Biografi

Leijonhufvud, släkt, härstammande från Kristiern (d tidigast 1380) i Brunnsberg, Ytterselö, Söd, som namnes tidigast 1356 o var domare på Selaön åtminstone 1365—80. Han var sannolikt far till Gregers (d tidigast 1413) i Brunnsberg o denne i sin tur till Kristiern Gregersson (d tidigast 1438) i Brunnsberg. Den sistnämnde var 1427 o sannolikt ännu 1430 greve Hans av Everstein fogde på Opensten i Södra Åsarp, Älvsb. I äktenskap med en halvsysterdtr till Abraham Brodersson (bd 1) var han far till Abraham Kristiernsson (d 1499). Denne gifte sig med en dtr till riksrådet Magnus Bengtsson (Natt o Dag) o blev själv riksråd senast 1493. Hans sätesgård var Älholmen vid Arboga, som hans hustru fått vid arvskiftet efter sin far 1479. Söner till honom var riksrådet Erik Abrahamsson (L 1) o riddaren Sten Abrahamsson (d 1516) på Ekeberg i Lillkyrka, Ör, vilken senast namnes vid förlikningen efter ett dråp, som han begått i hastigt mod vid eriksmässan i Uppsala (Sjödin). Erik Abrahamsson var far till Gustav I:s andra gemål, Margareta Eriksdtr (L 2), o till marsken Svante Stures gemål Märta Eriksdtr (L 4). Hans övriga döttrar var gifta med marsken Gustav Olsson (Stenbock) o riksrådet Axel Eriksson (Bielke; bd 4). Den förra var mor till drottning Katarina (bd 20), Gustav I:s tredje gemål, o den senare farmor till drottning Gunilla (bd 17), Johan III:s andra gemål.

Son till Erik Abrahamsson var riksrådet Sten Eriksson (L 3), som blev friherre 1561, o vars änka 1569 upphöjdes i grevligt stånd. De var svärföräldrar till riksrådet Moritz Grip (bd 17), rikskanslern Svante Bielke (bd 4) o riksdrotsen Magnus Brahe (bd 5) o föräldrar till riksrådet Axel Stensson, även kallad Axel Lewenkopf (L 5), o riksdrotsen Moritz Stensson, även kallad Moritz Lewenkopff, Leionkopff eller L (L 6). Den sistnämndes enda dtr gifte som änka efter den siste greve Sture om sig med riksrådet Klas Horn (bd 19, s 343 f). Axels son guvernören över drottning Maria Eleonoras livgeding Johan Casimir L (1583—1634) skrev sig liksom sin far o sin farbror vanligen endast med förnamn o grevetitel, men hans söner kallade sig Lewenhaupt. Han blev därigenom stamfar för denna grevliga ätt, vars medlemmar dock ända in på 1700-talet ofta kallades L.

Margareta Eriksdtrs, Sten Erikssons o Märta Eriksdtrs bror Abraham Eriksson (d 1556) till Ekeberg var en av de med Gustav I besvågrade personer som fick stora förläningar under åren närmast efter dennes bröllop med systern. Han hade 1536—43 Hovs län, dvs Dals, Lysings, Vifolka o Göstrings hd i Östergötland, 1539 Vista hd i Småland, från 1539 till sin död Glanshammars o Lillkyrka socknar i Närke, från 1543 o till största delen ända till sin död Värnhems klosters landbor, 1543—55 Valle hd i Västergötland, från 1546 till sin död Julita klosters landbor, från 1550 Skara stad o 1555—56 Viste hd i Västergötland. A E blev senast 1540 riksråd o var s å o 1551 under korta perioder ståthållare på Sthlm. På hösten 1540 deltog han i förbundsförhandlingarna med danskarna i Kalmar. Under Dackefejden var A E enligt breven i RR en av konungens representanter vid förhandlingarna med allmogen i Östergötland o organiserandet av försvaret där. I okt 1542 slog han o fogden Botvid Larsson (Anckar) tre hundra av Dackes män i Haddorp i Slaka, Ög (Wikholm, s 123). Litteraturuppgiften, att A E skulle ha blivit lagman i Västergötland 1544, är en förhastad slutsats av att Gustav I i ett brev från detta år uppgav sig anse honom lämplig för detta ämbete, som 1541—50 var utan innehavare. Senare var han bland de sv representanterna vid mötet med danska delegater i Älvsborg 1554 o vid förhandlingar i Åbo med en beskickning från den livländske ordensmästaren sommaren 1555 (jfr bd 17, s 69). Sedan kriget med Ryssland brutit ut, blev A E o Birger Nilsson (Grip; bd 17) på hösten s å "förste överstar för allt krigsfolket, både ryttare o knektar", dvs överbefälhavare, men redan efter några månader dog han i en farsot i Viborg.

I äktenskap med en dtr till riksrådet Åke Jöransson (Tott) var han far till Erik Abrahamsson (1551—1616) till Ekeberg, som skrev sig Leyennhuffuudh (E 4588) men ej omnämnes med släktnamn. Han följde som minderårig sin farbror Sten Eriksson på dennes beskickning till Hessen 1563 o kom med denne i fångenskap i Danmark, där han måste kvarstanna även sedan farbrodern återvänt till Sverige 1565. L sändes då till riksrådet Peder Bille, tillsammans med vars barn han fick undervisning, o utväxlades först under hösten 1568. Likpredikningsuppgiften, att han under de följande åren var knuten till Johan III:s hov, har ej kunnat verifieras i RKB. Åtminstone 1578—95 var L häradshövding i Glanshammar i Närke. Den tidigast hos Stiernman belagda uppgiften, att han 1584 blev riksråd o lagman i Närke, har ej kunnat verifieras. L tycks emellertid 1596 (Str domb; Västmanl:s handl, Tham 1943) ha varit lagman i Noraskog, den del av det dåvarande Närke som ej hörde till hertigdömet, vilket kan förklara, att han 1591 (Svea hovrätts arkiv) o 1592 (E Gustavsson, Från Rurik till Albert Engström, 1975, s 51) kallas lagman i Närke, ehuru den 1579 utnämnde Carl Sture namnes som lagman där ännu i HKR 1593 o uppbar lagmansräntan där åren närmast dessförinnan. 1585 var han en av de tolv personer som föreslogs till hovråd, men han kan ej beläggas ha fungerat som sådant (Eden). Först från 1589 förekommer L som riksråd. Hans namn återfinnes vid mötet i Reval detta år under rådets o krigsbefälets böneskrift till Sigismund 5 sept o rådets inlaga till Johan III 15 sept, i vilka Sigismunds av Johan understödda planer på att avsäga sig den polska kronan kritiserades såsom stridande mot sv intressen. Liksom andra riksråd gjorde han inför Johans reaktion skriftlig avbön den 22 nov. I motsats till oppositionsledarna undgick L att bli avsatt, o i jan 1590 sändes han tillsammans med Klas Fleming o ett par sekreterare till tjugondedagsmark-naden i Enköping för att höra sig för om allmogens klagomål o framföra budskap från konungen. Jämte övriga rådsherrar undertecknade L 8 jan 1593 överenskommelsen med hertig Karl om hur regeringen skulle föras under Sigismunds frånvaro. 11 jan befullmäktigades han jämte Jöran Posse Knutsson o Erik Gabrielsson (Oxenstierna) att underrätta allmogen på tjugondedagsmarknaden i Enköping om den nya regimen. L namnes ej bland de närvarande vid Uppsala möte, varför hans namnteckning under beslutet av den 20 mars s å torde ha varit bland dem som tillagts efteråt. Även i fortsättningen deltog han sällan i rådssammanträdena (Boëthius 1884), vilket åtminstone delvis torde ha berott på sjuklighet. Sommaren 1595 besvarade hertig Karl ett brev från L därom genom att uppmana honom att ta avsked från riksrådsämbetet. Så gjorde han dock ej. Hans sigill finns nämligen bland riksrådens under Söderköpings riksdagsbeslut hösten 1595, o han kan också beläggas ha deltagit i rådsmötena i Vadstena i dec s å o i Sthlm hösten 1596. I motsats till det övriga riksrådet beseglade L o hans kusin Axel riksdagsbeslutet i Arboga 5 mars 1597 — i detsammas text uppges dock endast ett riksråd ha besökt detta möte — men hans passivitet under den följande konflikten mellan hertigen o rådet ådrog honom på sommaren s å förebråelser från den förre för att han låg hemma på sina gods o hade "goda dagar". Efter Sigismunds återkomst till Sverige 1598 sökte han jämte riksrådet Klas Bielkes son Erik vinna domkapitlet i Uppsala för dennes sak. Sedan konungen blivit besegrad o lämnat landet, klagade hertig Karl i dec s å över att L under sommaren varit i Sthlm med dennes krigsfolk o "brukat sin otillbörlige mun oppå oss", varför han gav order om att L skulle sättas i fängelse på Örebro slott. Vid rättegången i Linköping 1600 var han en av de fyra herrar som benådades till livet efter att ha gjort avbön, o liksom Kristiern Klasson (Horn; bd 19, s 347) återfick han nu friheten (Broomé), men han förekommer aldrig mer som riksråd. Korta uppteckningar av L om de politiska händelserna i Sverige 1594 o 1596—97 finns i ävskr i Mssaml, vol 2, RA.

L uppträder redan 1570 (STb) med herrtitel utan att veterligen ha blivit slagen till riddare o nämnes vid flera tillfällen 1584—91 (Klingspor o Schlegel; SR A; RR) o ännu i sin likpredikan med friherretitel utan att veterligen ha fått friherrebrev. Sannolikt tyder båda dessa fenomen på att han åtminstone tidvis ansetts delaktig i den friherrevärdighet hans farbror Sten Eriksson (L 3) fått 1561. Först hans son Abraham Leyenhuffwed (1583—1618), som efter verksamhet som kammarjunkare hos hertig Gustaf Adolf 1601 (AOSB) o resor till Holland o Frankrike (Berg) suttit i rätten över Abraham Angermannus 1606 o blivit ståthållare över Arboga o Köpings län med Linde, Noraskog, gamla Norberg o Väster-Silvberg 1607, fick 1610 friherrebrev o fri-herreskapet Nynäs i Nousis, Åbo o Björneborgs län, det enda dylika som Karl IX donerade. Några veckor tidigare hade instruktionsbrev utfärdats för honom, Olof Stråle o Jacob van Dijck (bd 11) för underhandlingar med Henrik IV av Frankrike (jfr bd 1, s 658). Efter mordet på denne ett par månader senare beordrades de att i stället resa till Amsterdam, varifrån Stråle o Leyenhuffwed i aug skrev hem (Hollandica). Åtminstone från 1611 (ej 1614) var han lagman i Närke. 1613 befullmäktigade Karl IX :s änka Leyenhuffwed o Johan Jöransson (Rosenhane) att vara kommissarier för uppbörden av Älvsborgs lösen i hertig Karl Filips (bd 20) hertigdöme, o 1617 blev han riksråd, ett o ett halvt år före sin död. Ett gravmonument över honom finns i Lill-kyrka kyrka, Ör, där även andra medlemmar av släkten begravts.

Hans yngre halvbror Gustaf Lejennhuffuudh (1597—1658) på Hjälmarsberg vid Örebro blev vid länsindelningens organiserande 1634 den förste landshövdingen i Närke o Värmland. Då skattetrycket förorsakat bondeupplopp inom länet, måste han 1639 avstå Värmland. I stället införlivades s å med L:s län Sundbo hd, som dessförinnan hört till Östergötlands län. 1642 blev även Järla eller Nora eget län, o då detta 1648 återförenades med Närke, fick han avsked. 1651 blev L friherre efter framställning till drottning Kristina genom M G De la Gardie. Hans sju brev till Axel Oxenstierna 1639—46 har utgivits i AOSB 2:11 (1905). L:s jordebok 1646—47 i RA (E 4589) visar, att han ägde mer än 200 gårdar i Uppland, Västmanland o Närke samt de tre större götalandskapen.

I äktenskap med en dtr till den 1600 avrättade Erik Sparre var han svärfar till riksråden Krister Bonde (bd 5), Henrik Horn (bd 19) o Johan Mauritz Wrangel samt landshövdingen Ture Oxenstierna o far till Abraham Leyenhuffuudh (1627— 1676) på Ekeberg. Denne deltog efter studier i Uppsala i M G De la Gardies ambassad till Frankrike 1646 o var 1652—69 assessor i bergskollegium o från 1658 till sin död landshövding i det återförenade länet Närke o Värmland med Nora. Ett förslag att göra honom till riksråd 1668 samlade ej tillräckligt antal röster i rådet. Av hans tolv till mogen ålder levande barn i hans äktenskap med en systerdtrdtr till Axel Oxenstierna stupade en son vid Narva 1700 o en dog i Bender 1710. Den äldste sonen, Abraham Lejonhufjuudh (1663—1702) på Ekeberg, deltog i Pfalziska arvföljdskriget i fransk tjänst 1693, befordrades till sv överstelöjtnant 1700 o deltog 1701 i övergången av Düna. Han var far till Gustaf Leijonhufwud (1701—94) på Värnsta i Viby, Ör, som deltog i norska fälttåget 1718, en tid var i fransk krigstjänst, fick sv överstes karaktär 1747, blev generalmajor i armén 1757 o fick avsked så. Hans son Abraham L (1750— 1842), som deltog i slaget vid Hogland 1788 o blev överstelöjtnant 1798, var far till presidenten Samuel Abraham L (L 8). Dennes yngre bror ryttmästaren Carl Edvard Leijonhufwud (1793—1870) i Vimmerby var far till Broder Carl Gustaf L (1824—1905), känd genom sin reservation mot De Geers förslag till representationsreform vid riksdagen 1862—63. Efter karriär i Svea hovrätt blev Carl Gustaf L revisionssekreterare 1863 o byråchef i justitiestatsexpeditionen 1867, var justitiekansler 1869—86 o blev jur hedersdr 1877. Hans äldre bror statsrådet o generallöjtnanten Broder Abraham L (L 10) var far till Broder Sten Abrahamsson L (1852—1928). Sten L var 1907—12 chef för fälttelegrafkåren, blev 1908 överste i fortifikationen o var 1912—15 chef för fortifikationens huvudstation. Genom sitt äktenskap kom han i besittning av säteriet Lidhem i Väckelsång, Kron. Syster till honom var textilkonsthantverkaren Martha Eleonora L (1861—1952). Martha L var 1898—1908 ordförande i Fredrika-Bremer-förbundets sjukvårdskommitté (ledamot sedan 1894) o 1919—30 i styrelsen för Föreningen Handarbetets vänner (styrelseledamot sedan 1895).

L 8:s o Carl Edvard L:s äldre bror kammarherren kapten Gustaf L (1782—1848) kom genom sitt äktenskap i besittning av säteriet Östanå vid Gränna o köpte 1827 säteriet Asa i Asa, Kron, som tidigare tillhört en av hans farbröder. Hans son Gustaf Abraham Edvard L (1824—99), som också ägde Asa, fick efter sin farmors brorson A S F Löfvenskjölds död 1892 dennes fideikommiss Nissafors i Öreryd o Källeryd i Källeryd, båda i Jönk, samt Fåleberg i Hassle (nu i Enåsa), Skar, senare förvandlat till fideikommisskapital. Son till Gustaf L d y var Erik Gustaf Evert L (1862—1943). Erik L, som länge bodde i London, gjorde vidsträckta forskningsresor till utomeuropeiska länder o överlämnade omfattande zoologiska samlingar till Naturhistoriska riksmuseet o Londons zoologiska trädgård.

L 8:s samt Gustaf o Carl Edvard L:s farbror Sebastian Lejonhufvudh (1738—1818) deltog i pommerska kriget o var 1759—60 efter Demmins kapitulation preussisk fånge. Efter statsvälvningen 1772 blev han riddare av Svärdsorden o major. Senare kom L att tillhöra oppositionen mot Gustav III o utnämndes 1781 till överste för Österbottens regemente för att avlägsnas från Sthlm. Vid krigsutbrottet 1788 tog han avsked. 1781 hade L genom sin morbror Alexander Thams testamente fått Nykvarns järnbruk med underlydande gårdar i Turinge, Sth, o 1805—11 var han efter sin kusin Casper Tham disponent för Horndals järnbruk i By, Kopp. Hans son Carl Greger L (1786— 1857) deltog i krigen i Finland 1808—09 o i Tyskland o Norge 1813—14 o sårades i slaget vid Leipzig 1813. Han blev överste i armén 1839 o postmästare i Köping 1851. Söner till honom var Axel Christer Gregersson L (1819—1904), som var överste för Hälsinge regemente 1864—68 o för Närkes regemente 1868—82, o löjtnanten Knut Erik Otto L (1823—48), vilken som frivillig i dansk tjänst stupade i striden vid Dybböl. Axel L var i äktenskap med en dtr till Jacquette Gyldenstolpe (bd 17, s 508) far till överstelöjtnanten Carl Erik Axelsson L (1853—1921). Erik L publicerade flera smärre krigs- o personhistoriska skrifter, framför allt Namnlistor över officerskårerna vid sv s k männingsregementen till fot under stora nordiska kriget (1918). En bunt ant:ar av honom finns i KrA. Son till honom var Axel Werner Carl Eriksson L (1885— 1961). Carl L blev legationsråd i UD 1921 o minister i Peking 1924 samt var legationsråd i London 1930—38. Carl Greger L:s brorson generallöjtnanten Carl Victor Gustafsson L (L 9) var i äktenskap med en dtr till sin farbror Carl Greger L far till häradshövdingen i Jämtlands norra domsaga Erik Oskar Karlsson L (1863—1950) o till kapten Karl Axel Karlsson L (1865—1952) i Strängnäs. Karl K:son L utgav 1899—1906 Sv adelskalender, Norstedts förlags något annorlunda uppställda konkurrent till G Anreps (bd 2) på Bonniers förlag utgivna Sveriges ridderskaps o adels kalender, o 1901—06 — till en början i samarbete med sin bror sedermera registratorn i generalpoststyrelsen Gustaf Carlsson L (1861 —1944) — Ny sv släktbok. Senare var han Södermanlands fornminnesförenings drivande kraft o redaktör för Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria 1923—45 o för Sörmlandsbygden 1927—31. L publicerade även K Södermanlands regementes historia, 1—3 (1914—19), o en mängd smärre skrifter, särskilt om släkten L o äldre medlemmar av denna. Av hans maskinskrivna ms Utkast till en historia om släkten L omfattande tiden från år 1356 till omkring år 1800 är ett ex (3 foliobd) deponerat i RHA, medan ett annat (2 kvartobd) finns i LSB. Där finns också en för allmänheten ännu ej tillgänglig fortsättning (2 bd) o L:s handskrivna, något annorlunda disponerade Utkast till en krönika öfver släkten L:s historia (2 foliobd) liksom hans omfångsrika dagboksanteckningar o andra samlingar om släkten. En bunt genealogiska brev till honom finns i RA (E 4616).

Landshövdingen Abraham Leyenhuffuudhs äldre bror Erik Leyonhuffuedh (1621—62) på Ådö i Låssa, Sth, deltog i belägringen av Prag 1648 o blev överste 1651. Han uppges ha varit så stark att han kunde bryta sönder hästskor o lyfta fem musköter på rak arm med fingrarna instuckna i deras pipor (Schefferus). Leyonhuffuedh var i äktenskap med en dtr till riksrådet Axel Baner (bd 2) far till Axel Gabriel Leyonhufvud (1650—1732), som blev kammarherre 1672, var assessor i kommerskollegium 1673—79 o fick landshövdings titel 1720 samt genom sitt äktenskap kom i besittning av säteriet Hammarskog i Dalby Upps. Dennes självbiografiska anteckningar har publicerats av S Loenbom, Anecdoter om namnkunniga o märkwärdiga sw män, 1:3 (1770). Hans son Axel Gabriel Leijonhufwud (1684—1739) på Hammarskog deltog i D v Krassows (bd 21) reträtt från Polen till Pommern 1709, försvaret av Bohuslän 1711 o norska fälttåget 1718. Han blev överste 1717. I äktenskap med en dtr till amiralgeneralen Hans Wachtmeister var L farfar till Svante L (1753—1815), som blev löjtnant 1779 men tog avsked 1786, blev hovpredikant 1787, prästvigdes 1788 o blev kh i Odensåker, Skar, 1795 (tilltr 1797). Han blev känd som ivrig rojalist vid riksdagen 1789 (jfr bd 10, s 446 o 448). Hans kusin överstelöjtnant Eric Abraham L (1753—1807) deltog i finska kriget 1788— 90. Han var en av undertecknarna av Anjalaförbundet o hade kort därpå ett samtal med den för ryssarna engagerade G M Sprengtporten. För detta redogjorde L följande dag inför konungen i samband med att han överlämnade ett brev till denne från anjalamännen, vilket denne dock vägrade mottaga. Vid återkomsten sökte han förmå sina kamrater att göra avbön inför konungen, men detta förslag uppges ha avstyrkts på J A Jägerhorns (bd 20) initiativ. L dömdes 1789 liksom andra anjalamän till döden men benådades. Vid "Viborgska gatloppet" 1790 blev han tillfångatagen. Hans bror Axel Gabriel L (1755—1826), som också deltog i kriget 1788—90 o blev överste 1808 samt tillfångatogs vid Sveaborgs kapitulation s å, var far till Axel Gabriel L (1812—97), som blev kabinettskammarherre 1857, var överste o sekundchef för Svea livgarde 1862—73 o blev generalmajor 1867. Denne var svärfar till Carl Trolle Bonde (bd 5) o far till Carl Greger L (1859—1918), som var överste för Norrbottens regemente 1908—11 o även blev känd som silhuettklippare. En av dennes bröder var farfar till prof Axel L (f 1933) i Los Angeles, USA.

Axel Gabriel Leijonhufwuds bror Carl Leonard Leijonhufwudh (1686—1743) sårades i slaget vid Oudenaarde 1708 i fransk tjänst o i slaget vid Gadebusch 1712, blev överstelöjtnant 1716 o deltog i fälttågen mot Norge 1716 o 1718. 1725 var han verksam vid inskridandet mot Benjamin Dusters (bd 11) ombud i Dalarna. L:s självbiografiska anteckningar finns i Ericsbergsarkivets autografsamling, RA. Han var morfar till Axel Gabriel, Fredrik Samuel o Gustaf Abraham Silverstolpe o far till presidenten Axel Gabriel Lejonhuvud (L 7) samt till Knut Henric Leijonhuvud (1730—1816). Knut Leijonhuvud var löjtnant 1763—66 o kammarherre hos prinsessan Sofia Albertina 1766—69 samt kom genom sitt äktenskap i besittning av säterierna Lindö o Händelö vid Norrköping. Han publicerade föga uppmärksammade dikter i flera tidskrifter o tillhörde det 1754 eller 1755 på initiativ av hans tidigt avlidne broder sedermera löjtnanten Carl Wilhelm Leijonhuvud (1728— 60) stiftade Lärgiriga brödragillet, varigenom han kom i långvarig kontakt med G Ph Greutz (bd 9), G Ghr Gjörwell (bd 17) o A Schönberg. Knut Henric Leijonhuvud var från 1757 frimurare o från 1763 medlem av Timmermansorden, o han var en av de sex personer som 1765 grundade Coldinuorden i Sthlm, vars stormästare han blev 1790. Vid 1789 års riksdag satt han i riddarhusutskottet. Leijonhuvuds delvis från brodern L 7 övertagna bibliotek finns nu i LSB. Korta självbiografiska anteckningar av honom finns i Ericsbergsarkivets autografsamling, RA. Hans son Carl L (1773—1843) blev hovrättsråd i Göta hovrätt 1816 o vice president där 1838. Dennes brorson Sten Erik Gabriel L (1826—1908) kom genom sitt första gifte — med en dtrdtr till Carl Abraham Arfwedson (bd 2) — i besittning av säteriet Åkerö i Bettna, Söd. Sten L blev 1872 överstelöjtnant o var 1875—84 ledamot av Södermanlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott samt 1889—94 rdgm i FK. Son till honom var Bo Knut Sten Rudolf L (1868—1952). Bo L blev hovrättsråd i Svea hovrätt 1909 o var 1911—38 justitieråd. En av hans farbröder var far till kontraktsprosten Knut August L (1869—1946) i Södertälje o en annan till överste Knut Gustaf Axel L (1874—1960).

Hovrättsrådet Carl L:s bror Eric Gabriel L (1782—1848) var bland de svenskar som tillfångatogs av fransmännen vid Lübeck 1806, hemkom från fångenskapen 1810 o deltog i fälttågen i Tyskland o Norge 1813—14 samt fick avsked med överstelöjtnants n h o v 1823. Genom sitt äktenskap med en dtr till bergsrådet Baltzar Hoppenstedt (bd 19, s 343) kom Eric L i besittning av godset Helgerum i Västrum, Kalm. Dtr till dem var Karin Sophie Adlersparre född L (bd 1). Hennes bror Axel Hjalmar L (1824—1908) blev kammarherre 1859 o var 1881—87 överste för Södermanlands regemente. Axel L var svärfar till antikvarierna E Eckhoff (bd 12) o O Janse (bd 20) o far till fil dr Sigrid Amalia L (L 11) o till Axel Gustaf (Gösta) Adolf L (1869—1938), som blev överste i armén 1917 o chef för Värmlands regemente 1918 o för Tionde infanteri-brigaden 1926 samt var generalmajor o chef för Östra brigaden 1928—31. Deras bror byrådirektören vid Statens Järnvägar Knut Axel L (1871—1954) var svärfar till prof Carl Nordenfalk o far till f d bankdirektör Erik L (f 1907). En annan bror, direktörsassistenten vid Sthlms stads statistiska kontor Sten Sperling L (1875—1957), var far till f d översten Stig L (f 1906).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: K K:son L:s ovannämnda ms i RHA o LSB.

De äldsta leden: Sjöholmsarkivet: Lewen-hauptska släktarkivet, vol 419 (A Lewenhaupts excerpter ur medeltidsbrev), RA; J E Almquist, Häradsdomaren (SvJT 30, 1945), s 696; G Carlsson, Problem kring Abraham Brodersson (HT 1962), s 442—45; K H Karlsson, Slägten Lejonhufvuds (Lewenhaupt) härstamning (Örnberg, 5, 1889); dens, De äldre leden af slägten L-Lewenhaupt (PHT 1898—99); K G A Leijonhufvud, Brunnsberg (1956); K K:son L, Släkten L-Lewenhaupt under medeltiden (PHT 1898— 99); dens, Svar till D:r K H Karlsson (ibid); dens, Korta ant:ar ang släkten L:s till Ekeberg vapen, grafkor mm (1899); dens, Korta ant:ar öfver en del af släkten L:s till Ekeberg gods o gårdar, 2 (1900), s 10, 24 f, 31; J Liedgren, Bengt Arvidssons morgongåvobrev (PHT 1964). Abraham Kristiernsson: Arboga stads tänkebok, 2—4 (1938—50); Biskop Hans Brasks släktbok (1970); BSH 4 (1875), särsk inl, s 324; DN 16: 1—2 (1901—03); K K:son L, aa 1900, s 7, 11, 25, 31; dens, Abraham Kristiernsson på Élleholm (Västmanlands fornminnesförenings Å, 17, 1928); S Ljung, Arboga stads hist, 1 (1949); K-G Lundholm, Sten Sture den äldre o stormännen (1956); M-L Nordmark, Nanne Kärling (KÅ 1942), s 146, 152; P Sjögren, Ätten Posses hist intill år 1500 (1950); Sveriges medeltida personnamn, 1 (1974), sp 10. Sten Abrahamsson: G Carlssons rec av Sthlms Helga Lekamensgilles handhar (PHT 1931); L Sjödin, Några handhar från Sturetiden (PHT 1970). Johan Casimir L: RR 1619 juli—dec, f 371v, Rå (för släktnamnet).Hans söner: E 649: 31 aug 1652, RA (för släktnamnet). Abraham Eriksson: J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); A I Arwidsson, Handhar till upplysning af Finlands häfder, 3, 4, 8, 9 (1849— 57); B C:son Barkman, 1523—60 (K Svea livgardes hist, 1, 1937), s 226, 295; Frälseg, 1: 1—4: 3 (1931—76); GIR 11—26 (1888— 1911); Lags o doms, s 209; G Landberg, De nordiska rikena under Brömsebroförbundet (1925), s 219; K K:son L, a a 1899, s 6: dens, a a 1900, s 23, 29; Lokalf; S Lundkvist, Gustav Vasa o Europa (1960); S A Nilsson, Krona o frälse i Sverige 1523—94 (1947), s 104, 106; I Peterzén, Studier rörande Sthlms hist under Gustav Vasa (1945), s 136 f, 151; SRA 1: 1 (1887), s 252, 378, 404, 425, 471, 548, 565, 577, 830; N Staf, Marknad o möte (1935); A Stille, Dackefejden o det sk slaget vid Åsunden (HT 1907), s 70, 72, 74; K-E Wikholm, Källkritiska studier till Gustav Vasatidens hist (1942), s 11 f, 123; A Viljanti, Gustav Vasas ryska krig 1554—57, 2 (1957). Erik Abrahamsson Leyennhuffuudh: RR 1591, f 36v, HKR 1593:1, f 12, 1598 juli— dec, f 249v, K 345, Str hist handl, vol 13 a: 22 o 25 nov 1589, Str domböcker o rätte-gångshandl, vol 6: Västmanlands o Dala lagsaga: 14—15 juli 1596, Närkes handl 1589: 6, 1591:4 o 1592:19: räkenskap, f 4v, Västmanlands handl 1596: 8, f 163, Svea hovrätts arkiv E VI a 2 aa:3:3: brevavskr 26 juni 1591, E 647 o 4588, RA; Almquist, a a; dens, Den jordbesittande adeln i Närke o Bergslagen 1576—77 (SoH 1975); S J Boethius, Om den sv högadeln under konung Sigismunds regering (HB 4, 1877, tr 1878), s 30, 36, 40, 97; dens, Hertig Karls o sv riksrådets samregering 1594—96, 1 (HT 1884), s 22, 77, 2 (HT 1885), s 31, 59 f, 63; A Brahes tidebok (1920); B Broomé, Ätten Posses hist 1500— 1625 (1960); A F:dtr Bylou, Lars Siggesson o E Sparre, Ghronicon genealogicum (1718), s 48; Calendaria Caroli IX (1903); N Eden, Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden (1899), s 174; V Ekström o E V Bergman, Register öfver rådslag i konung Johan III:s tid (MRA 6, 1882), s 130; Frälseg, 1: 2—4: 3 (1931—76); C C:son Gyllenhielm, Egenhändiga ant:ar rörande tiden 1597—1601 (HH 20, 1905), s 282; R Hausen, Bidrag till Finlands hist, 5 (1917); A Heise, Bidrag till Familien Rosenkrantz's Historie i det 16 Aarhundredes sidste Halvdel (DHT 5:5, 1884—85); A Jonsson, Hertig Karl o Sigismund 1597—98 (1906), s 38; C A Klingspor, Ådö (Uplands herregårdar, 1881), sp 4 f; dens o B Schlegel, Engsö (1877); B Lager, Lille Jöns Andersson (PHT 1964); J A Lagermark, Förteckning på hand-skriftsamken å Bergshammar (HT 1885, bilaga), s 16 f; Lags o doms; Laurentius Bene-dicti Tuneboensis, Twå lijkpredickningar (1620); K L[eijonhufvu] d, Erik Abrahamsson d y i dansk fångenskap (PHT 1898—99); dens, a a 1899, s 16; dens, a a 1900, s 17, 23 f, 33; dens, Kring Lillkyrka o dess prästboställen (Medd:n från Föreningen Örebro läns museum, 10, 1930); S Ljung, Enköpings stads hist, 1 (1963); Lokalf; H Lundström, Handkar ang Karl IX:s räfst med prokerna i Uppsala (KÅ 1909. Medd:n o aktstycken), s 111; W Mollerup, Bidrag til den nordiske Syvaarskrigs Historie (DHT 5:2, 1880—81); dens, Bille-^Ettens Historie, 1 (1893); J N[ordwa]ll, Några bidrag till en rådslängd för Gustaf II Adolfs regering (HT 1893), s 180 f; R Ohlsson, Abraham Anger-mannus (1946); M Olsson, Vasagraven i Uppsala domkyrka, 1 (1956); S U Palme, Sverige o Danmark 1596—1611 (1942); Prot vid rannsakn:en på riksdagen i Linköping år 1600 öfver åtskilliga för otrohet anklagade herrar o män (HSH 19, 1834), s 357—60; P Renvall, Klaus Fleming und der finnische Adel (1939); J L Saxon, Ur Närikesherrgår-darnes krönika, 3 (1931), s 114 ff, 4 (1932),s 129; M G Schybergson, Två aktstycken rörande mötet i Reval 1589 (HArk 20: 2, 1906—08), s 87, 89; SRA 1: 2 (1899), s 820, 863, 1121, 1130, 1: 3 (1894—1910), s 6, 20 f, 91, 619, 651, 653, 750, 764, 903, 984, 1027, 1:4 (1909—38), s 95; STb, Ny följd, 4—5, 7—8 (1941—48); d:o från år 1592, 1—2, 5 (1939—59); Staf, a a; A A v Stiernman, Swea o Götha höfdinga-minne [,1] (1745); Sveriges kyrkor. Närke, 1: 3, 6 (1961—72); W Tham, Axel Oxenstierna . . . intill år 1612 (1935); dens, Lindesberg o Nora genom tiderna, 1 (1943); S Tunberg, Sigismund o Sverige 1597—98, 2 (1918), s 93, 95; J Wer-wing, Konung Sigismunds o konung Carl den IX:des historier, 1—2 (1746—47). Abraham Leyenhuffwcd: K 74: orig. 22 sept 1613, Hollandica, vol 1, Närkes handl 1611: 14 A: Östra o Västra Närkes räkenskap, f 9, RA; J E Almquist, Fru Ebba Brahes släktant:ai (PHT 1956); AOSB 2: 11 (1905); T Berg, Johan Skytte (1920); E W Bergman, Register öfver rådslag i konung Gustaf II Adolfs tid (MRA 9, 1885), s 267; Brahe, a a; A B Carlsson, De äldsta kända rådsprot:en (HT 1910); dens, Riksrådsutnämningarna i jan 1617 (HT 1917); Frälseg, 3: 1—4: 3 (1946— 76); Klingspor o Schlegel, a a; Laurentius Be-nedicti Tuneboensis, a a; K K:son L, a a 1899, s 10 f; dens, a a 1900, s 27 f; dens, En förlorad sigillstamp (PHT 1905); dens, Katalog öfver porträtt af släkten L till Ekeberg (1907), s 8 f; dens, a a 1930, s 34, 40, 42; Ohlsson, a a; I Simonsson, Älvsborgs lösen 1613 (MRA, Ny följd, 1:7, 1927), s 460; SRA 2: 2: 2 (1954), s 351; STb från år 1592, 6—7 (1963—64); Stiernman, a a; R Swed-lund, Grev- o friherreskapen i Sverige o Finland (1936); Sveriges kyrkor. Närke, 1: 5—6 (1971—72); Tham, aa 1943; J E Waaranen, Handl upplysande Finlands hist under Karl IX:s tid, 3 (1866), s 80 ff. Gustaf Lejennhuf-fuudh: Frälseg, 1:1—2, 3:1—4:3 (1931— 76); K K:son L, aa 1899, s 7, 9, 16; dens, a a 1900, s 15, 18, 20 f, 24, 33, 35; dens, a a 1907, s 17; dens, Gustav Eriksson L (Värmland förr o nu 1935); A E Löf o A Ernvik, Kristinehamns hist, 1—3 (1942—59); C E Nygren, Karlstads stads hist, 1 (1934); C T Odhner, Sveriges inre hist under drottning Christinas förmyndare (1865), s 89, 172 f, 200, 231, 252, 260, 276, 388, 393; Saxon, a a, 3, s 121 ff, 4, s 129 ff; STb från år 1592, 10 (1973); Sveriges kyrkor. Närke, 1:1—3, 6 (1939—72); W Tham, Lindesberg o Nora genom tiderna, 1—2 (1943—49). Abraham Leyenhuffuudh: J E Älmquist, a a 1956; Bergskoll; S Clason, Till reduktionens förhist (1895), s 269; Frälseg, 3: 2 (1947); G Geze-lius, Försök til et biographiskt lexicon, 2 (1779); Klingspor o Schlegel, aa; K K:son L, aa 1899, s 9, 17, 21; dens, aa 1900, s 12 f, 15 ff, 23; dens, a a 1905; dens, a a 1930, s 40; A Lewenhaupt, Ludvig Weirik Lewenhaupt (1930); Löf o Ernvik, a a, 2—3; Nygren, a a; Sveriges kyrkor. Närke, 1: 1, 3, 5—6 (1939— 72); Saxon, a a, 3, s 124—27; Tham, aa 1949; E Wester, En ambassadörs följe på 1600-talet (PHT 1898—99); G Wittrock, Karl XI :s förmyndares finanspolitik 1668—72 (1917), s 47 f; F U Wrangel, Resor o resenärer i Frankrike (1928), s 48. Hans yngre söner: K K:son L, Karoliner, 1—2 (Sv militär tidskr, 6, 1917); Lewenhaupt. Abraham Lejonhuffuudh: Frälseg, 3:2, 4: 3 (1947—76); L Kaggs dagbok 1698—1722 (HH 24, 1912); KKD 2—3 (1903—07); K K:son L, a a 1899, s 17; dens, a a 1900, s 13, 16; dens, a a 1907, s 7 f; dens, Karoliner, 4 (Sv militär tidskr, 7, 1918); dens, a a 1930, s 34, 39, 42 f; Lewenhaupt; W Ridderstad, "Gula gardet" 1526—1903 (1903); S A:son Sparre, Biogr ant:ar om officerare o vederlikar 1623—1779 (K Västmanlands regementes hist, 4, 1930); Sveriges kyrkor. Närke, 1: 3, 5—6 (1939—72). Gustaf Leijonhufwud: K K:son L, a a 1899, s 11 f, 19; dens, a a 1900, s 33; dens, a a 1907, s 18; dens, Karoliner, 5 (Sv militär tidskr, 8, 1919); dens, a a 1930, s 41, 43; Lewenhaupt; Ridderstad, a a; Sveriges kyrkor. Närke, 1:5—6 (1971—72). Carl Edvard Leijonhufwud: Hulthander; C Th Kocken, K Västgöta regemente, 2 (1948); K K:son L, a a 1907, s 19. Broder Carl Gustaf L: Anjou; B Broomé, KrA o de privata arkiven (PHT 1958); S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1966); SjSmål; W Swalin, Bidrag till K M:ts kanslis perso-nalhist efter 1809 (1892); K G Westman, Ju-ris doktorer vid UU 1629—1929 (1929); P G Vistrand, Smålands nation i Uppsala, 1 (1894), s 654 f. Broder Sten Abrahamsson L: Broomé, a a 1958; H L de Champs, Broder Sten Abrahamsson L (KrVAH 1929, s 176 ff); Hulthander; Abraham L, Berättelse om Lidhems försäljning 1916 (1942); K K:son L, a a 1907, s 14, 34; SPG; G Wilstadius,= Lidhem (Slott o herresäten i Sverige. Småland jämte Öland o Gotland, 1971), s 206. Martha Eleonora L: W Hedberg o L Arosenius, Sv kvinnor från skilda verksamhetsområden (1914); I Fredrika Bremers spår. Fredrika-Bremer-förbundet 1884—1944 (1944), s 127; M Janse, Martha L död (SvD 8 jan 1952); Sigrid L, Sophie Adlersparre, 2 (1923). Gustaf L: Hulthander; K K:son L, a a 1900, s 9, 35; dens, a a 1907, s 35; G Lindqvist, Östanå (Slott o herresäten i Sverige. Småland jämte Öland o Gotland, 1971), s 124; P G Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (1929). Gustaf Abraham Edvard L: K K:son L, a a 1900, s 27; dens, a a 1907, s 40; B Sylvén, Några ord om fideikommisset Fåleberg i norra Västergötland (STFÅ 1897); Vejde, a a. Erik Gustaf Evert L: O R Landelius utlandssv saml: England, SBL:s dep i RA; Sj Smål. Sebastian Lejonhufvudh: J R Danielson Kalmari, Finland under gustavianska tiden, 2 (1925—26), s 101; F A v Fersens hist skrifter, 7 (1871), s 43, 152; K K:son L, a a 1900, s 29 f; dens, a a 1907, s 26, 37, 41; dens, En av Österbottens regementes chefer (GSFÅ 14— 15, 1930—31, tr 1933); Odhner, 3, s 113; Ridderstad, a a; R Swedlund, Nykvarns bruks- o gårdsarkiv (MRA 1936); Ö Tiger-stedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957); Turingeboken, 1—2 (1940). Carl Greger L (t 1857): Broomé, aa 1958; Grape; K K:son L, a a 1907, s 20. Axel Christer Gre-gersson L: A Anjou, Riddare af konung Carl XIII:s orden (1900); O Bergström, K Hälsinge regementes chefer 1629—1909 (1909); K K:son L, a a 1907, s 9 f, 39. Knut Erik Otto L: K K:son L, a a 1907, s 36, 39, 42; B Schöldström, Sv:arne under Dannebrogen 1848—50 (1903). Carl Erik Axelsson L: Broomé, a a 1958; dens, Handskriftssamlarna o de sv arkiven 1700—1950 (1977); Hulthander; K K:son L, K Södermanlands regementes hist 1771—1915, 3 (1919); T J P[et-relli], Erik Axelsson L (PHT 1921); SPG. Axel Werner Carl Eriksson L: Sv juristM 1950 (1950). Erik Oskar Karlsson L: Lags o doms o där anf litt. Karl Axel Karlsson L: B H [ildebran] d, Karl Axel Karlsson L (SMoK 4, 1948); dens, Handbok i släkt- o personforskning (1961), s 309 f, 320; Hulthander; Karl K:son L 85 år (Strengnäs tidning 24 juli 1950); Karl K:son L t (SvD 18 okt 1952); K K:son L, a a 1919; J Liedgren, Perg:breven i Strängnäs (Från biskop Rogge till Roggebibl :et. Acta Bibliothecae regias Sthlmiensis, 25, 1976), s 26 f; P M[öller], Karl K-.son L t (SoH 1952—53); SPG; S S 5, Nyare sv biogr-genealog litt (PHT 1898— 99); F Wernstedt, Adelskalendern 100 år (Sveriges ridderskap o adels kalender 1954, 1953). Erik Leyonhuffuedh: J E Älmquist, a a 1956; Frälseg, 1:2, 3:2 (1931—47); K K:son L, a a 1899, s 9, 17, 19; dens, a a 1900, s 9, 33; dens, a a 1907, s 15 f; dens, En af konung Karl X Gustafs regementschefer (Sv militär tidskr 8, 1919); J Schefferus, Memo-rabilium Sueticse gentis exemplorum liber singularis (3 uppl, 1827), s 174 f; Sveriges kyrkor. Närke, 1: 2, 6 (1949—72). Axel Gabriel Leyonhufvud: Frälseg, 1:1—4:3 (1931—76); Klingspor, a a, sp 6; Kommerskoll; K K:son L, a a 1899, s 11 f, 18 f; dens, a a 1900, s 19 f; dens, a a 1907, s 10; Sigrid L, Ur sv herrgårdsarkiv (1902); B Schlegel, Hammarskog (Uplands herregårdar, 1881), sp 8. Axel Gabriel Leijonhufwud: KKD 12 (1918); K K:son L, a a 1899, s 14; dens, a a 1900, s 19; dens, a a 1907, s 10; dens, Karoliner, 6 (Sv militär tidskr, 10, 1921); Sigrid L, a a 1902; Lewenhaupt. Svante L: Skara hm; W Tham, Konung Gustaf III o rikets ständer vid 1789 års riksdag (1866), s 83, 96, 98, 101, 273; [A Westén,] Sv k hof-clericiets hist, 1: 3 (1814). Eric Abraham L: Danielson Kalmari, a a, s 151, 188, 203, 210, 214, 216, 223, 240, 247, 292, 295; K K:son L, En av de förnämsta Anjalamännen (Sv militär tidskr, 9, 1920); B Lesch, Jan Anders Jägerhorn (1941), s 234 f, 238, 249 f; Odhner, 3, s 144, 159 ff, 163, 179. Axel Gabriel L (t 1826): Anjou, a a; [CG Cassel,] Minnes-tal hållne uti frimurare-ordens stora landt-loge i Sthlm (1831), s 42—45; K K:son L, a a 1907, s 12; W Odelberg, Carl Olof Cronstedt (1954); Sveriges krig åren 1808 o 1809, 2:1 (1895), s 360, 364 f. Axel Gabriel L ff 1897): Broomé, a a 1958; Hulthander; K Svea livgardes hist, 5 (1976); K K:son L, a a 1907, s 12, 40; Ridderstad, a a; W Swalin, Bidrag till K M:ts hofs personalhist under det senaste århundradet, 1 (1888). Carl Greger L (j 1918): Broomé, a a 1958; Hulthander; Ridderstad, a a; SKL; SPG; W Stenhammar o R Stenbock, K andra livgrenadjärregementet (1941). Carl Leonard Leijonhufwudh: S E Bring, Benjamin Duster — en falsk Karl XII (KFÅ 1917), s 264 ff, 277 f; Kagg, a a; K K:son L, a a 1900, s 14; dens, Karoliner, 3 (Sv militär tidskr, 7, 1918); Lewenhaupt; A Pihlström m fl, K Dalregementets hist, 3 (1906), särsk s 212, 216, 218, 220, 244, 249, 4 (1910), särsk s 46; L-I Ringbom, Sundholm (Herrgårdar i Finland, 2, 1928: Egentl Finland), s 288. Knut Henric Leijonhuvud: Anjou, a a; Arla Coldinu orden 17658/5 1915 (1915),s7,24— 36, 40—52, 255, 260, 267; Biographiskt lexikon öfver namnkunnige sv:e män, 8 (ny uppl, 1876); Carlander, 1, 2: 2; G Castrén, Gustav Philip Greutz (1917); L Hammarsköld, Sv vitterheten (2 uppl, 1833); B Hildebrand, Den gamla Oby-släktkretsen o dess minnen (Värendsbygder 1941), s 45, 68; [NF Holm m fl] Ur Coldinuordens krönika (1965), s 29—44; G Kjellin, Rikshistoriografen Anders Schönberg (1952); K K;son L, a a 1900, s 26; dens, Utdrag ur bref från C C Gjörwell till . . . Axel Gabriel Lo ... Knut Henrik L (PHT 1901); dens, a a 1907, s 22, 46; dens, L:ska släktbiblioteket (Linköpings bibhs H, Ny serie, 2: 2, 1937); Sigrid L, a a 1902; dens, En släktklenod (Fataburen 1928), s 85 f, 91; L Lindholm, Johan Hinric Liden (1978); Hj Lundgren, Minnets land (1943), s 124 f; J Rudbeck, Kanslirådet Karl Fredrik Eckleff (1930); Hj Sundén, Legend o hist (Timmermansorden 1761—1961, 1961), s 12, 14 f, 20, 23 f, 26; O Sylwan, Sv pressens hist till stats-hvälfningen 1772 (1896); dens, En sthlinskrönika ur G C Gjörwells brev (1920), s X, XXX, XXXIII, XL, 34, 71; Tham, a a 1866, s 210, 238, 257; P Wieselgren, Sveriges sköna litt, 4 (1847). Carl L: K K:son L, a a 1907, s 19. Sten Erik Gabriel L: J A Alm-quist, Södermanlands läns k hushållningssällskap, 1—2 (1914); [J Brag,] En visit hos senatorerna under 1893 års lagtima riksmöte, av Fabius Commentator (1893), s 40; K K:son L, a a 1900, s 34; dens, a a 1919; B G Söderberg, Södermanland, 2 (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 295, 304. Bo Knut Sten Rudolf L: N Alexanderson, Bo L t (SvJT 37, 1952); Knut G A Leijonhufvud, Släktgravar på Björkviks gamla kyrkogård (1959), s 15 f; SMoK; Sv juristM 1950 (1950). Knut August L: K Garde, Knut August L (Till hembygden, 43, 1946, s 159 ff); H Th Ohlsson, Biogr M över sv kyrkans prästerskap 1934 (1934); SPG. Knut Gustaf Axel L.Svante Knutsson L:s ms En sörmlänning. Till minnet av Knut GAL, Genealog fören, Sthlm; S Karlströmer, Knut L in memoriam (SvD 19 april 1960); Knut L (S-T 12 april 1960). Eric Gabriel L: M Hofrén, Helgerum i Tjust (1949), s 75—83; K K:son L, a a 1907, s 34; Sigrid L, Sophie Adlersparre, 1—2 (1922—23); dens, a a 1928, s 92; Stenhammar o Stenbock, a a. Axel Hjalmar L: F v Dardel, Minnen, 2 (1912); Hulthander; K K:son L, a a 1907, s 12 f, 40; dens, a a 1919; Sigrid L, a a 1922—23; Ridderstad, a a; SPG; Stenhammar o Stenbock, a a; Swalin, a a 1888; O W Virgin, Axel Hjalmar L (KrVAH 1909, s 221 f). Axel Gustaf (Gösta) Adolf L: Hulthander; K K:son L, a a 1919; SMoK; E Virgin, Generalmajoren, Frih A G A L (KrVAH 1938, s 234 f); E Zeeh, Gösta L död (SvD 18 maj 1938); dens, K Värmlands regementes hist (1951). Knut Axel L (\ 1954): SPG. Sten Sperling L: Sten L t (SvD 18 nov 1957). Släktarkivalierna: H Gillingstam, Genealog ms från vasatiden o stormaktstiden som källor för sv medeltidsforskning o äldre arkivhist (PHT 1974); J Liedgren, Arkiv (Kulturhist lex för nord medeltid, 1, 1956), sp 221; MRA 1932, s 38, 1933, s 7, 38, 1936, s 46, 1937, s 48, 1941, s 32, 1943, s 34, 1944, s 38, 1950, s 69, 108; L Sjödin, Kanslistilar o medeltida arkiv, 1 (MRA 1939), s 100, 118 ff. — N Berglund, Ätten L — Lewenhaupt under medeltiden (1975).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Leijonhufvud jämte varierande namnformer, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11156, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11156
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Leijonhufvud jämte varierande namnformer, släkt, urn:sbl:11156, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-18.