Meriter

2 Landquist, Axel Daniel, bror till L 1, f 20 aug 1891 i Sthlm, Kat, d 7 okt 1962 där, Skeppsh. Studier vid Södermalms h a l i Sthlm 00—05, kadett vid sjökrigsskolan 05, sjöofficersex o underlöjtn vid flottan 25 okt 11, studier vid torpedskola 13, infanteriets skjutskola 14, ubåtsskola 15—16 o radioskola 16, fartygschef på torpedbåten Gondul 14— 15, löjtn 1 okt 15, fartygschef på flera ubåtar 18—24, elev vid specialkurs i elektro-teknik vid KTH 18—20, genomgick sjökrigsskolans allm kurs 19—20 o dess allm fortsätta: kurs 20—21, kapten 29 okt 20, tjänstg vid marinstabens operationsavd 1 okt 21— 26, 1 nov 28—31 o 20 aug 36—37, divisionschef för ubåtar 26—28, lär i sjökrigskonst vid sjökrigsskolan 27—31, flaggadjutant vid kustflottan 28—29, marinassistent i kommerskoll o sekr i styr för sjökarteverket 29—31, tjänstg vid sjöförsvarets kommandoexp 31—35, lär i strategi vid sjökrigshögsk 31—39, sakk i 1930 års försvarskommission 33, sekond på flygplankryssaren Gotland 35—36, kommendörkapten av 2. graden 1 april 37, chef vid marinstabens operationsavd 22 okt 37—40, adjutant hos konungen 1 nov 37, kommendörkapten av 1. graden 39, fartygschef på pansarskeppet Drottning Victoria 40—41, överadjutant 42, kommendör 1 okt 42, sektionschef i försvarsstaben 1 okt 42—1 sept 45, eskaderchef i Gbg. sept 45—46, i Sthlm 46—47, chef för sjökrigshögsk 1 mars 48—sept 51, milit sakk vid internat Röda korskonferensen i Geneve 49. — LÖS 23, LKrVA 41.

G 4 okt 24 i Eskilstuna m Vera Sidmark, f 11 maj 99 där, dtr till tandläkaren Albert Ferdinand S o Anna Dorotea Ljungblad.

Biografi

Daniel L:s långa o mångsidiga sjömilitära utbildning, som varade i tio år efter hans officersutnämning, lade en fast grund för hans karriär. Men därutöver specialiserade han sig på strategiska o sjöhistoriska studier, genom vilka han redan tidigt väckte uppmärksamhet inom flottan. Som 22-årig underlöjtnant utgav han 1913 en utmärkt översättning o förkortning av den på detta område banbrytande amerikanske amiralen Alfred Mahans arbete om Lord Nelson. Om hans förtrogenhet med Mahans övriga författarskap vittnade det föredrag om Sjömaktens inflytande på Sveriges historia, som han i dec s å höll inför Sjöofficerssällskapet i Karlskrona, i vilket han uttryckte sig mycket kritiskt mot den dittillsvarande sjöhistoriska litteraturen.

L:s tes var att "Sveriges historia är herraväldets över Östersjön historia", vilken han vidhöll o utvecklade under hela sin bana upp till ledningen av marinens högsta utbildning. Samtidigt underströk han i flera arbeten sjöfartens samband med flottan o deras förening i begreppet sjömakt. Han blev med tiden en av flottans främsta strategiska o sjöhistoriska auktoriteter, men det hindrade inte, att han samtidigt var en allsidig o skicklig praktiker o taktiker till sjöss. Därom vittnar hans många ansvarsfulla befäl icke minst under beredskapen 40—41 över ett av flottans viktigaste fartyg, pansarskeppet Drottning Victoria, o 42—45 hans chefskap för underrättelseavdelningen i försvarsstaben samt efter kriget över både sthlms- och gbgseskadrarna. Få sv sjöofficerare har så fullständigt förenat praktisk duglighet med teoretisk lärdom o facklitterär produktivitet, men i sitt framträdande var han blygsam o ville inte lysa med sina kunskaper. Sin bana kunde L kröna med ett treårigt chefskap för sjökrigshögskolan, o efter avgången med pension ledde han en kurs för högre försvarsstudier, vilken gav upphov till Försvarshögskolan.

Bl a genom sina kontakter med sjöfarten kom L att spela en ledande roll i Neptuni-Orden, i vilken han inträdde 34, o där han medverkade till skapandet av ett sjöfartens hus vid Skeppsbron i Sthlm. Det sista arbete han fick färdigt var jubileumsboken Neptuni-Orden 150 år, som utkom 61, där han också nedlagt ett betydande forskningsarbete.

Författare

Ebbe Aspegren

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Flottan och dess bemanning. Karlskrona 1913. 38 s. [Ny uppl] 1915. 38 s. [Utökad uppl] Sthlm 1915. 75 s. — Den tyska ostasiatiska eskaderns öden under världskriget 1914—15. Sthlm 1915. 104 s, 1 karta. (Marinlitteraturföreningen, n:r 18.) — Dardanellerföretaget. Sthlm 1916. 157 s, 1 karta. -— Världskriget till sjöss. D 2. Från febr. 1916 intill maj 1916. Sthlm 1919. 159 s, 3 kartor. (Marinlitteraturför, 21.) — Flygvapnet och vårt sjöförsvar. Sthlm 1924. 90 s, 1 karta. (Ibid, 27; tills med E Thornberg.) — Maritimt försvar. Sthlm 1924. 32 s. (Tills med NF Arnberger m fl.) — Sjöfarten och sjöförsvaret. Sthlm 1931. 186 s. (Marinlitteraturför, 34.) — Handbok i internationell rätt för marinen. Sthlm 1934. 232 s. (Tills med T Gihl.) — Några av sjöstrategins grunder. Sthlm 1935. 194 s. (Marinlitteraturför, 39.) — Örlogsflotta och handelsflotta (Svenska flottans historia, d 3, Sthlm 1945, fol, s 601—608, 1. pl). — Förspelet till andra världskriget. En militärpolitisk studie. Sthlm 1958. 247 s. ([Även:] Marinlitteraturför, 51, samt Militärlittera turföreningen, 222.) — Den tyska anfallsplanen mot Sverige 1943 och den svenska försvarsberedskapen (Ny militär tidskrift, årg 33, 1960, Sthlm, s 260—270; tills med O G Thörnell m fl. — Neptuniorden 150 år. [Sthlm] 1961. 215 s. (Tills med T Höjer.) — Art i Vår flotta, årg 8—11, 1912—1915, 14—15, 1918—1919, 17—19, 1921—1924, 27, 1931, Sthlm, fol o 4:o, o i TiS, årg 77—78, 1914—1915, 83, 1920, 85, 1922, 88—90, 1925—1927, 96—98, 1933— 1935, 112, 1949, Karlskrona. — Militär granskare av övers av W S Ghurchill, Det stora kriget, d 1/3, [Sthlm, tr] Hfors 1935, 4:o, folkuppl 1939.

Översatt: A T Mahan, Lord Nelson, Sthlm 1913, 395 s, 1 portr, 3 pl.

Källor och litteratur

H Malmström, nekr över L, Neptuni-Ordens prot 23 mars 1963, i ordens arkiv, Sthlm; Generalrulla över flottans officerare, Marinstabens arkiv, KrA.

E Anderberg, D L (TiS dec 1962, s 1000— 1002); PÅ N:son Kellin, nekr över L (KrVAH o tidskr 1962, h 10, s 164 f); K sjökrigsskolan 1867—1942, 2 (1942).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Daniel Landquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10985, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ebbe Aspegren), hämtad 2025-05-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10985
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Daniel Landquist, urn:sbl:10985, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ebbe Aspegren), hämtad 2025-05-15.