Biografi

Lychou, släkt, härstammande från klockaren Nils Persson (1656–1704) i Lyckeby (senare inkorporerat i Lösen), Blek. I Lyckeby katekismilängd 1701 nämnes, att han hade en son Christoffer. Denne uppges ha varit född 1689, liksom ett par bröder ha kallat sig Lyckovius och dött utrikes (Marks v Würtenberg), varför han torde vara identisk med Christopher Lyckovius, som blev skeppskapten 1717, tog avsked 1719 och därefter gick i rysk tjänst. Nils Perssons son bagaren Casten L (1701–74) i Karlskrona hade elva till vuxen ålder överlevande barn i två äktenskap, bl a teol lektorn vid kadettkåren i Karlskrona Eric L (1744–83) och rådmannen i Sthlm Adolph Fredric L (1751–1808). Deras äldre halvbror landskamreraren i Uppsala län Christopher Anders L (1728–90) var far till kronofogden i Bro och Håbo samt fem socknar i Trögd assessor Anders L (1766—1838). Deras bror rådmannen i Karlskrona Jöns L (1748–1824) var far till rådmannen i Sthlm Casten Olof Lüchou (1777–1838), som 1831 fick lagmans n h o v.

Deras äldste bror, Nils L (1724–1800), kom 1744 till Sthlm, där han var anställd hos Carl Kammecker (bd 20, s 605), vilken han 1770 efterträdde som hovbagare. Tillsammans med sin andra hustrus bror bagaråldermannen Johan Röhl arrenderade han från 1769 två kvarnar i Nacka ström. Även han hade elva till vuxen ålder överlevande barn, bl a Nils L (1751–1802). Denne efterträdde honom 1776 som hovbagare, och hans änka Petronella Buth (1760–1831) drev till sin död bageriet och arrendet av Nacka kvarnar. En annan son, förste expeditionssekreteraren Johan L (1757–1823), adlades 1799 med namnet af Zellén tillsammans med hovrättsrådet Nils Zellén, som var styvfar till hans svärmor. Han fick avsked med landshövdings karaktär 1809 och blev stamfar för en ännu fortlevande släktgren med detta namn.

En tredje son, Casten L (1753–1808), var grosshandlare i Sthlm och grundade tillsammans med Johan Röhls brorson Jacob Röhl firman Röhl & co, som gjorde affärer på Västindien. Han var aktieägare i Västindiska kompaniet, hade även affärer med S:t Petersburg (Biographica) och Riga (Muscovitica) och köpte på 1790-talet Sandö glasbruk i Bjärtrå, Vnl, i vilket hans son kamreraren Casten L (1791–1857) var delägare till 1841. Den senare är mest känd som sångare (bas) och ledamot av Par Bricole, Harmoniska sällskapet och Löfholmens theatersällskap. Från 1841 var han LMA. En rest av hans arkiv finns i Börs-, bro- och hamnbyggnadskommitterades arkiv, SSA.

Nils L d y:s, grosshandlaren Casten L:s och Johan af Zelléns halvbror Gustaf L (1774–1841), vars mor tillhörde släkten Röhl, drev länge det största av Södermalms bryggerier och var från 1809 till sin död ålderman i bryggareämbetet i Sthlm. Han var riksdagsman 1810 och 1815, ordf i Sthlms borgerskaps femtio äldste från 1828 och ledamot av tolv olika kommunala styrelser, direktioner och kommittéer. Då L 1832 erhöll Vasaorden i briljanter av Karl XIV Johan, var det första gången denna även senare sällsynta hedersbevisning utdelades. 1842–46 innehades bryggaråldermannaämbetet av hans brorson Anders Johan L (1788–1864), som hade ett mindre bryggeri på Norrmalm och genom skråväsendets upphörande kom att bli den siste bryggaråldermannen i Sthlm. Bland Gustaf L:s tio till vuxen ålder överlevande barn var bryggaren Gustaf L (1809–59), som var gift med Sophia (Sophie) Charlotta L, f Boberg (1812—78), dotterdotter till hans äldste farbror, hovbagaren Nils L d y. Hon grundade 1857 i sin bostad på Södermalm den s k L:ska skolan, som i början av 1900-talet fick statsanslag och ställdes under skolöverstyrelsens överinseende. Den utvidgades till en högre flickskola för normalskolekompetens men uppgick 1939 i Södermalms kommunala flickskola.

En av Gustaf L d y:s bröder var landskamreraren Anton Fredric L (1819–80) i Kristianstad, som var gift med två döttrar till generalmajoren David Wilhelm Silfverstolpe. Anton L:s son Carl Gustaf L (1867–1951) var 1901–07 kassör i ab Sthlms handelsbank men arbetade från 1920 som arkivbiträde i Sthlms rådhusarkiv, som 1930 uppgick i SSA. Där gjorde han en viktig insats för den personhistoriska och genealogiska forskningen genom att upprätta register över arvlåtare och arvingar i Sthlms bouppteckningar 1598–1800. Brorson till Carl Gustaf L är f d kommerserådet civilingenjör Dag L (f 1906).

Nils, Christopher Anders, Eric, Jöns och Adolph Fredric L:s bror Johan Petter L (1746–1803), som deltog i sjöslaget vid Hogland 1788 och var rysk fånge 1788–90 samt befordrades till major 1800, blev stamfar för en finländsk släktgren, som utdog med hans sonsons sonson teaterkritikern fil mag Nils Göran Lüchou (1896–1949) i Helsingfors.

Namnet L antogs av styvsöner till en av Gustaf L d y:s och Anton Fredric L:s bröder. En av dessa var kh Gustaf Hjalmar L (1856–1912) i Venjan, Kopp.

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: N W Marks v Wiirtenbergs genealogier: af Zellén, Biografica: af Zellén, RHA; Carl Gustaf L:s ms Casten Nilsson L:s stamträd (xeroxkop i RA o GF); Sv släktkal, 21 (1978); Örnberg, 6 (1890). Christopher Lyckovius: M 1832, RA; Hj Börjeson, Örlogsflottans officerare 1700— 99 (1942); Lewenhaupt. Casten L (d 1774): J Bromé, Karlskrona stads hist, 1 (1930); S-Ö Swahn, Amiraler o andra. En ny bok om Karlskrona-gårdar o deras ägare (1935); P Wilstadius, Geneal snapshots från Karlskrona (SoH 1964). Eric L: Lunds hm, 5 (1858); SjBlek. Adolph Fredric L: B Boéthius, Magistraten o borgerskapet i Sthlm 1719–1815 (1943); B Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelmen 1710–1814 (1981); A Kinberg, Par Bricoles gustavianska period (1903); StRR. Christopher Anders L: Biographica, Kammarrevisionens skr till K M:t, vol 22: 7 april 1766, RA; Bromé, aa; H Lundh, Uppsala under de dominerande landshövdingarnas tid (Uppsala stads hist, 4, 1977), s 20. Anders L: Biographica, Kammar-kolhs kanslis arkiv H I a: 104: 21 jan 1819 o 117: 12 juli 1823, Upps:s landsböcker 1806 o 1807, RA; bouppt efter Christopher Anders L:s änka 17 nov 1796 o efter Anders L 21 mars 1838, båda i Uppsala stadsarkiv, ULA. Casten Olof Liichou: Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; S E Bring o S Simonsson, Grönwalls bryggeri, Niirnbergs bryggeri o Wienerbryggeriet (1956); T Höjer, Sthlms stads drätselkommission 1814-64 (1953); SjBlek; StRR. Nils L (d 1800): Ink handl 15 juli 1748, 30 nov 1770 o 3 dec 1776, Riksmarskalksämbetet; arrendekontrakt 28 maj 1817 hos Dag L; E Bergsten, Tal då ... Nils L den äldre jordfästades ... (1801); C Forsstrand, Nacka socken (1924); dens, Den äldre tiden (Sthlms borgerskap, 1929). Nils L (d 1802): Ink handl 3 dec 1776, Riksmarskalksämbetet; arrendekontrakt 28 maj 1817 hos Dag L; Forsstrand, a a 1924. Casten L (d 1808): Biographica, Kommerskolks skr till K M:t, vol 262: 29 aug 1796, Gallica, vol 507: skr till Signeul från sv regeringen: 1797, Muscovitica, vol 528, RA; JA Almquist, Sthlms stads brandförsäkringskontor 1746-1921 (1921); G Bolin, Sällsk Par Bricole under 1700-talet (Sällsk Par Bricole, 1946), s 74; T Fogelberg, Sandö glasbruk 1750–1928 (1968), s 19; I Hildebrand, Den sv kolonin S:t Barthélemy o Västindiska kompaniet fram till 1796 (1951); S Högberg, Matr över led:er av PS (1961); Kinberg, a a; N H Qvist, Ådalen, 1-2 (1943). Casten L (d 1857): A Backström, Löfhol-mens theatersällsk 1828-30 (NordMH 48, 1954), s 10, 33; B v Beskows oj E Rydqvists brevväxl, 1, 2, 6 (SAH ifrån år 1886, 57, 59, 66, 1947-58); Fogelberg, a a, s 19-27; G Hilleström, MAM 1771-1971 (1971); Höjer, a a, s 333, 346, 381; dens, rec av Baeckström, a a (PHT 1955); Qvist, a a, 1, s 264; E Åkerberg, Musiklifvet inom Par Bricole 1779–1890 (1910), s 99. Gustaf L (d 1841): Almquist, a a; S E Bring, Tyska bryggeriet (1930); dens, S:t Eriks bryggeri på Åsögatan (1939); dens, Anders o Pehr Bjurholms bryggerier (1949); dens o Simonsson, a a; Höjer, a a 1953; V Ljungfors, Släkten Tors(s)low (PHT 1937); Millqvist; L W:son Munthe, Axplockning ur en gammal stambok (PHT 1925); H Rosman o A Munthe, Släkten Arfwedson (1945); C Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvudstadslif-vet ..., 3 (1903), s 82; H Thuna:us, Utomstående bryggerier o maltfabriker (Bring, Simonsson, Thunaeus o L Björkbom, S:t Eriks bryggeri mfl, 1964), s 226; [Q Winter,] Minnesord då ... Gustaf L jordfästades ... (1841). Anders Johan L: A a:n av Almquist, Bring 1949, Bring o Simonsson samt Höjer 1953; H Thunaeus, Bryggerier i Sthlm efter skråtiden (Bring, Simonsson, Thunaeus o Björkbom, a a). Gustaf L (d 1859): Bring o Simonsson, a a; Thunaeus, Bryggerier i Sthlm efter skråtiden. Sophia Charlotta L,f Boberg: TU 7:72, KB; Bring o Simonsson, a a; A Munthe, Västra Södermalm från mitten av 1800-talet (1965). Anton Fredric L: F v Dardel, Minnen, 2-4 (1912-13); O Lindberg, Landsstaten i Malm o Krist 1719-1917 (1919). Carl Gustaf L: B Boéthius, Stadsarkivets årsber (Sthlms stads arkivnämnd o stadsarkiv. Årsber 1943, tr 1944), s 5; P M[öller], Carl Gustaf L (SoH 1951); SPG. fohan Petter L: M 1832, RA; Hj Börjeson, Örlogsflottans officerare 1700-99 (1942); Gbgs eskader o örlogsstation 1523-1870 (1949); H Samzelius, Studier o ant:ar (PHT 1901). Nils Göran Luchou: Vem o vad? 1948 (1948). Gustaf Hjalmar L: SPG. Arkivalier: Brev från Dag L till SBL 21 jan 1983.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lychou, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9961, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9961
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lychou, släkt, urn:sbl:9961, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-19.