Meriter

Lundquist, Johan (John) Hjalmar (senare även Ander), f 11 april 1900 i Högerud, Värml, d 1 april 1973 i Sthlm, S:t Göran. Föräldrar: hemmansägaren Anders Andersson o Kristina Johansdtr. Adoptivson till tandläkaren Johan Albert L o Elin Maria Norbäck. Studentex vid Karlstads h a l 3 juni 18, MK vid KI 29 mars 23, ML där 28 okt 27, assistentläk o tf underläk vid S:t Eriks sjukhus' med avd i Sthlm 15 nov 27–31 maj 28 o 24 okt 28–31 jan 29, tf förste underläk vid länslasarettets i Sundsvall med avd 11 juni–19 okt 28 o I febr–30 april 29, tf läk vid Hamra barnsanatorium, Botkyrka, Sth, kortare perioder 29–31, underläk vid Söderby sjukhus, Salem, Sth, 1 maj 29–6 juni 31, vid S:t Eriks sjukhus' med avd 7 juni 31–30 april 34, disp vid Kl 5 maj 33, MD 27 maj 33, underläk vid Sabbatsbergs sjukhus' med avd 1 maj 34–35, tf överläk vid Jämtlands läns centralsanatorium Solliden vid Östersund o tf dispensärledare i Jämtlands län 11 febr–30 april 35 o 15 nov 35–36, sanatorieläk o dispensärläkare där 29 aug 36–nov 41, generalsekr i Sv nationalfören mot tuberkulos (från 60 Sv nationalfören mot hjärt- o lungsjukdomar) från 41, föredragande av ärenden rörande tuberkulosvård i medicinalstyr 41–67, bitr läk i Riksförsäkringsverket 42–49 o från 50, led av styr för Läkarnas ömsesidiga försäkringsanstalt 42–69, sekr i Sv lungläkarfören 42–63, ordf där 63–66, bibliotekarie i Sv läkaresällsk 46–47, sekr där 47–65, v ordf 65–66, ordf där 66–67, led av Förstamajblommans riksförb:s centralkomm 46–69, av överstyr för Konung Oscar II:s jubileumsfond från 53, tbc-expert i WHO från 62, föredragande av tbc-ärenden i socialstyr:s nämnd för uti läkare 68–71.

G 1) 9 maj 1925(–43) i Sthlm, Gust Vasa, m Klara Elisabet (Lisa) Nilsson i hennes 1:a gifte, f 2 nov 1899 i Råneå, Nb, dtr till sågverksägaren Erik Alfred N o Emma Kristina Gunnarsson, samt omg Hjorth; 2) 17 maj 1946(–48) i Sthlm, Maria, m Gunvor Hägg i hennes 2:a g, f 4 okt 1911 i Östersund, Norrlands artillerireg:s förs, dtr till kaptenen Henning H o Selma Margaretha Hedenlund, samt g 1) Thuresson o 3) Barone.

Biografi

John L skaffade sig en bred internmedicinsk utbildning vid sjukhusen i Sthlm. Hans lärare i tuberkulosvård var Alf Gullbring på Söderby sjukhus. Denne uppmanade honom att efterundersöka de barn som 1919–20 vårdats på sjukhuset. Detta blev ämnet för L:s avhandling om prognosen vid intrathorakal (inom bröstkorgen) tuberkulos i barnaåldern. Under sex år ledde L tuberkuloskampen i Jämtlands häri som sanatorie- och dispensärläkare.

L efterträdde 1941 Gustaf Neander som sekreterare i Sv nationalföreningen mot tuberkulos och den därmed förenade sysslan som föredragande i tuberkulosärenden inom medicinalstyrelsen. En av nationalföreningens uppgifter var att praktiskt pröva nya vägar i kampen mot tuberkulos och finna de lämpliga formerna, varefter allmänna organ kunde överta arbetet. När L tillträdde, var främsta uppgiften att sprida bruket av dels Calmette-vaccinationen, dels röntgenundersökning av lungorna med hjälp av skärmbild. Några år senare anmälde sig kemoterapin som ett nytt botemedel, vars värde måste granskas och bedömas. Först ett 20-tal år senare och sedan man fått effektivare medel, visade det sig att kemoterapi botade tuberkulos och hade blivit det viktigaste medlet i slutkampen mot sjukdomen.

I Sverige gick sjukdomen stadigt tillbaka; vid 1950-talets mitt var det inte längre dödligheten som dominerade utan invaliditeten. Nationalföreningen ordnade sysselsättningsterapi, studieverksamhet, arbetsvärd och konvalescenthem. Föreningen kunde vidga sin verksamhet mot andra vanliga sjukdomar och ändrade from 1956 sitt namn till Sv nationalfören mot tuberkulos och andra folksjukdomar. Intresset knöts alltmer till hjärt- och kärlsjukdomarna, och 1960 togs namnet Sv nationalföreningen mot hjärt- och lungsjukdomar. Sanatorieläkarna blev lungläkare. Föreningen hade alltid understött forskning rörande tuberkulos, men i samma mån som andra huvudmän övertog de sociala och medicinska uppgifterna ökade föreningens möjligheter att stödja forskning. Under alla dessa förändringar var L den kloka, sammanhållande kraften med vida kontakter och allmänt förtroende. L var språkkunnig och verkade inom Internationella tuberkulosunionen och inom WHO. Arbetet förde honom ut på långa resor, och han blev personlig vän med många utländska tuberkulosläkare.

L arbetade osjälviskt och hängivet för Sv läkaresällskapet under 21 år, därav 18 som sekreterare. Genom lågmält sunt förnuft, känsla för kontinuitet och talang för föreningsarbete lotsade han detta sällskap av individualister genom alla meningsbrytningar. Teater, litteratur och konst var L:s intressen utanför arbetet. Sedan ungdomen hade han personliga vänner bland teaterns folk, och vaket följde han teaterkonstens förändringar. Han var god stilist med känsla för språkets valörer och krav på klara och enkla uttryck. Han drogs till tidens skönlitteratur, även om Strindberg var mästaren, och han beundrade franskt livsmönster och fransk kultur. Personligen var L en reserverad, lite gammaldags korrekt gentleman, alltid vänlig, uppmärksam och förstående. Bland intimare vänner blommade hans spiritualitet och humanism.

Författare

Lars Öberg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Polymyositis (Acta medica Scandinavica, vol 72, Sthlm 1929, s 53-58). - Beiträge zur Zytologie des Sputums. [Rubr.] [Upps 1932.] 10 s, 1 pl. ([Uppsala läkareiörenings förhandlingar, N F, bd 38,] 16.) — Fall av recidiverande abakte-riell meningit (Svenska läkartidningen, årg 29, 1932, Sthlm, Svenska föreningens för invärtes medicin förhandlingar [rubr], s 65—67). — Examen ultérieur d'enfants tuberculeux de moins de trois ans (Acta paediatrica, vol 12. 1931-1932, fasc. 4. The proceedings of the Fifth Northern pediatric congress held in Copenhagen on August 24th to 26th, 1931, ed by Adolph H. Meyer, Upps 1932, s 65—70). — Bidrag till kännedomen om prognosen vid intrathorakal tuberkulos i barnaåldern (Svenska läkaresällskapets handlingar, bd 59, 1933, Sthlm, 4:o, s 81—230; även sep: ... Akad avh [Karolinska inst], 154 s). — Om prognosen vid intrathorakal tuberkulos i barndomen (Förhandlingar vid Nordiska tuberkulostäkarföreningens åttonde möte i Stockholm 9-10 juni 1933, Sthlm 1935, s 109—114). — Den nya tuberkuloslagen. Efter ett föredr i Östersunds läkarklubb d 30 maj 1940 (Svenska läkartidn, 37, 1940, s 1247-51). - Le pneumothorax contro-latéral (Acta tuberculosea Scandinavica, vol. 15, 1941, Khvn, s 131-145). -Gustaf Neander (ibid, 16, 1942, s I-III). - Om skärmbildsfotografering (Sveriges landstings tidskrift, årg 30, 1943, Sthlm, 4:o, s 117-119). -Svenska nationalföreningen mot tuberkulos. En återblick (ibid, 31, 1944, s 29-33). - Tuberkulosen och dess bekämpande. Sthlm 1944. 159 s. (Vår tids medicin, 19.) — Kort översikt över åtgärder för återställande av tuberkulossjuka i Sverige (F. R. G. Heaf & J. B. Mc Dougall, Hur blir den tuberkulossjuke återställd, Sthlm 1948, s 161-165). -Para-aminosalicylic acid treatment in pulmonary tuberculosis. Comparison between 94 treated and 82 untreated cases (The American review of tuberculosis, vol 61, Baltimore, Md, 1950, s 597-612; tills med C. Sigurd Backman mfl). — Tuberkulosen och dess bekämpande (Försäkringstidningen, årg 10, 1955, 4;o, nr 5-6, Sthlm, s 4-7, 31). -Dispensärarbetet inför omorganisation? (Socialmedicinsk tidskrift, årg 32, 1955, Sthlm, s 57-59). -Tuberkulosen (Medicinalväsendet i Sverige 1813 — 1962 ... under red av W Kock, Sthlm 1963, s 381-404). — Svenska nationalföreningen mot hjärt- och lungsjukdomar (Nordisk medicinhistorisk årsbok, 6, 1972, Sthlm (tr Växjö), s 191-196). - Bidrag i bla Nordisk medicinsk tidskrift 1930-31, 1934, Hygiea (i Tuberkulosläkareföreningens förhandlingar) 1930-31, 1933-34, Svenska nationalföreningens mot tuberkulos kvartalsskrift 1933, 1943-44, 1948-49, 1952, 1954, o Kvartalsskr, Sv nationalfören mot hjärt- och lungsjukdomar 1967, 1970, Nordisk medicin 1940, 1941 (i Tuberkulosläkareföreningens förh), 1942 (i Sv läkaresällskapets förh), 1944, 1946, 1955, 1956, 1969, allt Sthlm; jfr SLH, 4: 3, 1933, s 382, o 4: 3, 1935, s 655. Redigerat: Förhandlingar vid trettonde nordiska tuberkulosläkarmötet i Göteborg den 26—27 juni 1946 (Nordisk medicin, bd 33-36 [= årg 9, 1947], [Sthlm tr] Gbg, 4:o, s 67-174 [i bd 33]; även sep, 110 s). — 17. nordiska tuberkulosläkaremötet i Stockholm 9.—11.9. 1954. Förhandlingarna ... (ibid, 53—54 [årg 17], [Sthlm tr] Hälsingborg 1955, s 447-464 [i bd 53]). - Proceedings of the twenty-first Scandinavian congress ofpneumology, Lund, June 17-19 1962. Khvn (tr Sthlm) 1964. 128 s. ([Omsl:] Acta tuberculosea et pneumologica Scandinavica, Suppl 56.) — Inför morgondagens hälso- och sjukvård. Symposier i Svenska läkaresällskapet. Sthlm 1963. 237 s. (Tills med G Biörck o H Wijnblad; även Folksams hälsoråds skriftserie nr 22.)

Utgivit: Svenska nationalföreningens mot tuberkulos (och andra folksjukdomar) kvartalsskrift (från 1960, h 2, Kvartalsskrift, [utg av] Svenska nationalföreningen mot hjärt- och lungsjukdomar), årg 37-68: 1, 1942-73, Sthlm.

Översatt: F. R. G. Heaf& J. B. Mc Dougall, Hur blir den tuberkulossjuke återställd, Sthlm 1948, 170, 5 pl [med tillägg].

Källor och litteratur

Källor o litt: Socialdep:s konseljakter 29 aug 1936, nr 3, RA. – H Bergstrand, Sv läkaresällsk 150 år (1958); G Dahlström, J L (Sv läkaresällsk:s förhandl:ar 1973, s 87–91); dens, J L död (DN 5 april 1973); A Odelberg, J L död (SvD 5 april 1973); O Petrén, J L (Sv nationaliören mot hjärt- o lungsjukdomar, kvartalsskr 1973, s 37 ff); SLH 4:3 (1933) o 4:5 (1935); Sv läkarmatr 1970 (1971); Väd 1973.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (John) H Lundquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9882, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9882
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (John) H Lundquist, urn:sbl:9882, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-19.