Biografi

Koch, von Koch, släkt, enligt uppgift härstammande från borgaren Christen K (d mellan 1675 o 1680) i Kungälv. Han skall ha varit far (Fryxell) till prosten Michael K (1661–1733) i Stenkyrka, Göt, vilken torde vara identisk med den "Michael Christiani Coccius" som inskrevs vid LU 1683. Han efterträddes som kh av sin son sedermera prosten Michael K (1702–38). En syster till denne var gift med rådmannen i Uddevalla Anders Jonsson (d 1724), som länge kallade sig Cock efter sin hustrus släkt men senare övergick till namnet Lindqvist. Han var rdgm 1689.

Michael K d y:s bror rådmannen o titulärassessorn Jöns K (1691–1770) i Uddevalla var denna stads rikaste man o 1719 o 1738–39 rdgm samt anlade tillsammans med direktör Johan Dassau (bd 10, s 323) järnbruken Kollerö i Väne-Ryr, Älvsb, o Öxnäs i Högsäter, Älvsb, omkr 1725 o stångjärnshamrarna Rådanefors i Ödeborg, Älvsb, o Fredriksfors i Undenäs, Skar, på 1730-talet. Söner till honom var handlanden Erik K (1713–53) i Uddevalla, som 1745 grundade Vitlanda järnbruk i Tösse, Älvsb, borgmästaren, rdgm:nen o titulära kommerserådet Michael K (K 1), grosshandlaren Carl K (1718–1803) i Uddevalla, som var rdgm 1769–70, o handlanden Fredrik K (1722–86), vars son Jöns K (d på 1830-talet) var sv konsul i Königsberg 1795–1830. Michael K:s son Simzon K (1757–1822), som fått sin farmors släktnamn som förnamn, var en tid fransk vicekonsul i Uddevalla men bodde senare på sin herrgård Vågsäter i Valbo-Ryr, Göt, o ägde järnbruket Liljenbergsfors i samma sn. Hans son kapten Michael K (1792–1869) i Uddevalla köpte 1826 Torps herrgård o sågverk i Håby, Göt, bekostade 1845 trädplanteringen på stadens båda hamngator o var en av de tre initiativtagarna till Kampenhovs bomullsspinneri i samma stad 1856. Trävarufirman M K:s i Torp arkiv (455 vol) finns i GLA. Han var svärfar till ärkebiskop Anton Niklas Sundberg o till landshövding John Philip Ericson (bd 14) samt far till Arthur Maximilian K (1836–1913). Arthur K ägde Torp o köpte 1879 herrgården Nygård i Västra Tunhem, Älvsb, av svågern Ericson men bodde på äldre dagar i Uddevalla. Han var rdgm i FK 1875–79 o 1884–87. Söner till honom var överste Axel Michael K (1867–1953) o häradshövdingen i Sunnervikens domsaga, Göt, Ivar Arthur K (1869–1940). Arthur M K:s äldre halvbror godsägare Carl Simzon K (1829–86) på Vågsäter var i äktenskap med en dtr till sin morbror grosshandlare Anders Fröding (bd 16, s 615) far till Carl Olof K (1877–1953) som blev fil dr i Gbg på avhandlingen Contributions to an historical study of the adjectives of size in English (1906) o var lektor i engelska o franska vid H allm lärov å Södermalm i Sthlm 1920–43. Bland Carl K:s övriga skrifter märks A life of William Shakespeare and selections from his plays (2 uppl:or 1908–24), Det engelska språket (tills med K Kärre; 4 uppl:or 1927–60), Fransk lektyr, 1–2 (tills med E Strömberg; 6 uppl:or 1935–59) o Fransk synonymbok (2 uppl:or 1939–60). Carl S o Arthur K:s farbror auditören vid Bohusläns regemente assessor Johan K (1797–1884) på Smedberg i Foss, Göt, var i äktenskap med en syster till den ovannämnde Anders Fröding svärfar till prof Fredrik Laurents Ekman (bd 13, s 111) o far till häradshövdingen i Lysing o Göstring, Ög, Simzon K (1837–89). Denne var farfar till civilingenjören direktör Gunnar K (f 1907, d 1981^[1]) o farbror till borgmästaren i Falköping Sigurd Ingemund K (1871–1944). Sigurd K var far till fd rådmannen i Gbg Volrat K (f 1902, d 1993^[2]) o lagmannen Bertil K (1905–72) i Gbg.

Michael o Jöns K:s bror Nils K (1707–62) grundade järnbruken Billingsfors i Steneby, Älvsb, 1737 tillsammans med överste Carl Ollonberg o Gustavsfors i Torrskog, Älvsb, 1747 tillsammans med rådman Anders Amelberg. Genom smidesexperiment vid Billingsfors kom han i ekonomiska svårigheter o måste 1754 sälja sina andelar i båda bruken, men kort därpå blev han delägare i de brodern tidigare delvis tillhöriga ovannämnda järnbruken Kollerö, Öxnäs o Rådanefors. Han var rdgm för Åmål 1746–47 o publicerade Sv biskiötslen (1753). Hans son Samuel K (1739–1818) kom genom ingifte i adliga ätten Svinhufvud i besittning av säteriet Södra Dingelvik i Steneby o anlade 1778–80 en slaggugn vid Katrineholm i samma sn. Där experimenterade han med slaggsmältning med ekonomiskt stöd av Jernkontoret, men denna verksamhet ledde till ekonomiska förluster, o 1789 måste han ruinerad lämna både Södra Dingelvik o Katrineholm. Hans son Nils K (1768–1848) deltog 1789–90 i finska kriget o 1808 i försvaret mot Norge samt fick 1812 majors avsked. Våren 1813 bedrev han för kronprinsen Karl Johans räkning underhandlingar med oppositionen i Norge. K adlades 1815 enligt RF § 37 med namnet von K o ägde säteriet Blomsholm i Skee, Göt. Han var svärfar till borgmästaren o häradshövdingen Johannes Hegardt (bd 18, s 517) o till landshövdingen Georg Gabriel Emil von Troil samt far till garverifabrikören Jean v K (1804–97), som var rdgm för Kungälv 1844–45 o ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1863–70 samt ägde säteriet Påtorp i Fristad, Älvsb, 1859–95. Dennes äldre bror major Hans v K (1803–82) på Gottenvik i Jonsberg, Ög, var svärfar till Joseph Hermelin (bd 18) o far till överstelöjtnanten o chefen för krigshögskolan Hans Adolf v K (1846–92) o till sekreteraren i Örebro läns hushållningssällskap överste Carl Johan v K (1855–1933). Hans o Jean v K:s äldste bror, justitiekanslern Nils Samuel v K ( K 2), var far till häradshövdingen i Falu domsaga Fabian Wilhelm v K (1837–1922), vars son var civilingenjören Carl Fabian Richert v K (1879–1965). Fabian v K:s bror överstelöjtnanten Richert Vogt v K (1838–1913) blev känd som författare av bl a samhällsromaner o tidningsartiklar i sociala frågor. Richert v K var i äktenskap med en dtr till generallöjtnanten Fabian Jacob Wrede far till målarinnan Harriet Ebba v K (1866–1943), prof Nils Fabian Helge v K (K 3), kanslirådet Richert Gerard Halfred v K (K 4), tonsättaren Richert Sigurd Valdemar v K (K 5) o byråchefen för lagärenden i civil- samt socialdep sedermera häradshövdingen i Askims, Hisings o Sävedals domsaga, Göt, Nils Ragnar v K (1881–1960), som bl a utgivit boken Samhällets barnavård (4 upphör 1925–45). Sigurd v K var i äktenskap med konstnärinnan Karin (Kaju) Maria v K, f Magnell (1880–1952), far till tonsättaren prof Erland v K (f 1910, d 2009^[3]). Ragnar v K var far till lagman Michael v K (f 1919).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Riksens ständers förklaring 14 mars 1689 ang annullerande af åtskillige råds- prot, f 27, Harmens register, RA; F Fryxells släktbok, KB; otr minnesteckning över major Nils v K i VVS:s arkiv, GUB.

[S Ankarcrona,] Richert Vogt v K (KrVAH 1914, s 212 ff); Anrep, 2; Bach Cl; L B Bagge, Genealog öfversikt öfver de ofrälse Bagge-släkterna i Sverige (1906); T Björkman, Ör:s k hushålln:sällsk 1903—28 (1928), s 36, 84, 127; B Boethius o Å Kromnow, Jernkontorets hist, 1—3:2 (1947—68); Carl O K 60 år (SvD 24 nov 1937); Gbgs hm; A Edestam, Billingsfors bruk (Dalia, 9, 1939), s 3—16, 24 f; dens, Gustafsfors bruk (ibid, 10, 1940); G Ekman, Ur Storforsverkens hist (1921); H Gejrot o P Räf, Lärarmatr 1934 (1934); S Gerentz, Kommerskoll o näringslivet (1951); [J V Gjerlang,] Michael K (Tidskr i sjöväsendet, 33, 1870, s 13—18); A Gjöres, Stormar (1963), s 34; A Gullberg mfl, Justitiematr 1941 (1941); N E Ham-marstedt, Bistockar (Fataburen 1907), s 24; E Holm, Bertil K in memoriam (SvD 2 sept 1972); L L v Horn, Biogr ant:ar, 3:1, (1934); C V Jacobowsky, Gustafsberg (Nord-MH 51, 1958); C T Kochen, K Västgöta reg, 2 (1948); Kommerskoll; S Kristiansson, Uddevalla stads hist, 1—3 (1951—56); Lags o doms; K K:son Leijonhufvud, K Södermanlands reg:s hist, 3 (1919); S Leijonhufvud, Sophie Adlersparre (1922); A Lignell, Be-skrifning öfver grefskapet Dal, 1 (1851), s 327—31, 336; LUM 1 (1926), s 30; L Lu-thander, Västergötland (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 316, 320; [E Långström o E Stålklint,] Matr över Gbgs handelsinst:s elever, 2 (1951); Millqvist; dens, Sthlms stads-fullm 1863—1913 (Minnesskr vid Sthlms stadsfullm:s femtioårsjubileum, 1913); A No-reen, Ant:ar om K Hallands reg (f d Västgötadals) åren 1625—1910 (1911); C Sjöström, Gbgs nation i Lund 1669—1906 (1907); SKL; SMoK; SPG; G H Stråle, Alingsås manufakturverk (1884); E C:son Swartz, Släkten Lundström från Svartalund (1958); Sv släktkal 17 (1965); SvTeknF; B Söderberg, Bohuslän (Slott o herresäten i Sverige, 1968), s 234, 236; [O F Taube,] Hans Adolf v K (KrVAH 1892, s 306 ff); C A Tiselius, Bohusläns gamla adliga gods o sätesgårdar (1925); dens, Bohusläns märkligare gårdar, 1—2 (1926—27); J Weibull, Carl Johan o Norge 1810—14 (1957); U Wittrock, Ellen Keys väg från kristendom till livstro (1955); W Zetterberg o H E Uddgren, K Bohusläns reg 1661—1920 (1922); E Åkerhielm, Sv gods o gårdar (1930), 1, s 275, 2, s 71, 115, 387.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Koch; Koch, von, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11680, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11680
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Koch; Koch, von, släkter, urn:sbl:11680, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.