Meriter

2 Lysander, Christian Albert, son till L 1, f 27 juni 1875 i Lund, d 19 mars 1956 i Malmö, S:t Petri. Mogenhetsex vid Lunds h a l vt 93, utex från Frans Schartaus praktiska handelsinst, Sthlm, 31 maj 94, kontorist i Sthlm 94–95, inskr vid LU ht 95–vt 02, teol fil ex där 14 dec 97, teor teol ex 17 sept 01, prakt teol ex 24 maj 02, prästex i Lund 5 o prästv 6 juni 02, pastorsadjunkt i S:t Petri förs, Malmö, 1 okt–31 dec 02, kyrkoadjunkt där 1 jan 03-1 dec 09, lär vid Tekla Åbergs h lärov för flickor, Malmö, 03–13, predikant vid Malmö asyl 21 nov 04–1 dec 09, led av Malmö fattigvårdsstyr 07, ordf där 25–28, v pastor i S:t Petri 1 dec 09, reg:pastor vid Kronprinsens husarreg 09–13 o 15–28, led av stadsfullm i Malmö 10–28, v ordf 18–19 o 1:e v ordf 27–28, kh i S:t Petri 13 aug 12 (tilltr 1 maj 14)–1 april 50, inspektor vid Malmö h lärov för flickor 14–32, led av kantorskomm jan–maj 15, av kyrkobokföringskomm juni–aug 15, reg:pastor i Kronprinsens husarreg 15–28, ordf i Malmö sammansatta kyrkoråd o gemensamma kyrkostämma 22–31, frater superior i Sodalitium confessionis apostolicae 22–44, inspektor vid Malmö h a l för gossar 27–46, kontraktsprost i Oxie kontrakt 1 maj 29–31 dec 48, ordf i Malmö kyrkofullm 32-38, tjänstg eo hovpredikant från 17 juni 35, led av Lunds stifts domkapitel 1 jan 37–27 juni 42, av kyrkomötena 38 o 41.

G 30 mars 1906 i Malmö, S:t Petri, m Anna Möller, f 6 juli 1877 där, ibid, d 10 juli 1961 där, ibid, dtr till stadsläkaren Otto Julius Ulrik M o Magdalena Mathilda Fredrika Klein.

Biografi

Albert L avlade mogenhetsexamen i Lund med högsta betyg i matematik och fysik och genomgick sedan Frans Schartaus handelsinstitut i Sthlm. 1894–95 hade han anställning på affärskontor där. Vad som förde honom över på den teologiska banan är okänt, men inflytande från modern torde ha medverkat. Den dåtida lundensiska universitetsteologin har knappast utövat något starkare intryck på honom, däremot den äldre lundateologin med dess starka högkyrklighet. Påverkan kan också spåras från danskt kyrkoliv i dess grundtvigianska form. L blev ingen lärd teolog utan var snarare skeptisk mot teologins förmåga att fixera trosinnehållet. Från honom härstammar det bekanta yttrandet: "Jag saknar filosofisk läggning, men jag har aldrig saknat den".

I okt 1902 kom L som adjunkt till Malmö S:t Petri, där han skulle komma att utföra hela sitt livsverk. Han var därtill under flera år en uppskattad regementspastor vid Kronprinsens husarregemente. Efter en valstrid, som delvis fördes i pressen med många politiska inlägg (bl a av Värner Rydén), blev L 1912 kyrkoherde i S:t Petri och kom under sin långa tjänstgöring där att växa samman med sin församling. Genom sitt giftermål blev han befryndad med stadens gamla familjer. I det kommunala livet tog han livligt del. Han blev bla invald i stadsfullmäktige, där han under två perioder innehade ordförandeposter. Han blev prost i sitt eget kontrakt och ombud för stiftets prästerskap i kyrkomötet och domkapitlet. I frimurarorden nedlade L ett högt skattat arbete, som förde honom till posten som ordens högste prelat. L var den mest betydande initiativtagaren till stiftandet (1919) av Den apostoliska bekännelsens brödraskap (Sodalitium confessionis apostolicae) och under en följd av år dess frater superior. Samfundet stiftades "till inbördes hjälp att fördjupa, stärka och ordna medlemmarnas andliga liv".

Som predikant i samma kyrka under nästan ett halvt sekel samlade L under sin predikstol en växande och trogen församling, vilken genom radioutsändning ytterligare utvidgades. Hans predikan var lättförståelig och aktuell och på samma gång bibliskt förankrad och djupt uppbygglig. Med trohet mot evangeliet förenade han en klar förståelse för sin tids behov och frågeställningar. Ordvalet var enkelt, fritt från teologiska specialuttryck och uppbyggelsespråkets klichéer och salvelse. Han kunde åt stunden ge en religiös lyftning, som i sin korta predikan vid de tre nordiska konungarnas möte i Malmö 19 dec 1914. En särskild genre utgör den samling Fältpredikningar (1914) som han utgav som en hälsning till sitt gamla regemente. Albert Wifstrand har i sin studie över den andliga vältaligheten uppmärksammat L:s predikospråk. Han talade med fast och klar röst utan alla gester eller åtbörder. Predikningarna var fullt utskrivna; ingenting lämnades åt improvisationen.

I tidens kyrkliga strömningar får L räknas till den modifierade högkyrkligheten med anglikansk anstrykning. Han ägde en ekumenisk förståelse och en stor kännedom om den romersk-katolska kyrkan. Mer än sin samtid förstod han dennas tradition. Han brukade flitigt kyrkans skrud, återinförde korstecknet och lyfte kalken under läsningen av konsekrationsorden. Efter tacksägelsen för de döda infördes själaringning. Han tillhörde också de första som ivrade för den engelska prästdräkten, den vända kragen och mörk kavaj. Som kyrkoherde i Petri genomförde han ett rikare gudstjänstliv, dagliga morgonandakter vid altaret och tätare tillfällen till nattvard. Mot dessa L:s strävanden samlades en krets, som i skriften Rom eller Wittenberg uttryckte mera ortodoxt lutherska uppfattningar.

Redan som ung präst (1908) hade L gjort en studieresa till Nordamerika; han ville där följa emigranternas öden och lära känna vår dotterkyrka Augustana. Han blev i fortsättningen en flitig resenär och besökte de flesta av Europas länder samt Palestina. Med sin snabba och eleganta penna beskrev han också sina iakttagelser såväl av kyrko- och fromhetsliv som av kulturlivet i allmänhet i ett antal reseböcker, som Kyrkliga resebilder (1920), Kors och tvärs (1929) och Kring det Heliga landet (1936). Som minnestecknare vid fyra prästmöten (1919, 26, 32, 38; inalles 243 levnadsteckningar) har han genom sin stora personkännedom, allmänna bildning och varmhjärtade humor gjort ett beundransvärt arbete, även om karakteriseringen någon gång slår fel.

L intog en bemärkt plats i sv kyrkoliv under 1900-talets första hälft. Han ägde en fast präglad kyrklig åskådning och strävade efter förnyelse av kyrkolivet i högkyrklig anda. Med naturlig säkerhet rörde han sig i alla kretsar. Hans konversation var fyndig och spirituell.

Författare

Christian Callmer

Arkivuppgifter

L:s efterlämnade papper i MSA innehåller bl a betyg, korrespondens, ms till predikningar o föredrag. – Brev från L i KB (bla till S Lidman), i LUB (bl a till G Billing, O Holmström, E Rodhe) o i UUB (bla till N Söderblom).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: På studiefärd i Amerika. Malmö 1909. 159 s. — Ett besök på Lusseröd, släkten Lysanders stamgård. Malmö [1913]. Tv-8:o. 15 s. — Fältpredikningar. Lund 1914. 48 s. — Kyrkliga och religiösa förhållanden. Statistisk o hist överblick (Malmö, en skildring i ord o bild av stadens utveckl o nuv tillst ... Huvudred: G. Hårleman, d 1, Malmö 1914, 4:o, s 408-419). - Fattigvård (ibid, s 466—481). — Det ljusnar. Högmässopred på tacksägelsedagen 1918 i Malmö S:t Petri kyrka. Malmö 1918. 14 s. — Kyrkliga resebilder. Lund (tr Malmö) 1920. 168 s. - Jesuiterna i Malmö 1624. En kyrkohist lokalstudie. Lund 1922. 102 s. - Bot och bikt. Högmässopred i Malmö S:t Petri kyrka ... Malmö 1920. 16 s. — "Med honom på det heliga berget." Högmässopred på Kristi förklarings dag 1922. [Omsl: Predikan i Malmö S:t Petri kyrka på ...] Malmö 1922. 10 s. — Tal vid morgongudstjänsten i S:t Petri kyrka den 19 december 1914 [vid trekungamötet] (Skåne, årsb 1924, Malmö, s 19—22). — Se, din konung kommer till dig! Matt. Ev. 21:5 ("Var hälsad sköna morgonstund", jultankar av präster i Lunds stift, årg 10, 1922, Lund, s 5—9). — Beder du? Högmässopred. [Omsl: Predikan i Malmö S:t Petri kyrka bönsöndagen 1925.] Malmö 1925. 10 s. - Vid Clara Wal-bergs jordfästning i Lunds domkyrka den 28 oktober 1925. Lund u å. (3) s. [Undert.] — Svenska sinnessjukanstalter, 16. Malmö asyl (Humanitet, organ för Svenska hospitalspersonalens lörb ..., årg 14, 1925, Lund, 4:o, s 196-200). - Min klass (Minnen från svenska läroverk 1. När vi gingo i Lunds katedralskola, minnen uppteckn av gamla lärjungar, saml o utg av C Sprinchorn, Lund 1926, s 170-183). - Kors och tvärs. Resebilder. Sthlm 1929. 184 s. — Kyrkobokföringen. Handledning för pastorsexpeditionerna utg. Sthlm (tr Falun) 1929. 150 s. (Tills med G Forkman.) — "En pliktens hushållare, en kärlekens slösare", Söderblomsminnen från åren 1897—1929 (Hågkomster och livsintryck, saml 15. Till minnet av Nathan Söderblom ... under red av S Thulin, Upps 1934, s 139-150). — Den heliga nattvarden (Uppsatser kring ord och sakrament i Kristi kyrka ... utg ... av G Rosendal, 1935, Osby, 4:o, nr 4, s 3-8). - Kring det Heliga landet. Skisser. Sthlm 1936. 182 s. 2. uppl s å. -Regementspastorns minnen (Minnesblad ur Kronprinsens husarregementes historia, tillägnad dess kamratförening 1937 av H Rosencrantz, Malmö 1937, s 241 — 246). — Jungfrun Marias bebådelse-dag ... Jes. 49:5—6. Helgmålsringning (Afton-sångspostilla uti vilken behandlas första årgångens aftonsångstexter ... utg av A Malmberg, Lund (tr Malmö) 1937, s 495-500). - Knut Dahlberg. In memoriam (Malmö fornminnesförening, årsskrift, årg 17, 1949, Malmö, s 5—10). — Avskedspredikan och avskedsord i Malmö S:t Petri kyrka palmsöndagen den 2 april 1950. Malmö 1950. 22 s. -Nattvardens mening och maning. Matt. 26:17—20 (Svensk predikan. En saml betraktelser red av H Åkerhielm, Sthlm 1952, s 93-103). - Cornelius Faxe / Lorens Faxe ( SBL, bd 15, Sthlm 19[53-]56, 4:o, s 423-429). — Ditt ord är sanning. Predikningar över andra årgångens högmässotexter. Sthlm (tr Malung) 1958. 331 s. [Utgav I Löfström, O Nivenius o M Wollter.] — Bidrag i: Lunds stifts julbok 1909, 1911, 1917, 1921, 1923, 1927, 1929, 1932, 1936, 1937, 1942, 1948, 1954, [Lund, tr] Malmö; Handlingar rörande prästmötet i Lund ... 1919 (o d:o 1926, 1932, 1938), Lund 1919-20, 1926, 1933, 1939, först sep tr med tit De bortgångnes minne 1912-1919 (1919-1926, 1926-1932, 1932-1938), minnestal över präster i Lunds stift hållet å akademiska föreningen i Lund vid prästmötet ..., Lund 1919, 1926, 1932, 1938; Minnen från predikstolen i Malmö S:t Petri kyrka ... predikn av församlingens präster årg [1] —23, 1921-1943, Malmö (tills med J Ljungdahl, E Nordström, H Wentz, N Hillstam, E Magnusson och/eller O Nilsson-Nivenius); Malmö S:t Petris församlingsblad 1924—48, Malmö, 4:o; många art i SDS; jfr Sven Håkan Ohlsson, Lunds stift, matrikel, utg, Lund 1955, s 397, o I Heintze o Margit Johanson, Litteratur om Malmö, Malmö 1977; se även Förteckning över statliga utredningar 1904— 1945 [Sthlm, tr] Norrköping 1953, 4:o, s 827, 855.

Utgivit: Ida Lindgrens, f. Nibelius, bref från ny-byggarhemmet i Kansas 1870—1881. Malmö 1911. 107 s. [Föret.] — Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående kyrkoböckers förande den 3 december 1915. Med inl o förklarande anm utg. Malmö 1915. 84 s. (Tills med P. Valerius Olsson.)

Redigerat: Lunds stifts julbok, årg [1] —5, 1909— 13, [Lund, tr] Malmö (omsl).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 12 aug 1912, nr 1, RA.

Bland gåvor mångahanda. En minnesbok om A L (1956); G Brandt, A L in memoriam (SvD 22 mars 1956); Lunds hm; S H Ohlsson, Lunds stift, matr (1955); H Wentz, Från lundastiftet (1956); A Wifstrand, Andlig talekonst (1943).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Albert Lysander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9977, Svenskt biografiskt lexikon (art av Christian Callmer), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9977
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Albert Lysander, urn:sbl:9977, Svenskt biografiskt lexikon (art av Christian Callmer), hämtad 2024-04-19.