Lindmark, släkt



Band 23 (1980-1981), sida 521.

Biografi

Lindmark, släkt, härstammande från borgaren i Ronneby Sven Nilsson Bringander (d mellan 1682 o 1696), som var bror till skräddareåldermannen Pavel Nilsson (d 1699, 73 1/2 år gammal; enl db f i Bringetofta, Jönk) i Linköping o sannolikt även till Jonas Nicolai Bringander (d tidigast 1648), som 1644 inskrevs vid universitetet i Dorpat o där 1646 utgav en oration De Smalandia. Sven Nilsson Bringanders son komminister Nils L (1669— 1704) i Ekeby, Ög, var far till komminister Gustaf L (1699—1772) i Rinna, Ög. Dennes son komminister Seved L (1751 — 1807) i Väderstad, Ög, var far till prosten Gustaf Fredrik L (1784—1857) i Vallerstad, Ög, som var rdgm 1840—41 men ej omvaldes på grund av sina liberala åsikter; han kallades "prästeståndets republikan" (Liljecrona). Han var svärfar till den religiöst liberale Nils Ignell (bd 19) o far till Knut Seve L (1838-92). Knut L utexaminerades 1861 från Högre artilleriläroverket å Marieberg, var 1861—66 nivellör vid statens järnvägsbyggnader o blev 1863 löjtnant i väg-och vattenbyggnadskåren. Han var en av de tre första sv ingenjörer som 1867 reste till Argentina, där han blev en av pionjärerna i den sv företagsamheten. Som organisatör o ledare för det nyinrättade ingenjörsdepartementet i Buenos Aires förmedlade L anställning av en hel grupp unga sv ingenjörer. Han befordrades 1874 till kapten i väg- o vattenbyggnadskåren men tog s å avsked. Som förmögen man återvände L 1876 till Sverige, där han bedrev privat ingenjörsverksamhet i Sthlm. Hans mest kända arbetsresultat blev Katarinahissen, byggd 1881—83, o Brunkebergstunneln, tillkommen 1884—86. Import av dyrbara frysmaskiner för att fasta Brunkebergsåsens sandlager förskaffade emellertid L ekonomiska bekymmer. Även en av honom ägd skoklackningsfabrik, som utnyttjade en uppfinning av honom, blev förlustbringande liksom hans arrenderande av Långholmsvarvet från 1889. Till sist sköt han sig på Långholmens strand.

Knut L:s äldste bror, Carl Gustaf L (1826—92), blev kommendörkapten 1873, kommendör 1881 o ledamot av krigshovrätten 1883 samt var 1874-84 o 1888-90 rdgm i AK, där han tillhörde den regeringstrogna o mot lantmannapartiet oppositionella s k intelligensen. Genom en motion 1877 tog han initiativet lill införandet av gemensam lokaltid för hela landet. L har karakteriserats som "en allvarlig, imponerande personlighet med fylliga, skarpt skurna drag och bestämda åsikter om allting" (Lindhagen). Söner till honom var prof Tore Gustaf Emanuel L (se nedan) o John Gunnar L (1876-1962). Gunnar L blev fil kand i Uppsala 1897 o civilingenjör vid KTH 1901 o var VD vid ab Scania-Vabis 1921-40, ställföreträdande chef för bränslekommissionens gengasbyrå 1940—44 o styrelseordf i Sveriges automobilhandlareförbund 1940—46.

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: C Lindhagens memoarer. 1 (1936), s 90-93; Setterdahl; Sv släktkal. 15 (1962); Örnbcrg, 4 (1888. tr 1887). Sven Nilsson Bringander: Linköpings db 22 nov 1710 (för anknytningen till Ronneby o Pavel Nilsson) o 12 mars 1739 (notis för hans dtr), VLA. Jonas Nicolai Bringander: P Wilstadius, Studerande smålänningar vid sv akad i Oor-pat-Pcrnau 1632-1710, 2 (Natio Smolandica, 19. 1956), s 36. Nils L: Linköpings hm, 5:1 (1938), s G6. Gustaf L: Linköpings hm, 5:1, s 70 f; Oden. Seved L: Linköpings hm, 5: i, s 142; Oden. Gustaf Fredrik L: C W Liljecrona, Bakom riksdagens kulisser... 1840-41," cd G Aldcn (1917); Linköpings hm. 2 (1919), s 273 f; Oden. Knut Seve l: O R Landelius' utlandssv saml: Sydamerika, SBL:s dep i RA; TU 7:66 o 85:23, KB; [A Boo,] Minnesskrift med an-lcdn av Motala verkstads hundraåriga verksamhet 1822-1922 (1922), s 71; H Hörberg, Sv biogr handlex, 2 (ny uppl, 1906); \'F, 2 uppl, 16 (1912): Oden; A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951): R Smedberg mfl, M 1791-1937 (K väg- o vattcn-bvggnadskåren 1851-1937, 1937); SMoK; SPG; E Svensén, Knut L (Nornan 1893, s 235); SvTeknF: S Tjcmcld, Sthlmsliv, 1-2 (1950). Carl Gustaf I.: TU" 7:66, KB; [G Bcllandcr.] AK:s män (1877). s 11; fW Bergstrand,] Politiska silhuetter, tecknade af Marcellus (1880), s 188; [dens,] Från 1881 års AK, af Marcellus, 2 (1881), s 99-102; [dens.] Politiska ströftåg o interiörer, af Marcellus, 1. Riks-dagsmannavalcn till perioden 1882-84 (1881). s 60, 67; [dens,] Riksdagsmannavalcn till valperioden 1885-87, skildrade afMarcellus (1885). s 137. 142 o 160; Carl Gustaf L (Nv ill tidn 1892); Lindhagen, a a, s 90; [V Millqvist,] AK:s män 1888-90. Antiar af Scipio (1890); T Ncvéus, Ett betryggande försvar. Värnplikten o arméorganisationen i sv politik 1880-85 (1965): O Printzsköld. Riksdagskal för 1878 (1878): [C Puke,] Carl Gustaf L (TiS 1892, s 434-41); SPG: [E Thvsclius,] Sthlmsbänken.den afgåendc o den kommande. Politiska karaktäristikcr afX, Y o Z (1890), s 13-19. John Gunnar L: Krok; S Ljungberg, John Gunnar L (TiS 1962, s 998 IT); Oden; SMoK; SPG; SvTeknF.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lindmark, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10617, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2025-07-31.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10617
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lindmark, släkt, urn:sbl:10617, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2025-07-31.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se