Meriter

Lundström, Johan August (Åge), f 8 juni 1890 i Sthlm, Jak o Joh, d 26 sept 1975 i Härslöv, Malm. Föräldrar: konstnären Ernst Andreas Johannes L o grev Matilda Christina Rudenschöld. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm 18 maj 08, officersvolontär vid Livreg:s dragoner 20 maj 08, elev vid krigsskolan 14 okt 09, officersex där 19 dec 10, underlöjtn i Livreg:s dragoner 30 dec 10, elev vid ridskolan på Strömsholm 11–12, flygspanarutbildn 14, i flygspaningstjänst 14–16, andre löjtn i nämnda reg 11 febr 16, elev vid krigshögsk 17–19, förste löjtn 27 juni 19, adjutant o lär i krigsvetenskap, gymnastik o vapenföring vid ridskolan 1 sept 19–21, aspirant vid generalstaben 15 okt 21–24, kapten där 2 maj 24, chef för flygspanarskolan på Malmslätt 24–26, ryttmästare i Livreg:s dragoner 5 dec 24, fältflygare 25, kapten vid flygvapnet 1 juli 26, lär i luftkrigskonst vid krigshögsk 1 okt 26–29, ryttmästare i Livreg till häst 1 jan 28, lär i luftkrigskonst vid krigsskolan 28–31, adjutant hos prins Gustaf Adolf 14 febr 29, major vid flygvapnet 1 april 32, chef för flygskolkåren (senare flygkrigsskolan o krigsflygskolan) på Ljungbyhed 32–42, överstelöjtn ljuli 36, överste 23 dec 37, chef för Andra flygeskadern i Gbg 1 juli 43–47, generalmajor i flygvapnet 1 juli 45, i reserven 47–59, stabschef hos greve Folke Bernadotte i Palestina 48, led av styr för ab Nord armaturfabrikerna 48–63, för Uddeholms ab 49–63. Tävlingsryttare, fäktare. – LKrVA 37.

G 15 aug 1932 i Strövelstorp, Krist, m Margit Johanna Palaemona Cecilia v Geijer, f 24 febr 1907 där, dtr till godsägaren ryttmästare Fredrik Wilhelm Gustaf v G (bd 17, s 29) o riksgrev Irma Ingeborg Matilda v Hallwyl.

Biografi

Åge L började sin officersbana vid kavalleriet. Han blev 1916 löjtnant vid Livregementets dragoner och tjänstgjorde under några år som adjutant och lärare vid ridskolan på Strömsholm. 1924 blev han kapten vid generalstaben och ryttmästare i regementet.

Redan 1914 hade L börjat intressera sig för flyget och utbildade sig till flygspanare. Som kapten vid generalstaben genomgick han fältflygarexamen och var i tre år chef för flygspanarskolan på Malmslätt. 1926 övergick han till det nybildade flygvapnet och fungerade i flera år som lärare i luftkrigskonst vid krigshögskolan och krigsskolan.

1931 blev L tf chef för Fjärde flygkåren och utsågs året därpå till major vid flygvapnet och chef för flygskolkåren på Ljungbyhed i Skåne. Under de elva år han tjänstgjorde som chef där skapades en fast grund för de unga flygarnas utbildning. L bidrog till att ge det nya flygvapnet en stark ställning inåt och utåt under den svåra uppbyggnadsperioden. Sin militära bana avslutade han som chef för Andra flygeskadern i Gbg. 1945 blev han generalmajor.

Från 1929 var L adjutant hos prins Gustaf Adolf. L hörde till det tiotal sv officerare som ställdes till Folke Bernadottes förfogande för att övervaka den av FN åstadkomna vapenvilan i Palestina sommaren 1948. Själv blev han Bernadottes stabschef och chef för observatörerna. Han deltog i förhandlingarna med representanter för de i konflikten inblandade länderna och satt med i bilen, när Bernadotte mördades av judiska fanatiker i sept s å.

L var på sin tid en av landets främsta ryttare och fäktare. 1914 blev han sv mästare i florettfäktning. Vid olympiska spelen i Antwerpen 1920 blev han i fälttävlan guldmedaljör i lagtävlingen och silvermedaljör individuellt, och vid de olympiska spelen i Paris 1924 tillhörde han det segrande laget i prishoppning. Vid nordiska ryttartävlingarna i Sthlm 1930 segrade han i lagtävlingen.

Som militär chef var L omvittnat stimulerande, vidsynt och kunnig. Han ägde diplomatisk koncilians, säkert omdöme och förmågan att ingjuta stil och god moral hos blivande flygare. Hans konstnärsnatur tog sig uttryck i måleri och uppskattad talekonst.

L ägnade också stort intresse åt scoutrörelsen och civilflyget; han var ordförande i Aero-klubben i Skåne. Han var en av de legendariska pionjärerna i det sv flygvapnets historia.

Författare

Alf Åberg

Arkivuppgifter

L:s arkiv i KrA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Synpunkter beträffande jaktflyg-förbands uppgifter (KrVA, Tidskr år 1928, Sthlm, s 159–167). – Herraväldet i luften (ibid, s 339-345). – Flygvapnens insatser under det andra världskriget. Från fälttåget i Polen till luftkriget i Medelhavet. Sthlm 1941. 85 s. - Årsberättelse av föredraganden i luftkrigsvetenskap (KrVAH år 1942, Sthlm, s 1–34). – Epilog. Den 17 september / Statement / Statement / Announcement (F Bernadotte, Till Jerusalem, Sthlm 1950, s 263–285, 286–289; 2.-3. uppl s å; även i övers Khvn 1950, s 187–202, 203–206, 211 f, Oslo 1950, s 216–235, o London [1951], s 245–265, 266–270, 276 f). – Minnen 1890-1970. Landskrona 1970. 237 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Lantförsvarsdep:s konseljakter 30 dec 1910, kabinettsärende nr 39, RA.

B Broomé, nekr över L (KrVAH 1975, h 10, s 24–30; K lifreg:s till häst hist, 5: 2 (1922); H G:son Lagercrantz, Ridskolan å Strömsholm 75 år (1943); H Leche, Det sv kavalleriet (1979); NF:s sportlex , 5 (1943); Nya elementarskolan i Sthlm 1900–1955 (Sveriges studenter, 10, 1962); G v Porat, Flyget blev mitt liv (1963); N Söderberg, Med spaken i näven (1971); dens, A L (SvD 30 sept 1975); T Wennerström, K krigsakad o k krigsskolan åren 1792–1935, personhist uppgifter (1936).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J August (Åge) Lundström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9895, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-11-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9895
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J August (Åge) Lundström, urn:sbl:9895, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-11-14.