Meriter

Lundin, Anders Wilhelm, f 25 okt 1822 i Sthlm, Maria, d 20 juni 1895 där, Kungsh. Föräldrar: garvaren Erik L o Brita Christina Lind. Elev vid Maria trivialskola ht 31—vt 34, bokhållare vid Johan Eric L:s garveri i Sthlm 43, eget garveri o läderfabrik från 43, led av dir över Sthlms hospital från 63, av dir över Allm barnbördshuset 68—91, av borgerskapets äldste 73—91. — Ogift.

Biografi

Anders L fick sin yrkesutbildning i faderns garveri vid Garvargatan på Kungsholmen i Sthlm. Efter dennes död 1839 övertog L:s bror Johan Eric företaget, där L snart fick titeln bokhållare. Redan 1843 startade han dock ett eget garveri i samma kvarter som brodern. Bägge kallade de sig för läderfabrikör, till skillnad från faderns titel garvare.

Vid denna tid fanns i Sthlm ett tjugotal garverier. De flesta låg längs Kungsholmens och Södermalms stränder, eftersom de var beroende av vatten för skinnberedningen. L:s företag vid Garvargatan expanderade snabbt, och redan efter tio år hade L i sin tjänst ett trettiotal arbetare. Produktionen bestod främst av läder och sulläder till ett värde av c:a 110000 rdr årligen. Därmed var L:s rörelse den näst största av de garverier som då var verksamma i Sthlm. Han klarade sig väl igenom den ekonomiska kris som drabbade många företag i branschen mot slutet av 1850-talet. Företaget hade nu den största årliga produktionen av landets alla läderfabriker. Det skulle dröja flera decennier, ända till åren kring 1890, innan L ånyo fick någon egentlig konkurrent i stockholmstrakten. Antalet arbetare hos L var länge c:a 50, och 1895, hans sista levnadsår, tillverkade de varor till ett värde av drygt 495 000 kr.

I början av 1880-talet var alla garverier på Kungsholmen borta utom L:s vid Garvargatan. När staden växte, ökade också behovet av nya kommunikationsleder. 1893 hade utfyllnadsarbetena längs Kungsholmens södra strand, dvs nuv Norr Mälarstrand, nått så långt att arbetena skadat L:s för urlakning i Mälaren utlagda hudar. L:s garveri hotades också av att skiljas från stranden och vattnet. Med hänvisning till bl a privilegier från 1640-talet hävdade L nu gentemot Sthlms stad sin rätt att som hantverkare åtnjuta strandrätt och att fritt begagna vattnet utanför stranden. Den rättsliga processen, som avgjordes av HD först 1901, slutade med att L:s anspråk underkändes. Därmed var det också fastslaget att den utrymmeskrävande garveri-näringen inte hörde hemma i en växande storstad.

L blev med tiden en känd personlighet i Sthlm. Därtill bidrog givetvis hans lyckliga företagarbana och hans personliga rikedom, men även den rike ungkarlens kostsamma vanor och många fester för sina vänner. Med A W Scholander som arkitekt lät han uppföra ett större palatsliknande hus till chefsbostad åt sig vid Garvargatan och detta på 1860-talet, då Kungsholmen till stor del var en de fattiga arbetarnas och tjänstemännens stadsdel. I folkmun blev L med tiden därför kallad "Kungsholmskungen".

L, som vid sin död var miljonär, donerade betydande delar av sin förmögenhet till olika institutioner i Sthlm. Stora belopp erhöll bl a Frimurarebarnhuset och Allmänna barnbördshuset. Om L:s verksamhet minner idag namnet Garvar Lundins gränd invid tomten där L:s garveri fordom var beläget.

Författare

Jan Garnert

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor och litt: O Miekk-qja, Garvare Anders L:s liv från vaggan till graven (uppsats i arkivkunskap ht 1981, StU). Kommerskolks arkiv, årsber, fabriker mm, 1843-95; Justitierevisionen, revisionsakt nr 404, 4 nov 1901, RA. R Arvidsson, Den unge Per Hallström (1969); P A Fogelström, En bok om Kungsholmen (1965); B Gejvall, 1800-talets stockholmsbostad (1954); I Hammarström, Sthlm i sv ekonomi 1850-1914 (1970); S Högberg, Sthlms hist, 2 (1981); C F Lindahl [Lazarus], Sv millionärer, 4(1900); SMoK; S Tjerneld, Stockholmsliv, 1 (1950), s 600 f. - Nekr i DN 21 juni 1895.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders W Lundin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9860, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Garnert), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9860
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders W Lundin, urn:sbl:9860, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Garnert), hämtad 2024-04-23.