Meriter

Lundh-Eriksson, Jeanna (Nanna) Amanda, f 30 nov 1878 i Bunkeflo, Malm, d 26 dec 1977 i Sthlm, Kat. Föräldrar: folkskollär Hans L o småskollär Hanna Andersdtr. Mogenhetsex vid Wallinska skolan i Sthlm 20 maj 99, lär vid samskolan i Lindesberg ht 99—vt 01, vid elementarlärov för-flickor i Köping ht 01—vt 07, föredragshållare i folk-bildn:törb 11, folkskollänex vid Statens folk-skolesem i Sthlm 4 juni 15, vik lär vid Katarina folkskola där ht 15, vid Oscars folkskola vt 16, vid Engelbrekts o Kungsholmens folkskolor ht 16, eo lär vid Engelbrekts friluftsskola där 8 jan 17, ord folkskollär med placering i Engelbrekts förs 1 juli 18—41, behörighet för undervisn vid högre folkskolor 5 nov 20, sekr i de kvinnliga kårsammanslutningarnas centralråd 21—31, i Sv kvinnors medborgarförb mars 21—31, led av styr för Engelbrekts husmodersskola 23 — 32, av stadsfullm i Sthlm 30-34 o febr 38-42, av kyrkofullm i Matteus förs där 30—37, ordf i styr för Sthlms husmodersfören Martha 37—41, led av styr för Konstnärsgillet 42. Förf.

G 5 juli 1906 i Bunkeflo m lärov:adjunkten Karl Edvard Eriksson, f 6 nov 1868 i Fredrikshald (nu Halden), Norge, d 27 aug 1913 i Köping, son till hj ulmakaren Mathæus Olsen och Kristina Mathilda Eriksson.

Biografi

Efter mogenhetsexamen 1899 hade Nanna L ett par lärartjänster, men först sedan maken dött 1913 skaffade hon sig en avslutad yrkesutbildning. Hon tjänstgjorde efter sin folkskollärarinneexamen 1915 i 26 år vid olika skolor i Sthlm. Från 1918 hade hon ordinarie lärartjänst med tjänstgöring i Engelbrekts församling. Under en lång följd av år var L flitigt engagerad inom det fria folkbildningsarbetet, där hon bl a var en ofta anlitad och högt skattad föreläsare i företrädesvis historiska ämnen. Hon tillhörde under två mandatperioder Sthlms stadsfullmäktige (vald av De borgerliga) och var en tid kyrkofullmäktig i Matteus församling.

Vid sidan av sin gärning som lärare och entusiastisk folkbildare författade L med raskt och lätt handlag ett 20-tal böcker, bland dem flera skönlitterära berättelser, en lovordad bok om Skåne och pedagogiska, historiska och kulturhistoriska framställningar för barn. Främst uppmärksammades hon som historisk popularisator. Hon grundade sina framställningar på ingående källforskningar och arkivstudier både i Sverige och utomlands. Hennes biografier över kungliga kvinnoöden, t ex Svenska drottningar, Svenska prinsessor, Sophia Albertina och Hedvig Eleonora skulle komma att bli mycket lästa verk. Med sin lättlästa och fantasieggande stil är dessa biografier färgstarka kavalkader över de tidevarv de skildrar. Kännetecknande för L:s framställning är den detaljrikedom med vilken hon berättar om furstliga personers vardag.

L mötte emellertid en del kritik från sakkunnigt håll för sina inspirerade men inte alltid vetenskapligt grundade framställningar. Hennes bok Svenska prinsessor fick t ex kritik som alltför dilettantmässig och löslig till innehåll och framställningssätt (Hildebrand). L tog kritiken ad notam och skulle med tiden bemöda sig om större exakthet. Det gäller exempelvis biografin över Gustav III:s syster Sophia Albertina (med förord av O Jägerskiöld), en bred skildring av hela familjekretsen och med originalforskningar rörande prinsessans tid som abbedissa i det fria riksstiftet Quedlinburg i Harz. Intresse rönte också L:s biografi över Hedvig Eleonora som också den bygger på en ingående källforskning. En recensent anmärkte dock (Landberg) att boken snarare var en bred karolinsk kulturhistoria än en biografi. Bäst är här de många enskilda notiserna om det pfalziska husets förgreningar och återberättandet av de tragiska öden som ättlingarna till Karl X Gustavs bror hertig Adolf Johan undergick.

L som inte undgick tragik i sitt eget liv — så måste hon t ex på sin yttersta ålderdom följa sina tre barn till graven — besatt en djup livsglädje och intensiv skaparkraft. Ännu långt in i 90-årsåldern företog hon resor och bedrev arkivstudier utomlands, och kort tid före sin bortgång framträdde hon i ett uppmärksammat TV-program.

Författare

Sven Erik Täckmark

Arkivuppgifter

Brev från L till Ellen Hagen i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sveriges drottningar 1531 — 1860. En serie kvinnoöden, berättade. Sthlm 1916. 237 s. 2.-3. uppl 1917, 1926. — Från hembygdsstigarna. En berättelse från sjuttiotalets Skåne. Sthlm 1917. 136 s. — Elsa Anders dotter. En berättelse från flydda dagars Skåne. Sthlm 1918. 240 s. - Skåne. Upps (tr Sthlm) 1920. 279 s, 1 karta. (Hembygdsböckerna. Läseböcker för skola o hem.) 2. uppl 1921. 128 s. Skoluppl så. (D:o.) - Våra kryddor. Sthlm 1922. 34 s. ([Omsl:] Svenska biblioteket Fri läsning [h 1].) — Sveriges historia för folkskolan. [I.] Läroboken, d 1-2. [IL] Läseboken, d 1-2. Upps (tr Sthlm) 1922-23. [I—II,] 1. T.o.m. år 1660. 1922. 160, 189 s. [I—II,] 2. Från år 1660 till nuvarande tid. 1923. 117, 205 s. - Kristina Gyllen-stierna. Sthlm 1924. 61 s. (Sv bibi Fri läsning, 9.) — Historiska silhuetter. Människoöden från gången tid, berättade. Sthlm 1925. 139 s. - Där hemma. Några berättelser från det flydda Skåne. Sthlm 1927. 198 s. - Sveriges prinsessor 1539-1829. Sthlm 1929. 307 s, 9 pl. - Den signade dag (Hågkomster och livsintryck ..., saml 13, Upps 1932, s 124—135). — Nordens minsta kungarike. Sthlm 1933. 103 s. (Tills med E F Bergström; Sv bibi Fri läsning, 20.) — Från det gyllene Prag till det blånande Tatra. En bok om Tjeckoslovakien. Sthlm 1933. 228 s. (Ungdomens bibliotek, utg av Sv läraretidnings förlag, 20.) — När Malmö var kunglig residensstad (Skånegillet i Stockholm, årsskr 1933, Sthlm, s 28-32). - Skånsk mat och skånska seder. Gamla recept o sedvänjor saml o upptecknade. Med inl historik samt 251 recept o 28 ill. Sthlm 1934. 253 s. - Mors klöverblad. En bok för käcka ungdomar. Upps 1934. 184 s. — Bunkeflo lärarehem (Från gamla skolhus och lärarehem, minnen saml o utg av G Virdestam, [saml l,] Sthlm (tr Upps) 1934, s 149-181). - Sagornas ö. Reseminnen. Upps (tr Sthlm) 1936. 228 s, 1 karta. — Sveriges blåa band. En färd på Göta kanal skildrad. Sthlm 1936. 267 s. [Barnbiblioteket Saga, 169.] — I zigenarnas spår. Berättelse från 1880-talet. Sthlm (tr Pålsboda) 1938. 227 s. (Ibid, 183. Läsebok i hem o skola.) — Vitt och rött. Bilder ur Danmarks historia. Saml [l]-2. Sthlm 1943-44. 215, 226 s. (ibid, 204, 214.) - Sophia Albertina. Historisk kavalkad. Sthlm 1946. 318 s, 11 pl. - Hedvig Eleonora. Sthlm 1947. 281 s, 8 pl. -"Tåla dig, det ordnar sig" (Mitt långa liv har lärt mig ..., red av N Ekberg o I Oljelund, Sthlm 1949, 4:o, s 178—181). — Kongsberg. Norges största stad (Jorden runt, årg 22, 1950, [Sthlm, tr] Falun, s 68-79). - Strövtåg i Vendsyssel (ibid, 23, 1951, s 232—244). — Prinsessans brev - och vad som sedan hände (Till Ellen Hagen 19 15/9 53, festskr Sthlm 1953, s 111-119). - Benedikta. En bygdekrönika från svunna tider i Skåne. Malmö 1964. 298 s. — Aurora Königsmarck och hennes värld. [Sthlm, tr] Norrtälje 1975. 152 s. - Den glömda drottningen. Karl XII:s syster Ulrika Eleonora d.y. och hennes tid. [Sthlm, tr] Norrtälje 1976. 168 s. — Bidrag i bl a Byahornet (—Skåneland, Skåningarnas hembygdstidning), 1945—46, 1965—68, 1973-78, Malmö, 4:o.

Redigerat: Svenska biblioteket Fri läsning, 1 — 16, Sthlm 1922—28 (anon); i redaktionskomm för Skånegillet i Stockholm, årsskr 1935, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 5 nov 1920, nr 160, RA. Folkskoledir.s arkiv, Ansökn:handl:ar lör lärare 1918, E II a la:35, SSA.

H Frykenstedt o F Nibelius, nekr över L (SvD 30 dec 1977); B H[ildebran]d, rec av L:s Sveriges prinsessor ... (PHT 1930); J Ingelow o I Nilsson, Sv folkförf, 1 (1929); Kända stockholmare (1936); rec:er av L:s arb i DN 11 okt 1943 o 29 nov 1947, GHT 3 dec 1946, Morgon tidn 27 nov 1947, SDS 12 dec 1946 o UNT 21 nov 1947; SMoK; Sthlms Stadsfullm 1938-1963 (1967); Sthlms stadsfullrms motioner 1930-34 o 1938-42; L Wahlström, Den sv kvinnorörelsen (1933).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jeanna (Nanna) A Lundh-Eriksson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9853, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9853
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jeanna (Nanna) A Lundh-Eriksson, urn:sbl:9853, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-19.