samhället utstötta människor får finstämda och gripande uttryck. Både Bleik och Eusebia är djupast sett främmande fåglar i sin omgivning och uttryck för L:s markant individualistiska livssyn. I Ljunghuset (1905) tecknar L med säker hand karaktärer och återger havets, strandens och ljunghedens poesi. Ljunghuset betecknade ett stort steg framåt för L som författare, vilket också noterades av kritikerna. Den framstod som ett moget konstverk, i mångt och mycket fritt från de brister som påtalats när det gällde Hvita kyrkans by, t ex mångordigheten, den överdrivna känslosamheten – något som dock L aldrig lyckades helt övervinna – och den förkonstlade dialogen. Entusiastiskt framhöll bl a Fredrik Böök den trolska sagotonen, de ypperliga djur- och naturskildringarna och den stundtals livliga människoskildringen liksom "den ursprungliga och personliga humor som är L:s egen".

Bland L:s övriga arbeten vid sidan av hans novellistik och romaner kan nämnas Från Etna och Vesuvius (1912), På vulkanisk mark (1914) och En författares resa (2 vol 1924), i vilka L återger intryck från Italien och Nordafrika. L utgav vidare ett antal skådespel, bland dem en dramatisering av Ljunghuset, uppförd 1918 på Intima teatern. Andra skådespel var Drottningens pärla och det Ibsen-påverkade Johan Kainen med motiv från den finländska frihetskampen. L, som under senare år ägnade sig åt affärsverksamhet, var under åren kring 1920 sekreterare i Sveriges författareförening.

Författare

Sven Erik Täckmark

Arkivuppgifter

Brev från L i KB (bl a till O Levertin o S Siwertz) o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Hvita kyrkans by. Tre berättelser. Sthlm 1903. 180 s. - Tall och björk. Två berättelser från Hvita kyrkans by. Sthlm 1904. 150 s. – Stjärnorna. Berättelser från Hvita kyrkans by. Sthlm 1904. 160 s. – Ljunghuset. Berättelse från Ödestrand. Sthlm 1905. 148 s. [Jfr nedan 1918.] – Mars. Berättelser. Sthlm 1906. 188 s. – Stranden. Berättelser o dikter. Sthlm 1907. 198 s. – Martini. Ett lifsöde. Sthlm 1907. 161 s. (Även: Hugo Gebers enkronas bibliotek. N:r 28.) – Bergvandraren (OoB 1907, s 175 f). – Enslingen jämte flera berättelser. Sthlm 1908. 171 s. – Stora barn. Gbg 1909. 114 s. (Ählén & Åkerlunds enkronas böcker 24 [omsl].) – Lifvets sagor. Berättelser. 1*. Sthlm 1909. 195 s. – Valborgselden. Valda berättelser. Sthlm 1910. 222 s. – Bleik. Roman från Nordsjö-dynerna. Sthlm 1911. 287 s. 2., bearb uppl: ... från yttersta Thule. 1915. 320 s. – Från Etna och Vesu-vius. Berättelser från Syditalien. Sthlm 1912. 252 s. – Medan lavan skrider. Berättelse från Etnas utbrott (OoB 1913, s 465-473). – På vulkanisk mark. Berättelser från Kanarieöarna o Syd-Italien. Sthlm 1914. 288 s. – Bergvandraren. Skådespel i 3 akter. Sthlm 1914. 100 s. – Eusebia, den kanariska skökan. Roman. Sthlm 1916. 279 s. [Omarb uppl:] Det bräddfulla hjärtats gata (Eusebia), 1925. 316 s, 16 pl. – Ljunghuset. Skådespel... Sthlm 1918. 123 s. [Svenska teatern, 374.] – Johan Kainen. Skådespel ... Sthlm 1918. 138 s. [Ibid, 375.] – Drottningens pärla. Skådespel ... Sthlm 1918. 146 s. [Ibid, 377.] – Barnets dag – Martha. Upps (tr Sthlm) 1924. 30 s. – En författares resa. Kring Italien. Upps (tr Sthlm) 1924. 233 s. – En författares resa. Nordafrika. Upps (tr Sthlm) 1924. 218 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: K G Ossiannilsson, Litterära samtider (NDA 24 dec 1927); rec:er av L:s arbeten i OoB 1903, s 623 f (av F Böök), 1905, s 622 ff (av dens), 1906, s 667 f (av dens), 1907, s 558 f (av J Landquist), 1908, s 234 (av A Möller) o s 662 (av J Landquist), 1909, s 550 f (av C R af Ugglas), 1911, s 396 (av G Castrén), 1915, s 332 (av O Rabenius) o 1925, s 237 f (av F G Bengtsson); SFL 1900–1940 (1942); SMoK; Sv littdex (1964). – Nekr:er över L i DN o SvD 7 juni 1953.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Wilhelm Lundh, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9850, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9850
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Wilhelm Lundh, urn:sbl:9850, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-09-17.