Lyth, släkt



Band 24 (1982-1984), sida 465.

Biografi

Lyth, släkt, vars till namnet okände sv stamfar enligt obestyrkt tradition (Butendorff) skall ha flyttat till Gotland från Lüttich (Liège) i slutet av 1500-talet. En person, som i Visby rådhusrätts protokoll och i tullräkenskaper kallas bl a Peder Lyt och Peder Lytt men själv skrev sig Pieter Lötte (d senast 1653), namnes från 1625 som köpman i Visby (Bolling). Han var troligen far till bryggaråldermannen Matthias L (d 1682), som i Visby äldsta dpb ofta kallas Matthias Pettersson och var far till Joachim Lüth (1679–1746). Denne inskrevs vid UU 1698 såsom "Joachimus Mathiae Lijt" och deltog från 1703 i Karl XII:s fälttåg. Han blev sårad i vänstra benet vid belägringen av Thorn s å och deltog i slagen vid Fraustadt 1706 och Holowczyn 1708. Befordrad till löjtnant 1709 deltog L s å i slaget vid Poltava och fördes efter kapitulationen vid Perevolotjna s å fången till Solikamsk i västra Sibirien, varifrån han kom hem 1722. L:s i LUB bevarade dagbok 1703–10 och 1715–22 publicerades i KKD 2 (1903).

Hans äldre halvbror bryggaren Thomas L (1665–1740) i Visby var far till räntmästaren där Lars L (1697–1751). Dennes son rektorn i Visby magister Lars L (1735–1822), som blev teol dr 1809, var far till den på äldre dagar blinde kh i Havdhem, Gotl, magister Henric L (1782–1859), som var riksdagsman 1828/30, 1834/35, 1840/41, 1844/45 och 1847/48, fick prosttitel 1832 och blev teol dr 1844 (ej 1845). I ViLA finns en låneliggare, en predikan och två liktal av honom.

Thomas L:s och Joachim Lüths bror (Butendorff) kh i Roma, Gotl, Petrus Matthiae L (d 1719) var far till tre kyrkoherdar på Gotland. Av dem var hans efterträdare i Roma Grels L (1684–1723) farfar till prosten magister Gregorius Eberhard L (1755–1832) på Fårö, Gotl. Denne var morfar till Elfrida Andrée (bd 1) och Lars Niclas Enequist (bd 13) och far till handlanden Pehr L (1786–1832) i Königsberg, vars son konrektorn Jacob Eberhard L (1810–52) i Visby blev känd som författare av en tysk språklära (16 upphör 1834–84) och av Schwedische Grammatik (3 uppl:or 1850–77). Jacob L:s son Per Gustaf L (1848–1913) blev 1875 fil dr i Uppsala på en avhandling om den romerske skalden Catullus och var från 1883 till sin död lektor i latin och grekiska i Örebro, där han blev mycket omtyckt av eleverna. Vid sidan härav var Gustaf L – huvudsakligen på 1880-talet – verksam som synnerligen produktiv redaktör för olika tidningar, men han var för litet affärsman för att få deras ekonomi att gå ihop. Han publicerade också en rad läroböcker, framför allt Lärobok i romerska antiqviteter (1877), och översättningar av arbeten av Horatius, Vergilius, Homeros, Cicero och Livius. Av L:s skrifter från andra ämnesområden kan nämnas Tegnér och Fritiofs saga (1894), Sv stilistik i exempel (1896), Framstående mäns tankar om sv folklynne (1905), Tegnér-studier (1912) och Tegnérs erotik och därmed sammanhängande själskriser (s å).

Gregorius Eberhard L:s äldre bror, kh i Fole, Gotl, magister Niclas Petter L (1753–1818), var far till Anton (kallades Anton Julius) L (1816—86), som blev magister i Uppsala 1842, kollega vid Visby skola 1843, gymnasieadjunkt 1845, kh i Rute, Gotl, 1852 (tilltr 1854), och i Burs, Gotl, 1856 (tilltr 1858), prost 1857, kontraktsprost 1864 och teol dr 1877. Han var stiftsombud vid kyrkomötena 1868, 1873, 1878 och 1883 och riksdagsman i AK 1873–86. L tog initiativet till Gotlands första fiskeristadga i modern tid 1866 och till ett bolag för försök med laxfiske på olika ställen vid kusterna 1872 samt lyckades genom en riksdagsmotion 1876 skaffa anslag till byggande av smärre båthamnar för fiskarenas behov vid de större fiskelägena i hela riket. Han arbetade också för tillkomsten av den gotländska järnvägen och för bättre kommunikationer mellan Gotland och fastlandet. I ViLA finns tillfällesverser och predikningar av L, hans doktorsdiplom samt brev till honom. Hans äldre bror sjökapten Johan Niclas L (1802–60) i Visby var morfar till historikern FD Holger Rosman.

Deras äldre halvbror köpmannen och skeppsklareraren Mårten L (1795–1861) i Visby var i äktenskap med en faster till Axel Herman, Jacob och Jakob Adolf Hägg (bd 19) morfar till prof Adolf Kolmodin (bd 21) och mormors far till biskop Torsten Bohlin (bd 5) samt far till kh Mårten L (1828–86) i Vall, Gotl, och till Georg Wilhelm L (1835–1918). Wilhelm L kom tidigt i urmakarlära i Visby och blev 1854 elev hos en instrumentmakare i Sthlm, där han 1855–57 genomgick Sv slöjdföreningens skola (nu Konstfackskolan). 1857–60 gjorde han en studieresa till Paris, och efter att ha arbetat vid olika verkstäder i London och Berlin grundade han 1861 i Sthlm en firma för tillverkning av fysikaliska instrument. Senare slog sig L på matematiska instrument, och 1865 började han med nautiska instrument, på vilket område han var den ende i Sverige. Han har ansetts vara först i landet med att införa egentlig kompassfabrikation efter moderna principer. Vid sidan därav började L på 1870-talet att för lotsverket utföra de bekanta klippfyrapparaterna, och ett par decennier senare upptog han också tillverkning av de stora roterande blixtspegelfyrapparater som efterhand installerades på de sv fyrskeppen. Han var sv kommissarie vid Brysselutställningen för räddnings väsendet 1876 och ledamot av den stora kommittén för 1897 års Stockholmsutställning samt ordf i centralorganisationen för Sveriges hantverks- och industriföreningar 1896–1900 och i Sthlms stads hantverksförening 1896–1909. 1888–90 var L riksdagsman i AK som en av de 22 protektionister som fick ersätta Sthlms frihandlare efter HD:s bekanta utslag om den s k Ängköks-Olles obetalda kommunalskatt. Hans firma övertogs 1900 av hans äldste son, civilingenjör Paul Wilhelm L (1865–1951), som efter dess ombildning till ab G W Lyth 1914 blev dess VD. Efter övertagande av bl a Axel Ljungströms fabriksab (s 69) fick firman 1917 namnet Instrumentfabriksab Lyth, där Paul L var VD 1917–26. Han fick patent på ett par av honom uppfunna kompasser och en logg.

Bror till Mårten och Wilhelm L var tullförvaltaren i Visby Johan Fredrik L (1832–1925). Fredrik L var far till Hjalmar Fredrik Vilhelm L (1878–1933). Hjalmar L blev sv sjömanspräst och legationspastor i Kristiania 1916 och kh i Filipstad 1927 (tilltr 1928). Han skrev bl a Ropande röster, lefnadsteckn:ar öfver Petter Murbeck, Anders Elfving, Lars Linderot och P L Sellergren (1908), Diakonissanstalten i Sthlm 1851–1911 (1911), Från flydda tider, bilder ur vårt folks religiösa lif (1911) och Svenskarna i Oslo (1925). Han var i äktenskap med en syster till Sigurd Agrell (bd 1) far till direktör Torolf L (f 1909) i London. Brorsöner till denne är överste Einar L (f 1936) och konstnären Harald L (f 1937).

Överste Erik L (f 1920) är styv- och adoptivson till en ättling till en farbror till ovannämnde Gregorius Eberhard L.

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Kopiesaml I, vol 417 (O Rosmans saml:ar om gotl slägter), RA; Butendorfls genealogier, KB; Erik C.son Swartz' saml:ar om släkten L, GF; F Bolling, Gotl släkten L (1947); E Nyberg, Gotl släktbok (1938); H R[osma]n, L (NF, 3. uppl, 13, 1930); Sv släktkal, 14 (1950, tr 1949); Visby hm. Matthias L: Visby rådsturätts renov domb, vol 2, p 34, Kopiesaml I, vol 417, RA; Bolling, a a, s 31 f; R Stenen, Personer o händelser i den gotl kalkindustriens hist (1940). Joachim Liith: Likv, Riksens ständers kontors arkiv, vol 1897, nr 172, o 1918, nr 707, RA; C Bennedich, Karl XILs krigföring 1707–09 o krigsskådeplatsens natur o kultur (KFÅ 1911), s 1; Broomé; E Carlsson, Karl XII o kapitulationen vid Perevolotjna (KFÅ 1940), s 95, 112; GA Gustafson, Gotlands nations matr (dens, Gotlands i Upsala studerande nation, 1878), s 10; C V Jacobowsky, Svenskar i främmande land i gångna tider (1930); Lewenhaupt; E Lind af Hageby, Officerskårer vid tillfälligt uppsatta inhemska regementen under stora nordiska kriget (PHT 1908); G Petri, Slaget vid Poltava (KFA 1958), s 126, 129 f; S A:son Sparre, Biogr ant:ar ... 1623-1779 (K Västmanlands regis hist, 4, 1930); P Sörensson, De karolinska krigsfångarnas hemfärd från Ryssland (KFÅ 1923), s 137; UUM 1 (1900–11); G T Westin, Dagböcker som källor för Karl XII:s ryska fälttåg (KFÅ 1953), s 28, 32, 52, 112, 119; H Villius, Karl XII:s ryska fälttåg (1951); A Å[ber]g, Joachim Matthiae L (SMoK 5, 1949); dens. I karolinernas spår (1959). Lars L fd 1751): Kammarrevisionens skr till K M:t, vol 15: 7 aug 1741, RA: Gustafson, a a, s 14; H Munthe, Ur den gotl kalkindustriens hist (MHoF 13, 1943–44; tr 1945), s 106. Lars L (d 1822): Gustafson, s 27; R Steffen, Skolor o undervisningsväsen (Boken om Gotland, 2, 1945). Htnric L: Teol fak:s prot 10 dec 1844, §3, UUB; Gustafson, s 46; (J C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida, af Posthumus, 1, 10, 12 (1870-74); B Lange, ChristoiTer Isak Heurlin som politiker (1948); C Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvudstadslifvet (1903), 2, s 16, 179, 3, s 22; N V Söderberg, Försvarsväsendet o krigshändelserna (Boken om Gotland, 2, 1945); T Ysander, Ur Gotlands kyrkoliv efter 1645 (ibid). Grels L: Gustafson, s 10. Gregorius Eberhard L: Gustafson, s 32; Munthe, a a; I Seth, Univ i Greifswald o dess ställn i sv kulturpolitik 1637—1815. Zusam-menfassung o bilagor (1952), s bi. Jacob EberhardL: K O Bonnier, Bonniers, 2-4 (1930-31); H Ericsson, Hillska skolan i Barnängen 1830-46 (1885), s 150; Gustafson, s 59; H Schiick, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2 (1923), s 375; SMoK. Per Gustaf L: TU 7:73 o 85:25, KB; K E Forsslund, Skådespel o skaldeliv i 90-talets Uppsala (Hågk o livsintr, 18, 2. uppl, 1937), s 231; Gustafson, s 84; [S Johansson,] P G L, en romare som journalist o braständare, av Sjn (Örebro dagblad 3 april 1954); E Kölgren, Läroverksmatr 1908-09 (1909); A Lewenhaupt, Sv sjuttiotal (2. uppl, 1937); Lundstedt; B Låft-man, Skolpojkar o bergslagsbor (1927), s 58—61; G A Ringselle, Lärareprofiler i Örebro (ÅSU 52, 1937); T Sillen, Gotländske studenter ... 1865-1928 (1929); SMoK; SPG; E Thim, "Så lycklig som där ... har jag aldrig varit". Selma Lagerlöf o Rocklundavännerna (Hågk o livsintr, 22, 1941). Niclas Petter L: Gustafson, s 32; Seth, a a, s 54. Anton L: [G Bellander,] AK:s män (1877), s 25; [W A Bergstrand,] Från 1881 års AK, af Marcellus (1881); Bolling, a a, s 70-82; sign Fr G, Anton Julius L (Nya Dagl AUeh 15 maj 1886); Gustafson, s 62; O Printzsköld, Riksdagskal för 1878 (1878); H Rosman, Sällsk DBV:s sparbank i Visby 1830— 1930 (1930), s 53; SMoK; SPG; R Steffen, Fiskeri- näringen (Boken om Gotland, 2, 1945), s 368, 373, 381 ff; E Svensén, De döde (Nornan 1887), s 216; L Svärd, Väckelserörelsernas folk i AK 1867—1911 (1954); G Wallin, Valrörelser o valresultat. AK-valen i Sverige 1866-84 (1961). Mårten L (d 1886): TU 7:73, KB; Gustafson, s 67. Georg Wilhelm L: TU 7:73 o 85:25, KB; J A Almquist, Sthlms stads brandförsäkringskontor 1746-1921 (1921); G W L t (H8D 194 1917-18); V Hellberg, Utställmbesök 1866 (SSEA 1950), s 50; [V Millqvist,] AK:s män 1888-90, af Scipio (1890); SMoK; SPG; Sv industrien 1911-12 (1911), s 16; SvTeknF; [E Thyse-lius,] Sthlmsbänken, den afgående o den kommande, af X, Y o Z (1890), s 70 f; J Unman, Kronologisk öfversikt af märkligare tilldragelser i Sthlm under år 1905 (SSEÅ 1907), s 104. Paul Wilhelm L: Patent- o registreringsverkets bolagsbyrås arkiv DIA A: 193, uppslag 253-55, 254, uppslag 205-09, o 445, uppslag 283-88, DIA B B: 24: akt nr 24749, samt E 3 A: 670: akt nr 15185, o 1372: akt nr 12143, RA; M Flood o A Palmgren, Sthlms borgerskap (1929); P W L t (SvD 14 sept 1951); SMoK; Sv industrien 1911-12 (1911), s 16; Sveriges äldsta företag (1923), s 257 f; SvTeknF. Johan Fredrik L: TU 7:73, KB; Gustafson, s 70. Hjalmar Fredrik Vilhelm L: TU 7:73, KB; Karlstads hm, 3 (1968); Sillen, a a.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lyth, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9981, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9981
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lyth, släkt, urn:sbl:9981, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se