Axel H I Lutteman

Född:1880-09-27 – Katarina församling, Stockholms län
Död:1920-04-06 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Präst


Band 24 (1982-1984), sida 416.

Meriter

 

1 Lutteman, Axel Hugo Isidor, f 27 sept 1880 i Sthlm, Kat, d 6 april 1920 där, Hedv El. Föräldrar: kusken Axel Gustaf Theodor Andersson o Anna Charlotta Högren. Mogenhetsex vid Södra latinlärov i Sthlm vt 99, inskr vid UU ht 99, teol fil ex 29 maj 01, teor teol ex 15 sept 03, prakt teol ex där 15 dec 03, prästv 20 dec 03, v pastor i Amsbergs kapellförs, Stora Tuna, Kopp, 04–05, i Lundby, Vm, 05–06, predikant vid Mikaelskapellet i Uppsala 1 okt 05–31 dec 07, Sv kyrkans diakonistyr.s resesekr för ungdomsvård 1 jan 11–15 febr 12, komminister i Köping 13 maj 11 (tilltr 12)–17, lasarettspredikant där 1 maj 12–17, diakonistyr:s stiftsombud 13, led av Västerås stiftsråd 14–19, sekr där 14–17, bitr förste sekr i diakonistyr 17, ord förste sekr där från 18, TL vid UU 31 jan 20.

G 4 juni 1912 i Härnösand m TK Ester Lundström (L 2).

Biografi

I föräldrahemmet rådde en kristlig anda. Axel L var studiebegåvad. I gymnasiet fann han i den nästan jämnårige kyrkoherdesonen J Landquist (bd 22) en vän, med vilken han kunde diskutera litterära, religiösa och moraliska frågor. Från denna tid mindes L särskilt att G Hauptmanns revolutionära arbetardrama Vävarna gjort ett starkt intryck på honom. Närmast för att göra sina föräldrar till viljes började L studera teologi. Faderns plötsliga död påsken 1902 blev en vändpunkt i L:s liv, och han tvekade inte längre om valet av levnadsbana.

Efter prästvigningen 1903 tjänstgjorde L som vice pastor i Amsberg och Lundby, där hans medryckande väckelseförkunnelse fick gensvar i vida kretsar. Han anordnade också bibelsamtal, friluftsgudstjänster, ungdoms-och symöten, husförhör och söndagsskolfester. Han vann sin biskop Nils Lövgrens förtroende och blev dennes privatsekreterare, vilket ledde till att han fick anknytning till andra kristliga sammanslutningar som t ex KFUM.

Under åren som predikant vid Mikaelskapellet i Uppsala kom L i kontakt med den ungkyrkliga uppsalarörelsen under dess genombrottsår. Han började forska och rönte stark påverkan av E Billing och N Söderblom, ungkyrkorörelsens initiativtagare. Under en studieresa till England 1908 fick L upp ögonen för den anglikanska kyrkans försök att nå arbetarklassen med sitt budskap.

I en "religionspsykologisk studie" granskade L ungsocialisternas tidning Brand för året 1910 (studien ingår omarbetad i L:s otr lic:avhandl Det religiösa inslaget i socialismens teleologi 1920). Han hävdade att de ungsocialistiska klubbarna till sin natur inte var så mycket politiska som religiösa, där troende sökte uppbyggelse.

Den s k korstågstanken, som särskilt grep de yngre i ungkyrkorörelsen med M Björkquist i spetsen, ledde till att dess medlemmar parvis drog land och rike runt för att väcka menigheten till insikt om att folkkyrkan var allas andliga hemvist. L deltog med liv och själ i hetsiga Folkets hus-debatter om kristen tro och moral. Han ansåg att offentliga debatter var en effektiv arbetsmetod. I linje med sina ovan berörda forskningar hävdade han att socialismen bottnade i ett religiöst behov och att animositeten mot gudstjänsten berodde på att denna uppfattades som något auktoritärt. L ville bryta igenom de "täta törnehäckarna" (L:s eget uttryck) som skilde arbetarna från kyrkan.

Även sedan L som komminister i Köping fått sin tillvaro fastare tryggad, fortsatte han denna apologetiska fronttjänst, nu ofta som värd och inbjudare. På Johannisdal (nära Köping) sammanförde han under tre somrar (1912, 1913, 1915) representanter för kyrka och arbetarklass till fria diskussioner. Ett ovärderligt stöd hade han i sin maka Ester (L 2). Han strävade efter att vara "en präst för alla".

När befattningen som förste sekreterare i Sv kyrkans diakonistyrelse (SKDS) anförtroddes honom, innebar detta en befordran till större uppgifter och förflyttning till Sthlm. Han mottog kallelsen med stor tillfredsställelse, särskilt som han fick fria händer för nya uppslag. En njurinflammation ändade emellertid två år senare hans liv.

I L:s aktiva och mångskiftande gärning tog han sig alltid tid, hur upptagen han än var, för enskilda själavårdssamtal, när det behövdes. Bakom den briljante talaren och organisatören doldes en inåtvänd mystiker. Det har sagts om honom att bättre än på predikstolen och vid förhandlingsbordet trivdes han inom altarrunden.

Författare

Gunnar Wallin



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s arkiv hos Sigtunastiftelsen (jfr Tergel, nedan a a, s 328 f). - Brev från L i KB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Konungen kallar. Några predikn o ungdomsföredr. Upps 1907. 140 s. 2. uppl 1908. 159 s. – Staden på berget. Predikan på Alla helgons dag 1908 i Mikaelskapellet, Uppsala. Upps u å. 14 s. – Den enskilde och bibeln. Några tankar (Kyrka och hem, julhälsn till Uppsala domkyrko-förs, 1909, Upps, s 49—53; även sep, 7 s). – En årgång Brand. Det ungsocialistiska partiets organ. En liten religionspsykol studie. Upps 1910. 16 s. [Ur Vår lösen s å.] – Korstågsrörelsen och arbetarvärlden (Uppsala kristliga studentförbund 1901–1911, Upps 1911, s 58–65). – De kristna studenternas förpliktelser med hänsyn till arbetarerörelsens senaste utveckling (Vårt folks religiösa fråga, några inlägg, Fjärde sv studentmötet med kristl progr i Huskvarna d 26 juni–2 juli, Upps 1911, s 32–61). Sep: ... utveckling. Inledningsföredr till diskussion vid Huskvarnamötet 1911. [Rubr; omsl: Arbetarevärldens religiösa problem.] Upps 1911. 30 s. ([Omsl:] Sveriges kristliga studentrörelses skriftserie, 15.) – En af kyrkans vägar in i den sociala folkrörelsen (I församlingens tjänst, strödda upps [omsl: tillägn biskopen d:r J. A. Eklund ... 7 jan 1913], Upps 1912, s 44-69). -Uthållighet (H Daneli m fl, Mössebergskonferen-sen 1913, föredr, Upps 1913, s 66-83). – Fram för ett rikare kyrkligt lifl Några ord till män o kvinnor inom Västerås stift om det kyrkl arbetet särskildt med hänsyn till Västerås stifts friv synodalorg. Utg af Västerås stiftsråd genom ... [Sthlm, tr] Köping 1915. 32 s. — Predikan vid kyrkoherden Wilhelm Ahlgrens jordfästning (H. Löfquist o A L, Minnesord. Tal o pred vid kyrkoh W Ahlgrens jordfästn i Malma kyrka annand påsk 1915, Köping 1915, s 11–21). – Diakonala församlingsuppdrag (Svensk kyrkotidning, årg 11, 1915, Upsala, 4:o, s 248 f). – Kyrkan och arbetarerörelsen. [Rubr.] Sthlm 1917. 27 s. [Undert.] – Reformationens betydelse för vårt folks andliga lifsvillkor. [Rubr.] Sthlm 1917. Fol. 1 bl. [Undert.] – Evigt liv. Avskedspredikan i Köpings kyrka annand pingst 1917. Sthlm 1917. 24 s. 2. uppl [omsl] 1918. 3. uppl: ... Predikan ... 1920. 21 s. – Vad är och vad vill Svenska kyrkans diakonistyrelse? Några upplysn o en vädjan. [Rubr.] Sthlm 1918. 7 s. 2.-3. uppl 1918?, 1919. 4. uppl 1921. [Anon.] – Trons segerkraft. Vid mötet i Blasiehoimskyrkan d 17 nov. 1918 (Valdus Bengtson mfl, Försonlig fred, anföranden Upps (tr Sthlm) 1918, s 21-25; ur Församlingsbladet s å). – Guds rike - ett folkens förbund. Högmässopred på den allm tacksägelse- o böndagen d 17 aug. 1919 i Wadstena klosterkyrka. [Omsl.] [Sthlm, tr] Nynäshamn 1919. 16 s. 2. uppl [omsl] Sthlm 1920. – Om kyrkan och prästkaliet (Det andliga nutidsläget och kyrkan. Några inlägg, d 3, Sthlm 1919, s 27–51; omtr i N Söderblom o A L, Kyrka, teologi, prästkall, Sthlm 1924, s 5-30). - Bidr i Julbok för Västerås stift 1905-06, 1909, 1915, Västerås, Vår lösen 1910–13, 1915, 1917, samt 1966, Upps, Församlingsbladet, utg genom Sv kyrkans diakonistyr, 1913, 1916, 1918-20, Sthlm, 4:o; betraktelser även i Borlänge tidning 1904.

Utgivit: Allmänna svenska prästföreningens förhandlingar vid dess andra allmänna möte i Uppsala d. 3-5 september 1907. [Sthlm, tr] Gäfle 1908. 145 s. (Tills med K. O. Svanbom o C. A. Tollin.)

Redigerat: Sveriges ungdom, organ för det kyrkl ungdomsarb, årg 14:13/14-15:5, 1917-18, Sthlm (tills med O. Nystedt); Västerås stiftsbiad, provnr o årg 1–4, 1914–17, Köping o Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: M Björkquist, A L in memoriam (Vår lösen 1920, s 119 f); S Gabrielsson, A L (Julbok för Västerås stift 1920); S Hellsten, Kyrkans ungdom (1944); A Hirsch, Levande o bortgångna (1943); J Kalländer, A L in memoriam (Församlingsbladet 1920); J Landquist, Livet i Katarina (1965); H Lenhammar, Allm kyrkliga mötet 1908–73 (1977); M Lundberg, Sigtunastiftelsens tillkomst. Idéer o byggnader (1977); E Lutteman, A L, korsfarare o präst (1933); G Mosesson, En frikyrklig sparv i korstågsrörelsens tranedans (Hågk o livsintr, 19, 1938); O Nystedt, Från studentkorståget till Sigtunastiftelsen, ungkyrkorörelsens genombrottsår (1936); dens, Strövtåg i minnet o dagboken (1963); H T Ohlsson, Biogr matr öfver sv kyrkans prästerskap 1914 (1914); I Oljelund, Gröna riddare (1926), s 239-241; E Palmlund, Väderhatt o väderflöjel, Erik Lindorm o tidningarna 1905-1924 (1981); H Pleijel, Ungkyrkorörelsen i Sverige (1937), s 25 f, 39j E Rodhe, Sv kyrkan omkr sekelskiftet (1930); S-A Rosenberg, Kyrkan o arbetarrörelsen (1949); N Söderblom, Vid A L:s bår (Församlingsbladet 1920, s 183 f); A Tergel, Ungkyrkomännen, arbetarfrågan o nationalismen 1901-1911 (1969); dens, Från konfrontation till institution. Ungkyrkorörelsen 1912–1917 (1974); S Westman, Glimtar ur ett liv i "ansvarsglädje" (Hågk o livsintr, 15, 1934); G Wrede, Kyrkosynen i Einar Billings teologi (1966). – Nekner i SvD o DN 7 april 1920.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel H I Lutteman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9926, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9926
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel H I Lutteman, urn:sbl:9926, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se