Meriter

Lyström, Axel Israel, f 11 jan 1873 i Lidköping, d 8 april 1945 i Sthlm, Osc. Föräldrar: majoren Gustaf Israel L o Jenny Octavia Regina Wahlström. Mogenhetsex vid h a l i Skara 22 maj 91, officersvolontär vid Västgöta reg 25 maj 91, officersex 31 okt 93, underlöjtn vid reg 17 nov 93, vid Första Göta art:reg 2 nov 94, vid Andra Göta art:reg 28 sept 95, genomgick kurser vid artilleri- o ingenjörhögsk 15 sept 96–11 maj 98 o 1 okt 98–11 maj 00, löjtn vid Andra Göta art:reg 3 juni 98, aspirant vid generalstaben 00–03, löjtn där 4 dec 03, kapten i generalstaben 15 dec 05, i Smålands art:reg 1 jan 06, vid generalstaben 18 maj 06, led av art:kommissionen dec 08–april 09 o jan–nov 19, lär vid krigshögsk 1 okt 09–11, kapten vid Svea art:reg 21 okt 10, stabsadjutant o kapten vid generalstaben 29 okt 12, major där 21 nov 13, chef för generalstabens centralavd 22 nov 13–29 juli 17, led av krigsmaterielkommissionen juli 15–22, av handelskommissionen okt 16–dec 17, överstelöjtn i armén 20 okt 16, vid Svea art:reg 24 juli 17, lär vid artilleriets skjutskola 19–20, överste vid generalstaben 19 dec 19, chef för generalstabens krigshist avd 1 jan 20–13 juni 22, för Bodens art:reg 14juni 22, för artilleriets skjutskola 24–26, för Svea art:reg 29 jan 26, brigadchef vid Södra arméfördeln 1 jan 28, generalmajor i armén 23 maj 30, chef för Norra arméfördeln 4 okt 33–1 okt 37, generallöjtn i armén 23 maj 37. – LKrVA 15.

G 27 sept 1898 i Gbg, Garnisonsförs, m Thyra Cnattingius, f 20 aug 1878 i Sthlm, Nik, d 15 febr 1957 där, Osc, dtr till grosshandl Johan Jacob C o Ellen Margaret Hill.

Biografi

Axel L började sin officersbana som infanterist men övergick snart till artilleriet. Han fick 1895 transport till det nyuppsatta Andra Göta artilleriregemente och kom efter genomgången artilleri- och ingenjörhögskola till generalstaben, där han kom att tjänstgöra under en lång följd av år. Som adjutant hos generalstabschefen K G Bildt 1906–10 åtnjöt han i hög grad dennes förtroende. Från nov 1913 fram till juli 1917 innehade han den tunga posten som chef för generalstabens centralavdelning, där han närmast under chefen hade ansvaret för den lantmilitära beredskapen under första världskriget. Han kom därvid att utöva ett stort inflytande på utformningen av 1914 års härordning.

Efter att två år ha varit divisionschef vid Svea artilleriregemente återkom han till generalstaben, där han 1920–22 var chef för den krigshistoriska avdelningen. Som sådan tog han initiativet till utgivandet av Meddelanden från krigsarkivet, III. Sistnämnda år blev han chef för Bodens artilleriregemente, flyttades 1926 som chef till Svea artilleriregemente och blev två år senare brigadchef vid Södra arméfördelningen och 1933 chef för Norra arméfördelningen. 1937 avgick han som generallöjtnant ur aktiv tjänst.

Som truppförbandschef utnyttjade L sina rika erfarenheter från generalstaben, när det gällde att planlägga övningar. Han lade också stor vikt vid det fältmässiga uppträdandet. Hans stora kunskaper togs i anspråk för en mängd kommenderingar, bl a som lärare vid krigshögskolan och som chef för artilleriskjutskolan. L var en energisk och karaktärsfast officer och författade en rad instruktioner och reglementen som utmärker sig för logisk skärpa. "Han var en av de generalstabsofficerare, som det i seklets början förunnades att under general Bildts geniala ledning lägga grunden till en tidsenlig generalstabstjänst" (S Gadd).

Författare

Alf Åberg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Försvar och anfall. Ätta taktiska uppgifter. Sthlm 1908. 189 s, 1 karta. (Tills med H. Wikner.) – Krigsberedskap (Från svenska statsförvaltningen, tidskr ..., årg 8, 1914, Sthlm, 4:o, s 71–74). – Årsberättelse av föredraganden i krigskonst (KrVAH år 1919, Sthlm 1920, s 35–64). -Några artilleritaktiska frågor (KrVA, Tidskrift år 1921, Sthlm, s 306–317). – Artilleriets gasbe-skjutning (ibid, 1922, s 109–117, 142–148).

Källor och litteratur

Källor o litt: S Gadd, A I L (Kamratfören "Smålandsartillerister", Arsb 1946; delvis även i KrVAH 1945, s 315 IT); Generalstaben 1873–1923. En minnesskr (1923); K Göta art:reg, 2 (1962); C T Kocken, K Västgöta ree, 2 (1948).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel I Lyström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9980, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9980
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel I Lyström, urn:sbl:9980, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-16.