E Harry Lundin

Född:1896-07-19 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län
Död:1973-03-24 – Västerleds församling, Stockholms län

Biokemist, Livsmedelskemist


Band 24 (1982-1984), sida 325.

Meriter

Lundin, Erik Harry, f 19 juli 1896 i Sthlm, Hedv El, d 24 mars 1973 där, Västerled. Föräldrar: byggmästaren Erik Viktor L o Hedvig Margareta Steberg. Studentex vid h reallärov på Norrmalm i Sthlm 12 maj 15, elev vid KTH ht 16, avgångsex vid fackavd för kemi o kemisk teknologi där 31 maj 19, kemist vid ab Sthlms bryggeriers centrallaboratorium juli 19–okt 23 (tjänstl okt 21–juli 23), studier i tekn mikrobiologi vid tekn högskolan i Wien okt 21–22, studier vid Österreichische Akademie für Brauindustrie där okt 21–22, studier i biokemi o fysiologisk kemi vid univ där okt 21–23, laboratorieförest vid Physiatric Institute, Morristown, N J, USA, okt 23–jan 26, inskr vid Harvard University, Cambridge, Mass, USA, 28 jan 26, studier i bl a biokemi o fysiologi där jan 26–juni 27, assistent i biokemi vid Harvard Medical School, Boston, Mass, jan 26–sept 27, dr phil vid Harvard University 23 juni 27, förest för ab Sthlms bryggeriers centrallaboratorium sept 27–48, konsult i tekn frågor där 48, speciallär i jäsningslära vid KTH ht 32–48, sekr i Kemistsamf i Sthlm mars 34–mars 37, tekn chef för Kärnbolaget ab (från 51 ab Kabi) 34–43, led av styr där 34–61, vetensk rådgivare där 44, doc i tekn biokemi vid KTH mars 43, led av bl a livsmedelskommissionens vitaminkomm dec 43, vik speciallär i livsmedelskemi vid KTH 1 dec 43–30 juni 46, tf prof i samma ämne där 1 juli 46, vordf i European Brewery Convention 47–62, prof i livsmedelskemi vid KTH 20 febr 48-63. – LLA 41, LIVA 41, LVA 58, HedLIVA 61.

G 17 aug 1927 i Evangelische Pfarrgemeinde, Währing, Wien, m Maria Margareta Erika v Wagner, f 13 nov 1906 i Odessa, Ryssland, dtr till diplomingenjören Wilhelm Adolf Ritter v W o Emilie Marie Josefine Heinzelmann.

Biografi

Verksamheten vid Sthlms bryggeriers centrallaboratorium tog verklig fart 1928, ett år efter det att Harry L blivit laboratoriets chef. L och medarbetare gjorde en genomarbetning av analysmetoderna inom bryggeriindustrin, vilken i stora drag var avslutad 1931. Därefter studerades bryggeritekniken, först i laboratorieskala, sedan i försöksbrygghus och slutligen i teknisk skala, varpå följde en omfattande och planmässig driftsstatistik. I detta utvecklingsarbete var L initiativtagare och ledande kraft med stor uppslagsrikedom och förmåga att stimulera medarbetarna.

En för centrallaboratoriet viktig uppgift var att lösa frågan om hur de biprodukter som bildades vid ölframställningen skulle kunna utnyttjas. Det visade sig att kolsyran som bildas vid jäsningen var möjlig att tillvarata utan att ölets kvalitet påverkades. Biprodukten kolsyra kunde således isoleras och försäljas from 1934, vilket var av stort värde, eftersom den kunde användas i bryggerikoncernens mineralvattenfabriker. Ett annat problem var att finna användning för den stora överskottsmängdenjäst, som är mycket rik på B-vitaminer i förhållande till bageri- och spritjäst. En första produkt som utvecklades ur bryggerijästen var ett B-vitaminrikt foder för nötkreatur (Cerval B, 1929), en andra var ett fodermedel innehållande såväl vitamin B som vitamin D2 (Cerval BD, 1932). Förutom vitamin B-komplexet innehåller bryggerijästen provitaminet ergosterin. Genom bestrålning av jästen kan provitaminet överföras till vitamin D2. Vid centrallaboratoriet utvecklades industriella metoder för denna omvandling. Småningom framkom även motsvarande preparat avpassat för människor (Fervin B och Fervin BD). Här gällde det dock att först avlägsna de bittra smakämnen som härrör från humle och vidare att tillverka produkten i form av ett lämpligt granulat. Problemen löstes, och centrallaboratoriet torde ha varit först med att framställa ett granulerat humanpreparat av bryggerijäst innehållande standardiserad mängd vitamin B och D2.

Centrallaboratoriet fann att nypon från vissa Rosa-arter hade mycket hög halt av c-vitamin. Odling upptogs som resulterade i ett värdefullt c-vitaminpreparat, Askorbigen. Professor H Nilsson-Ehle hade samarbetat med centrallaboratoriet i syfte att få fram kornsorter lämpade för framställning av enzymrika maltextrakt. Inte mindre än 173 kornsorter prövades och en del upptogs till odling. Under L:s ledning studerades teknisk utvinning av amylaser ur malt för textilindustrins behov. Som en följd av dessa arbeten uppfördes 1933 en maltextraktfabrik i Hornsberg i Sthlm. Där tillverkades inte endast högaktiva enzympreparat för avklistring i textilindustrin (Zymola) utan även andra maltextrakt, såväl enzymatiska som icke enzymatiska (Enzymal, Involin, Verto) för bageriindustrin.

Sthlms bryggerier fick vid denna tid erbjudande om att köpa det danska Kärnbolaget ab, som låg i Malmö och var dotterbolag till Kongens Bryghus i Danmark. Köpet kom till stånd 2 febr 1934 och skulle få stor betydelse för exploateringen av det omfattande utvecklingsarbete som pågick på centrallaboratoriet. Verksamheten i Malmö lades ned, och industriutrustningen flyttades till Hornsberg.

L blev nu även teknisk chef för det nya bolaget. Denna koppling visade sig snart mycket fruktbringande. En maltextrakt-fett-emulsion för bageriändamål, vars tillverkningsmetod övertagits från det danska bolaget, utvecklades så att en serie produkter (Volumin) kunde framställas, vilka innebar en förbättring av brödkvaliteten och samtidigt en väsentlig besparing av fett. En annan ursprungligen dansk produkt var risbakmjöl, som småningom i den nya regin ersattes av Farisin, som hade högre kvalitetsegenskaper och dessutom kunde tillverkas av groddskadad spannmål. En tredje produkt som det danska köpet förde med sig var ett bindemedel på stärkelsebas för gjuterikärnor (vilket gett upphov till namnet Kärnbolaget), som ytterligare utvecklades och slutligen såldes till ett annat företag.

Av största betydelse för Kärnbolagets utveckling till läkemedelsindustri var L:s initiativ till framställning av penicillin. Försöken började dec 1943 vid Institutionen för jäsningslära (KTH) för att sedan fortsätta i större skala i en särskild lokal på centrallaboratoriet. I okt 1945 sändes de första penicillinpreparaten till Karolinska sjukhuset för klinisk användning. I juli 1946 beslöts att en fabrik skulle byggas i Hornsberg. Produktion av penicillin tog här sin början 1948. Tekniskt innebar tillverkningen ett flertal i USA utvecklade, var för sig revolutionerande nyheter, såsom odling av mögelsvamp i stora vätskemängder under stark omröring, användning av podbielniakextraktor (en närmast genialt uttänkt maskin för vätskeextraktion), frystorkning av sterilfiltrerade lösningar i ampuller i stor skala. Antibiotikautvecklingen gick sedan raskt framåt i flera avseenden. I Strängnäs byggdes 1950–52 en stor antibiotikafabrik i första hand avsedd för streptomycin. Senare flyttades även penicillintillverkningen dit, och efter hand upptogs där tillverkning av cykloserin.

L var en relativt tystlåten och rastlöst arbetande människa. Främst var han vetenskapsman med huvudintressen inom mikrobiologi och biokemi. Samtidigt hade han klar blick för industrins möjligheter och betydelse. Hans insats för Sthlms bryggerier var betydande såväl när det gällde öltillverkningen som det industriella utnyttjandet av halvfabrikat och biprodukter. Under L:s ledning drevs vid Institutionen för jäsningslära vid KTH, Sthlms bryggeriers centrallaboratorium och Kärnbolaget ab en utbildning, som frambragte en rad framstående forskare och tekniker och ett stort antal betydelsefulla publikationer. Han blev den förste sv innehavaren av en professur i livsmedelskemi. L var Kärnbolagets (Kabis) verklige grundare och i realiteten även länge dess ledare. Under hans tid utvecklades företaget från att ha varit ett relativt litet dotterföretag till Sthlms bryggerier till en betydande läkemedelsindustri. – I tysthet stödde L många flyktingar under och efter andra världskriget.

Författare

Håkan Winberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se KTHH, nr 1. List of publica-tions of members of the staff of the Royal institute of technology, Stockholm, Gbg 1947, s 167-170, o ibid, 46, 113 o 186 = resp dess Suppl no. 1, 1951, s 48, no. 2, 1957, s 81–83, o no. 3, 1961, s 95 f. Dessutom bl a: Utredning rörande tillverkning av alkohol i samband med pressjästberedning (SOU 1933:25. Betänkande angående ordnandet av avsättningsförhållandena för inom riket tillverkad sprit m.m., Sthlm 1933, s 251-271; tills med K Myrbäck). – Användning av joniserande strålning för konservering av livsmedel och sterilisering av medicinsk utrustning ... Inledningsanförande (TVF [Teknisk-vetenskaplig forskning], årg 32, 1961, Sthlm, s 238 f). – Proteins of barley and malt (Wallerstein laboratories, Communications, vol. 26, 1962–63, Staten Island, N Y, 4:o, s 75–81). – Fermentation industries division, Commission on characterization and evaluation of dried yeast, Sur-vey of work during the years 1957–1962 (Pure and applied chemistry, vol. 7, 1963, London, s 147–153; tills med R. F. Light mfl). – Undersökningar rörande verkan av joniserande strålning på vitamin B 12 (TVF, 34, 1963, s 20). – Bidrag i Svenska bryggareföreningens månadsblad, 1937, 1941–42, o Svensk bryggeritidskrift, 1953-55, 1957, 1963, 1965, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 20 febr 1948, nr 19, RA. Ab Kabis arkiv, Sthlm. T Althin, Minnesord över bortgångna led:er av IVA ... 1965–76 (1977); Inbjudn till Sthlms högskolors minnes- o installationshögtidlighet ... 17 okt 1948 (1948); D Isaksson, Forsknings- o utvecklingsarbete i en läkemedelsindustri under 17 år (Opuscula medica 1963); dens, nekr över L (SvD 26 mars 1973); Produktion av USA-format: Ny fabrik tillgodoser landets penicillinbehov (SvD 20 juli 1946). – Nekr:er över L i DN o GHT 27 mars 1973. – Meddelanden från H Berlin, H Björling, L Forsman, S Göranson, G Karlsson, R Lundén, N Löfgren, H F Meldahl, S Nyquist o B Sandberg, samtliga med anknytning till Kabi.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Harry Lundin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9864, Svenskt biografiskt lexikon (art av Håkan Winberg), hämtad 2019-02-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9864
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Harry Lundin, urn:sbl:9864, Svenskt biografiskt lexikon (art av Håkan Winberg), hämtad 2019-02-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se