‎

Adolf Fredrik (Adolph Friedrich), f. 14 maj (n. st.) 1710, d 12 febr. 1771. Föräldrar: furstbiskopen av Lybeck Kristian August, yngre broder till hertig Fredrik IV av Holstein-Gottorp och administratör av hertigdömena under brorsonen hertig Karl Fredriks minderårighet, d 1726, och hans maka Albertine Friedrike av Baden-Durlach, dottersons dotter av konung Karl IX, d 1755. Furstbiskop av Lybe...

Albrekt av Mecklenburg, f. omkring 1340, d 1412. Föräldrar: hertig Albrekt II av Mecklenburg och hans gemål, den svenska prinsessan Eufemia, konung Magnus Erikssons syster. Konung av Sverige 1364—89; tillika regerande hertig av Mecklenburg 1384 (1388); drog sig efter avsättningen i Sverige tillbaka till sitt hertigdöme; begraven i klostret Doberan därstädes.

Gift 1...

Ale, Adils' farbroder (se Adils), svensk konung av Ynglingaätten, omtalas i Beowulfskvädet som »den frejdade fursten och den ypperste av de sjökonungar, som i Svearike utdelade skatter». Segerherre över götarna, blev han själv till slut (vid 500-talets mitt) fördriven från makten av Adils med dessas hjälp. Minnet av A. har i den norsk-isländska traditionen nästan helt förbleknat til...

2. Jacob Johan Anckarström, f. 11 maj 1762 på Lindö gård i Vallentuna socken och härad, avrättad 27 apr. 1792 i Stockholm. Föräldrar: överstelöjtnanten Jakob Johan Anckarström och Hedvig Ulrika Drufva. Page vid hovet och underofficer vid livregementet 1777; fänrik vid livgardet 9 okt. 1778; erhöll avsked med kaptens värdighet 14 apr. 1783.

Gift 1783 med Gustaviana (Gustava) Elisabet L...

Angantyr, Adils' farfader (se Adils), svensk konung av Ynglingaätten. »Beowulfskvädet», som ofta nämner A. som en väldig, grånad kämpe, har bevarat en livfull skildring av hans sista strider.

Anund (Bröt-Anund), svensk konung av Ynglingaätten, sonsons son till Adils och fader till Ingjald Illråde. A:s regering torde ha infallit under förra hälften av 600-talet, alltså ungefär mitt i det skede, då den uppsvenska kulturen blomstrade rikare än någonsin förr eller senare under förhistorisk tid och i fråga om fullödighet och nationell prägel vida överträffade, vad ö...

Anund. Den bremiske ärkebiskopen Rimbert omtalar i sin Vita Ansgarii (från slutet av 800-talet) en konung A., som, efter att först ha regerat i Sverige och sedan fördrivits, omkring år 844 med dansk hjälp gjorde ett misslyckat försök att återtaga sitt rike. Även i flera några århundraden yngre skrifter från Island och Norge, främst Hervararsagan, namnes A. mer tillfälligtvis. Han bär här til...

Anund Jakob, konung Olof Skötkonungs son med hans andra gemål, f. något av åren 1007—09, enligt Snorre på »Jakobs- mässeaftonen» (24 juli), t omkr. 1050. Det ovanliga dubbelnamnet Anund Jakob är bestyrkt av Adam av Bremen; namnet Jakob skall i dopet ha givits efter dagens helgon, men då svearna ej voro nöjda med detta främmande namn, tillades det i Ynglingaätten vanliga namnet Anund...

Astrid var enligt Snorre dotter av Olof Skötkonung och dennes frilla Edla och sålunda helsyster till Emund Gammal; namnet möter uteslutande i isländska källor, och det har därför blivit allmänt bruk att använda den norska formen, ehuru hon själv nog likaväl som fastern i Danmark kallade sig Estrid. Då drottningen icke var god mot sina styvbarn, sände konung Olof dessa att ...

Battram, Herman, f. 25 nov. 1764 i Ystad, d 11 aug. 1823 i Stockholm. Föräldrar: handlanden Lars Henrik Battram och Anna Maria Sörensen. Student i Lund 9 febr. 1780; avlade examen juridicum 11 maj 1782. Auskultant i Göta hovrätt 26 aug. 1783; v. häradshövding 1784; auditör och regementsskrivare vid Psilanderhielmska regementet i Stralsund 12 apr. 1786; permitterad till Sverige 28 apr. 1787; ...

Beylon, Jean Francois, f. 1717 i Lausanne, Schweiz, d. 12 nov. 1779 i Stockholm. Lektor hos drottning Lovisa Ulrika 1760, hos Gustav III från 1772; medlem i franska reformerta församlingens konsistorium. RNO 1768. — Ogift.

25. Nils Bielke, sonson till B. 21 och brorson till de båda föregående [B.23 o B.24], f. 7 febr. 1644 i Stockholm, d 26 nov. 1716 på Salsta. Föräldrar: riksrådet Ture Bielke och Kristina Anna Banér. Född friherre, fick B. friherreskapet Korpo i Finland redan som barn (30 aug. 1649); ägde f. ö. Salsta, Kråkerum, Gäddeholm, Strövik och Vattholma. Student i Uppsala...

Birger, f. 1280, d 1321. Föräldrar: konung Magnus Ladulås och Helvig av Holstein. Konung 1290—1318.

Gift 1298 med Märta, dotter till konung Erik Glipping i Danmark.

Björn (i latiniserad form Bern) hette enligt Rimbert den sveakonung, som genom legater hos kejsar Ludvig den fromme i Frankrike anhöll om hitsändande av några kristna lärare. Han mottog ock Ansgar och hans följeslagare väl, när de omkr. år 830 i legaternas sällskap anlände till Birka. Med denne konung har man av gammalt identifierat den i västnordisk litteratur, främst Hervararsaga...

Björn Eriksson nämnes såsom svensk konung i Hervararsagan, hos Snorre Sturlason och i några andra isländska arbeten. Men dessa uppgifter torde återgå till samma källa: Are Frodes nu förlorade Æfi Sviakonunga. Ares källa har förmodligen varit någon isländsk skaldevisa. Men huruvida Björn Eriksson existerat, är tvivelaktigt. I så fall skulle han hava levat på 900-talet. Men Adam av Bremen, som...

Blotsven, omtalad som ledare för det hedniska partiet i Sverige, framträdde omkr. 1080. Adam berättar, att under missionskyrkans tid i Sverige stor tolerans visats mot missionärerna och deras anhängare. Då konungen antog kristendomen, överenskoms, att han i en del av riket skulle ha fri religionsutövning, under villkor, att hedningarna i övrigt skulle få fritt dyrka sina gudar. Längre fram, ...

7. Carl Bonde (Bondhe), brorson till B. 6 och son till B. 5 i hans andra gifte, f. 11 okt. 1648 i Stockholm, d 16 dec. 1699 därstädes. Greve till Björnö i Frötuna socken i Roslagen (1695), friherre till Hässelby (till 1680 friherre till Laihela), herre till Toftaholm, Tyresö, Gravsten, Väsby och Resitsa. Student i Uppsala nov. 1660; företog utrikes resor 1665–68; kanslirå...

3. Peter Brask, den föregåendes brorson, f. omkr. 1558, d. omkr. 1605 i Polen. Fader: Lars Hansson Brask. Erhöll undervisning vid kollegiet på Riddarholmen 1576−77; övergick till katolska läran; reste utrikes juli 1577; elev vid jesuitkollegiet i Dillingen i sept. s. å. och vid collegium Germanicum i Rom 24 jan. 1578−6 apr. 1580. K. sekreterare 7 jan. 1589; sekreterare i konun...

Cecilia uppges i en källa vara dotter till Blotsven, moder till Erik den Helige och syster till Ulf »Galla» (gamle?) och Kol. Kol är tydligen Sverkerska ättens stamfader, Sverker d. ä: s farfar eller (enligt isländska källor) fader, och Ulf skall väl vara en Folkunge, då namnet återkommer inom denna ätt. Om uppgifterna vore riktiga, skulle sålunda tre av våra konungaätter härstamma från Blot...

Cecilia var en dotter till Knut den Helige i Danmark. Både hon och hennes syster Ingrid (Ingertha) blevo gifta i Sverige, C. med en för övrigt okänd jarl Erik i Götaland, Ingrid med Folke, Folkungaättens stamfader. C: s söner, Knut och Karl, och två söner till endera av dessa, sannolikt Karl, även de bärande namnen Karl och Knut, uppehöllo sig i Danmark. De båda sönerna deltogo i Sven Grades...

Cecilia var en naturlig dotter till konung Sigurd Haraldsson (Mun) i Norge. Under den tid, då Harald Gilles ätt var trängd tillbaka av Erling jarl och Erlings son Magnus satt som konung i Norge, ingick C. äktenskap med lagman Folkvid i Värmland. Här fick hon som gäst mottaga Sverre, som, om nu hans egen uppgift är riktig, var hennes halvbroder på fädernet. Sedan Sverre kommit till makten i N...

3. Hans Hansson Clerk, den föregåendes son, f. 3 juni 1639 i Stockholm, d 18 apr. 1711 i Arboga. Student i Uppsala febr. 1647; avsändes som ambassadjunkare till England 1661; kvardröjde utomlands samt blev därunder student i Leiden 19 dec. 1661 och gick sedermera till sjöss i holländsk krigstjänst; löjtnant vid amiralitetet 25 nov. 1663; amiralitetskapten 17 juli 1666; holmmajor 3 ...

7. Carl Johan Creutz, sonson till den föregåendes kusin C. 3, f. 25 sept. 1725; d. 14 apr. 1793 i Haag. Föräldrar: v. landshövdingen i Nylands och Tavastehus län friherre Karl Johan Creutz och friherrinnan Beata Charlotta Wrede av Elimä. Student i Uppsala 22 juni 1744. E. o. kanslist i utrikesexpeditionen 31 au...

2. Gustaf Cronhielm, den föregåendes son, f. 18 juli 1664 i Stockholm, d. 3 juni 1737 därstädes. Greve till Flosta i Altuna socken, friherre till Segloraberg i Seglora socken, herre till Hyltenäs i Örby socken, Krantsbo i Istorps socken samt Styrsta i Lännäs socken. Student i Uppsala 26 sept. 1677; auskultant i riksarkivet 29 juli 1682; företog utländska resor 1684—87, delvis med u...

Edvard Philipsson Ehrensteen, f. 25 febr. 1620 i Häradshammar (Ög.), d. 30 juni 1686 i Stockholm (Jak.). Föräldrar: kyrkoherden Philip Bondesson och Margaretha Evertsdotter. Student vid Uppsala univ. nov. 1633; lärare för riksrådet frih. Åke Hansson Ulfsparres barn 1637; student vid hertigliga kollegiet i Stettin s. å.; åter i Uppsala 1640; disp. pro exercitio där 1643; guvernör fö...

2. Emund Eriksson, konung (900-talets senare del), omtalas av Adam av Bremen såsom svensk kung i samband med händelserna 973–988. Han kan rimligtvis vara son till den konung Erik, som enligt Adam regerade i Sverige omkr. 936. Som Adam sannolikt fått uppgiften om E. av konung Sven Estridsson, synes den vara värd tilltro. E. är eljest okänd – ett antagande, att han skulle vara far till [a:1540...

3. Emund Gamle, konung (1000-talets mitt), omtalas främst hos Adam av Bremen. Emund var son till Olof Skötkonung, enligt Adam en frilleson i motsats till den äktfödde Anund Jakob. Visst är att den sistnämnde blev faderns efterträdare som konung men vid hans frånfälle, av Adam tidsatt till omkring 1050, blev E. kung. Konung Emund hade mottagit dopet, men han skildras av Ada...

1. Emund Ringsson, konung (900-talets förra del), nämnes av Adam av Bremen såsom kung i Sverige jämte sin fader Ring och sin bror Erik vid tiden för ärkebiskop Unnis av Hamburg-Bremen besök i Birka 936. Då Adam här återger ett meddelande av kung Sven Estridsson, torde E:s historiska existens vara säkrad. Adams tidsättning åter är högst oviss.

1. Erik, sveakonung (d. före 850).

10. Erik av Pommern (i äldre svensk historieskrivning ofta benämnd Erik XIII), synes ursprungligen ha hetat Bogislav (jfr nedan s. 269), f. 1381 eller (mindre troligt) 1382, d. 1459, 3 maj (enligt trovärdig svensk tradition, SRS 1:1, s. 234), i sitt ärvda hertigdöme i Hinterpommern. Föräldrar: hertig Vartislav VII av Pommern-Stolp och Maria, dotter av hertig Henrik III av Mecklenburg och den...

6. Erik den helige, enligt en del isländska källor (bl. a. Sverresagan) ursprungligen E. Jedvardsson, konung, Sveriges nationalhelgon, stamfader för Erikska dynastien (se art. Erikska ätten nedan), d. omkr. 1160 (om annaluppgiften 18 maj 1160 jfr i texten nedan) och begr. i Gamla Uppsala; hans kvarlevor överfördes, troligen i juli 1273 till Uppsala, där S:t Eriks skrin nu befinner ...

8. Erik Eriksson, den föregåendes son, f. omkr. 1216, d. (enligt annaluppgift) 2 febr. 1250. Vistades som ung i Danmark; blev svensk konung mellan 1 aug. 1222 och 31 juli 1223; krönt, troligen i Strängnäs, 31 juli 1223; undanträngd från tronen av Knut långe 1229—34; återvände och återtog regeringsmakten.

G. (enligt annaluppgifter) 1243 eller 1244 m. Katarina Sunesd...

7. Erik Knutsson, den föregåendes sonson, d. (enligt annaluppgift) 10 april 1216 på Visingsö, begr. i Varnhems klosterkyrka. Föräldrar: konung Knut Eriksson och hans till namnet okända gemål. Vistades vintern 1204—05 i Norge; deltog 1205 i uppror mot konung Sverker d. y. Karlsson; vistades åter i Norge i tre år och besegrade Sverker Karlsson 1208 samt blev svensk konung s...

9. Erik Magnusson, konung, f. senast i början av år 1339 (nämnes i ett brev av april d. å. i ordalag, som ansetts tyda på att brevskrivaren just mottagit underrättelse om hans födelse; nämnes som myndig i en urkund av 29 aug. 1353), f 20 juni 1359. Föräldrar: konung Magnus Eriksson av Sverige, Norge och Skåne och Blanka av Namur. Utvald konung av Sverige 6 dec. 1344; erhö...

2. Erik Ringsson, konung (900-talet).

3. Erik Segersäll, konung (d. omkr. 995). Om E:s börd föreligga inga uppgifter i vittnesgilla källor; i isländsk litteratur berättas, att han skulle vara son till en konung Björn. Denna uppgift är emellertid historiskt omöjlig, och det har i stället antagits, att han skulle vara son till den Emund Eriksson, som Adam av Bremen i sin krönika uppför omedelbart före E. såsom svensk kon...

11. Erik XIV, f. 13 dec. 1533 på Stockholms slott, d, 26 febr. 1577 på Örbyhus, begr. i Västerås domkyrka. Föräldrar: konung Gustav I och Katarina av Sachsen-Lauenburg. Genom Västerås arvförening 1544 arvfurste, men kallas i tidens handlingar ofta »utvald konung»; under konung Gustavs vistelse i Finland tf. regent aug. 1555 —juli 1556; såsom hertig förlänad med Kalmar och...

5. Gabriel Falkenberg, från 1693 greve F. af Sandemar, bror till F. 4, f. 2 april 1643 (huvudbaner), d. 30 maj 1714 i Stockholm (jordfäst 3 juni i Ridd.; begr. i Odensvi). Student vid Uppsala univ. juni 1655; kammarherre mars 1667; landshövding i Södermanlands län 24 sept. (ej 28 aug.) 1678; led. av riddarhusdirektionen 3 nov. 1680 (ordf. 1710); led. av kammarkommissionen 7 dec. 16...

Filip, svensk konung, d. 1118, son till konung Halsten (av Stenkilska ätten). Konung efter omkr 1100.

Fredrik I, f 28 april 1676 på slottet i Kassel, d 25 mars 1751 i Kungshuset, Sthlm. Föräldrar: lantgreve Karl av Hessen-Kassel o Maria Amelia av Kurland. Arvtagare till lantgrevskapet Hessen-Kassel i dec 1677, rektor vid univ i Rinteln 1685, chef för ett hessiskt infanterireg 1688, överste för Erbprintz Friedrich Dragonerregiment 26 april 1695, nederländsk generalmajor 1696, preussisk genera...

1 Frölich, Carl Gustaf, f 1637, d trol 4 mars 1714 i Sthlm (själaringn i Nik o Ty 5 mars). Föräldrar: översten Hans Christoffer F o Elisabet v Plessen. Kornett vid överste Wolmar Wrangels kav:reg 21 aug 1665, kaptenlöjtn vid Kalmar reg 26 febr 1670, kapten vid Jämtlands reg, major där 10 juli 1676, överstelöjtn:s titel o kommendant på Bohus fästning 30 sept s å, överstes titel 10 a...

Gustav I, f trol 12 maj 1496 på Lindholmens gods i Orkesta (Sth), d 29 sept 1560 på Sthlms slott o begr 21 dec s å i Uppsala domkyrka. Föräldrar: riksrådet Erik Johansson (Vasa) till Rydboholm o Cecilia Månsdtr (Ekaätten). Efter kortvariga studier i Uppsala hovjunkare, trol också dapifer, dvs förman för riksföreståndaren Sten Sture d y:s hov, fången i Danmark 18−19, åter i Sverige 31 maj 20,...

Gustav II Adolf, f 9 dec 1594 på Sthlms slott, d 6 nov 1632 i slaget vid Lützen o begr 22 juni 1634 i Riddarholmskyrkan. Föräldrar: konung Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp. Storfurste till Finland o hertig till Estland vid faderns kröning 07, hertig till Västmanland 10, efter faderns död 30 okt 11 av ständerna hyllad som fullmyndig konung 26 dec 11, krönt i Uppsal...

Gustav III, f 24 jan 1746 i Kungshuset, Sthlm, d 29 mars 1792 på Sthlms slott. Föräldrar: konung Adolf Fredrik o Lovisa Ulrika av Preussen. Kronprins 25 mars 51, konung av Sverige o hertig av Pommern 12 febr 71, krönt i Sthlms storkyrka 29 maj 72.

G 1 okt 66 i Christiansborgs slottskyrka, Khvn, par procuration, vigd i slottskapellet i Sthlm 4 nov 66, m [a:6156:Sofia ...

Gustav IV Adolf, f 1 nov 1778 på Sthlms slott, d 7 febr 1837 i S:t Gallen, Schweiz. Föräldrar: konung Gustav III o Sofia Magdalena av Danmark. Konung av Sverige o hertig av Pommern 29 mars 92, övertog regeringen som myndig konung 1 nov 96, krönt i Norrköping 3 april 00, arresterad 13 mars 09, avsade sig kronan 29 mars 09, avsatt av rikets ständer 10 maj 09, i landsflykt fr...

Gustav V, f 16 juni 1858 på Drottningholms slott, d 29 okt 1950 där. Föräldrar: konung Oscar II o Sofia av Nassau. Hertig av Värmland 19 juni 58, Sveriges o Norges kronprins 18 sept 72, Sveriges konung 8 dec 07.

G 20 sept 81 i Karlsruhe m Sofia Maria Victoria av Baden, f 7 aug 62 där, d 4 april 30 i Rom, dtr till storhertig Friedrich Wilhelm Ludwig av Baden o Louise ...

2 Gyldenstolpe, Nils, son till G 1, f 5 nov 1642 i Åbo, d 4, själaringn 5 maj 1709 i Sthlm (Nik). Inskr vid Åbo akad 50, anställd i kansliet 63, sekr i justitierevisionen 29 juli 64, revisionssekr 29 nov 65, häradsh i Vättle o Askim med Ö Hisingen (Älvsb) 17 okt 70 (fullm konf 16 juni 80)—85, legationssekr till Khvn 31 juli 75, kommissionssekr:s fullm 19 april 76, eo envoyé i Haag ...

1 Gyllenborg, Jacob, före adl Wolimhaus, f 7 mars 1648 i Uppsala, d 11 mars 1701 i Sthlm, bisatt där (Nik), begr i Uppsala domkyrka. Föräldrar: apotekaren Simon Wolimhaus o Catharina Andersdtr Brandt. Inskr vid UU sept 59, kommissarie vid kammarrevisionen 2 nov 74, assessor där 22 dec 76, adjung till generalmajor L J Wittenbergs kommission ang Östergötlands o Smålands kavallerireg: en 17 okt...