Meriter

Jensen, Alfred Anton, f 30 sept 1859 i Forsa, Gävl, d 15 sept 1921 i Wien. Föräldrar: civiling Carl Anton J o Carolina Eugenia Modéer. Mogenhetsex i Hudiksvall vt 78, inskr vid UU 8 sept 79, studerade där till 84, volontär vid tidskr Exporteur, Hamburg, 84, medarb i GHT nov 84—jan 88, red för månadsskr Nautiska blad i Gbg april —dec 85, bosatt i Berlin o korresp till SDS 88—90, resekorresp till GHT o red för dess utrikesavd 90—93, dess korresp i Berlin 94 —96, i Sthlm 96—97, i Wien 97—99, SA:s sakk för slavisk vitterhet vid Nobelinst 9 okt 00, bosatt i Sthlm från 01, medarb i Sthlms Dagbl från 05. — Fil hedersdr vid UU 24 inaj 07.

G 21 okt 97 i Lund m översättaren Karin Lidforss, f 7 febr 66 i Sthlm, Klara, d 18 sept 28 där, Ad Fredr, dtr till prof Volter Edvard L o Anne Marie Swartling.

Biografi

I Uppsala deltog Alfred J flitigt i studentlivet men avlade ingen examen. Han gjorde sig känd som spexförfattare och poet och skrev studentkårens hyllningsdikt vid Tegnérjubileet 1882. Redan under studentåren förebådades hans livsverk som pionjär för spridande av kännedom om slavisk litteratur och kultur. Från Ryssland, där han vistades några månader 1878—79, skrev han resebrev till Hudiksvallsposten, och i veckotidningen Figaro skildrade han sina intryck från ett besök där sommaren 1881.

J företog mest varje år utländska resor, särskilt till slaviska länder, och sade en gång att han berest hela Europa utom Pyreneiska halvön. Resorna bar frukt i talrika reseskildringar och översättningar av slaviska verk på vers eller prosa. 1895 fick han av SA Beskowska resestipendiet på 2 000 kr och reste ett år bl a i Sydösteuropa och Ryssland. Under sin sista resa till Balkanhalvön avled han i Wien och begravdes på kyrkogården i Inzersdorf.

J:s intresse för slavisk kultur väcktes på allvar, då han på 1890-talet från Berlin gjorde utflykter till de slaviska språköarna i närheten av Berlin, till den då tyska delen av Polen och till Prag. Med tiden vidgades hans språkkunskaper, så att han kunde göra översättningar av skönlitterära verk inte bara från ryska utan även från polska, tjeckiska, slovenska, bulgariska och serbokroatiska. Han var alltså synnerligen kvalificerad för den befattning som sakkunnig i fråga om slavisk vitterhet inom Nobelinstitutet som han fick 1900. Enligt instruktionen hade han bl a "att bereda prisfrågor, lämna redogörelser för nyligen utkomna arbeten i utlandet samt verkställa översättningar av utländska skrifter". För Nobelbiblioteket anskaffade J mängder av slavisk litteratur och tidskrifter. Han hade alltså att avfatta utlåtanden om till nobelpris föreslagna slaviska författare. Det blev nu inte så många, och Nobelinstitutets chef 1915, historikern Harald Hjärne, sade till J: "Jag tycker doktorn har för mycket betalt." Detta sårade J mycket, och i ett brev till Schück påpekade J, att han inte bara författat en handfull utlåtanden utan gjort mycket annat och att hans lön, 5 000 kr om året, inte höjts. Misshälligheten med Hjärne ebbbade dock ut, och J återvann sitt goda humör. Han bodde sedan 1903 om somrarna på Utö, där han gick omkring i en röd fez.

J var som författare och översättare mycket produktiv — han utgav ca trettio böcker och lika många översättningar, skrev en mängd tidskriftsuppsatser, tidningsartiklar, biografier och översikter i Nordisk Familjeboks 2: a upplaga. Han var också en trägen föreläsare. Hans första reseskildring i bokform var Slavia (1—2, 1896—97), ett svep från olika slaviska länder, den sista var Slaverna och världskriget (1916). Han skrev en rad studier om rysk litteratur och kultur, främst Rysk kulturhistoria (1—3, 1908), men även om religiösa förhållanden och ryskt folklynne. En värdefull översikt är Slavisk kultur och litteratur under nittonde århundradet (1920). J intresserade sig särskilt för förbindelserna mellan Sverige och slaviska länder. Till detta område hör t ex Svenska bilder i polska vitterheten, Mazepa, Svenska minnen från Böhmen och Mähren och Sverige i ryska folkpoesien.

Som översättare har J haft få likar. Han spände över vida områden, både vers och prosa, var inte bara språkkunnig utan även poetiskt lyhörd. Han tolkade sålunda flera litterära storverk: Pusjkins Eugen Onegin och Herr Tadeusz av Mickiewicz — främst för dessa översättningar erhöll han 1905 k priset av SA — och vidare bulgaren Slavej-kovs Sången om blodet samt Bergkransen (i Montenegros ärekrans) av den montenegrinske furstbiskopen Njegus. I de fyra delarna av Polska skalder ingår bl a Wyspianskis Bröllopet och Rydels tragedi För alltid, vilken uppfördes på Dramatiska teatern 1904. Från ryskan tolkade han bl a dikter av Lermontov, från tjeckiskan dikter av Cech och från slovenskan ballader av Askerc. I flera reseböcker och tidskriftsartiklar är diktprov insprängda. Även prosaöversättningarna blev rätt många, från ryskan bl a verk av Gogol, Turgenjev, Saltykov och Dostojevskij.

J var inte bara en talangfull översättare utan även litteraturvetenskapsman. Han skrev 1891 en liten bok om den bulgariske skalden Botjev och utgav 1898 Ryska skaldeporträtt. Vid sekelskiftet bodde han ett par år i Dubrovnik, där han forskade i den gamla handelsstadens rika litterära minnen. En frukt härav blev en monografi om skalden Gundulic och hans stora epos. Gundulic und sein Osman var länge det bästa verket om denne skald. Ett förslag att ge den tjeckiske skalden Vrchlicky nobelpriset föranledde J att skriva en monografi om honom 1904, som översattes till tjeckiska 1906. Även en annan av J:s böcker översattes till föremålets språk: Taras Schewtschenko (Wien 1916) kom 1921 på ukrainska. J medarbetade också i utländska tidskrifter och samlingsverk.

Det var inte bara i tryck som J förmedlade kunskap om slavisk kultur. Under sin tid i Gbg föreläste han på högskolan och arbetarinstitutet, höll senare åtskilliga föreläsningar på Sthlms arbetarinstitut och företog flera längre turnéer i olika landskap för folkbildningsförbundet. Hans enda fasta inkomst var avlöningen från Nobelinstitutet. I övrigt fick han och familjen leva på vad han kunde publicera eller få in på föreläsningar. Strömmen av böcker och artiklar i tidningar och tidskrifter blev därför strid.

Vid sekelskiftet och under åren före första världskriget var det stort rabalder om ryska sågfilare, som misstänktes vara ryska spioner. På utrikesministerns uppdrag undersökte J några sågfilares ordförråd och fann, att det var enkla bönder från Novgorodområdet, som skaffade sig någon inkomst på andra håll liksom dalkarlarna på sin tid. Ett annat offentligt uppdrag som tillföll J var att översätta ryska och bulgariska grundlagar (ej publ) för den på riksdagens initiativ tillkomna serien Främmande statsförfattningar. På uppdrag av Söderhamns stad skrev han dess historia.

Redan under studenttiden hade J gjort sig känd som poet. Hans första dikt publicerades 1881 i tidskriften Tule, och han utgav senare flera diktsamlingar, inspirerade av reseiakttagelser (På fjärran stig m fl) eller världshändelser (t ex Gnistor från världsbranden), naturmålningar eller stämningsbilder från hemlivet. Hans sista diktsamling, Stilla stunder, är en åldrandes meditationer.

J fick tre gånger Letterstedtska priset och 1890 SA:s mindre pris för en tolkning av en serbisk hjältedikt. På förslag av akademin erhöll han ett par år ett av statens författarstipendier. Han blev också hedersdoktor i Uppsala och nordstjärneriddare. Under sina vidsträckta resor vann han många vänner, och hans verk rönte stor uppskattning i olika slaviska länder. Han blev ledamot eller hedersledamot i en rad utländska akademier och lärda sällskap.

J:s hustru Karin J (1866—1928) var anställd i Vårt Land 1892—97. Efter sitt giftermål lämnade hon i stort sett journalistiken och verkade därefter med stor framgång som översättare. Hon översatte ett stort antal romaner mest från engelskan men även från andra språk och ett 40-tal barn- och ungdomsböcker.

Författare

Artur Almhult

Arkivuppgifter

En del av J:s ppr, bl a brev från H Sien-kiewicz, i SA. Brev' från J till bl a V Rydberg, E Thyselius, K Warburg (79 st) o G D af Wirsén i KB, till bl a A Lagerheim (53 st) i RA, till H Schück o C D af Wirsén i SA, till G af Geijerstam o W Zachrisson i GUB, till bl a H Hjärne (c:a 100 st) o J H Lundell i UUB o till M G Schybergson i SLF:s arkiv, Hfors. I KB c:a 300 brev o kort från J till F Bucar, Zagreb, o från J i fotokop till tre ryska korrespondenter.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Till minnet af Esaias Tegnér den 18 november 1882. I Uppsala studentkårs namn. Uppsala 1882. (4) s. [Undert.] — Om rysk folkpoesi (Ny svensk tidskrift . . ., årg 5, 1884, Lund, s 578—601). — Kristo Botjev. En bulgarisk frihetsskald. En skildring från det bulgariska furstendömets befrielse. Göteborg 1891. 96 s. — Sydslaviska seder och föreställningssätt enligt folkpoesien (Gnistan . . . Utg af A. U. Bååth, Göteborg 1891, s 145—168). — På fjärran stig. Poetiska resebilder. Göteborg 1893. 135 s. — Dekabristerna i ryska vitterheten (SvT, årg 3, 1893, Uppsala 18[93—]94, s 513—521). — Ragusa. En sydslavisk litteraturstudie jämte historisk inledning och afslutning. Göteborg 1894. 81 s. (VVSH, [F 3 =] N F, h 29.) — Syner i nyårsnatt [dikt] (Svithiod, [årg 1,] 1894, Göteborg, 4:o, s 2f). — En självbekännelse [självbiografisk skiss] (ibid, s 17 f). — Vandringsminnen från Böhmiska Schweiz [dikt] (ibid, s 25 f). — Ur Böhmens moderna diktning (ibid, s 78 f). — Böhmens opera och dess främste kompositör [Smetana] (ibid, s 85—87). — Nya dikter. Sthlm 1895. 156 s. — Bosnisk kultur (Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen, årg 1, 1895, Sthlm, s 604—611). — På Tatra-bärgen. Några slovakiska sommar- och vinterbilder (ibid, 2, 1896, s 16—24). — Slavia. Kulturbilder från Volga till Donau. Sthlm 1896. 403 s. — Slavia. Kulturbilder. Ny följd: Från Donau till Adria och Bosporen. Sthlm 1897. 353 s, 16 pl. — Ryska skaldeporträtt. Kultur- och litteraturhistoriska bilder från Ryssland. Med 9 portr. Sthlm 1898. 300 s. — Habsburg. Några minnen och studier från Österrike-Ungern. Sthlm 1899. 263 s, 11 pl, 4 portr, 1 karta. — Slaver och germaner. Sthlm 1899. 15 s. (Svenska folkets öreskrifter. N" 37.) — Krigskorrespondenter. Några erinringar om kolleger i det grekiskturkiska kriget (Eko. Utg i anledning af Publicistklubbens 25-årsjubileum, Sthlm [1899], fol, s 13—16). — Gundulic" und sein Osman. Éine siidslavische Litteraturstudie. Göteborg 1900. 442 s. — Resebilder. Sthlm 1901. 253 s. — Biljeske o Gundulicu i njegovu vremenu. Zagreb 1901. 23 s. [Ur Vienac så.] — Maxim Gorki (Varia. Illustrerad månadsskrift, årg 5, 1902, Sthlm, s 217— 224). — Jedna skandinavska kniga o slo-venskim literaturama. Beograd 1902. 9 s. [Ur Kolo s å.] — Panslavismen. Några historiska och litterära reflexioner (Nornan. Svensk kalender, årg 30, 1903, Sthlm 1902, s 44—55). — Sonetter från Adria (ibid, s 91—98; även sep, 11 s). — Nobelova zaduzbina (Srpski knizevni glasnik, 5, 1902, Beograd, s 114— 120; även sep, 8 s). — Ett reseminne [sign] (Finn. Utg af Lukasgillet i Lund, 1903, Lund, 4:o, s 36—39). — Jaroslav Vrchlicky. En litterär studie. Sthlm 1904. 333 s. [Tjeckisk övers:] Jaroslav Vrchlicky. Litrårni studie. Praha 1906. 321 s. — Svenska bilder i polska vitterheten. Några anteckningar. Sthlm 1904. 172 s. Autoref: Suecica in der polnischen Literatur i Le monde oriental . . ., vol 1, 1906, Uppsala 1906—07, s 134—148; [polskt ref:] Obrazy swedzkie w literaturze polskiej. Referat. Poznan 1907. 91 s. — Tsardömet vid skiljevägen. Nutidsskildringar från Ryssland. Sthlm 1905. 255 s, 1 pl. — Nejnovejsi sbirky båsni Jaroslava Vrchlického (Zlatå Praha, ro2 22, 1905, Praha, fol, s 412—415). — Tsar-dömets apoteos (Nornan, 33, 1906, tr 1905, s 159—169). — Färdeminnen. Dikter. Sthlm 1907. 98 s. — Den religiösa utvecklingen i Ryssland (Goodtemplarlogernas föreläsningsbibliotek, årg 4, 1907, Sthlm, s 3—7). — Alfred Jensen do Henryka Sienkiewicza. Poe-mat. . . [Dikt uppläst vid banketten för S den 12.12 1905 i fri övers av W Benzelstjerna-Engeström.] Poznan 1907. 11 s. [Många omtr.] — Rysk kulturhistoria. D 1—3. Sthlm 1908. 204, 221, 303 s. — Puskin in der schwedischen Literatur (Jagic-Festschrift. Zbornik u slavu Vatroslava Jagica, Berlin 1908, s 71—80). — Mazepa. Historiska bilder från Ukraina och Karl XII:s dagar. Lund 1909. 240 s, 1 portr. — Svenska minnen från Böhmen och Mähren, kulturhistoriska skisser från trettioåriga kriget. Lund 1910. 242 s. — Smärre bidrag till trettioåriga krigets historia (1639—1648). Göteborg 1910. 89 s. — Les emigrants ukrainiens en Suéde. Léopol [1910]. 77, 24 s. [Ur Mémoires de la Société scientifique ukrainienne Sevcenko, XCIL] — Polonica w szwedzkiej literaturze, [1]—3 (Pa-mietnik literacki, roö 9, 1910, Lwow, s 292 —305, 491—506, 11, 1912, s 277—288). Kors och halfmåne. Reseskisser från den europeiska orienten. Sthlm 1911. 208 s. — Nobelova literarna nagrada i biblioteka (Savre-menik, 1912, Zagreb, 4:o, s 401^05). — Till Frans von Scheele på hans sextioårsdag (Tidskrift för det svenska folkbildnings- arbetet, årg 2, 1913, Sthlm, s 133—135; även sep, 3 s). — In memoriam [J Vrchlicky] (Måi, roc 11, 1913, Praha, 4:o, s 11—13). — Zwei slavische Heldengedichte. Eine ver-gleichende Literaturstudie. Zagreb 1914. 8 s. [Även på kroatiska i Rad, 1914, Zagreb, s 246—252.] — Svenskarna i Krakau 1655— 57 (HT, årg 34, 1914, Sthlm 1915, s 187— 193). — I Karl XII:s turkiska fotspår (KFÅ, [årg 5,] 1914, Lund 1915, s 186—207). — Polens främste renässansskald [J Kochanowski] (Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning, bd 3, Kristiania 1915, 4:o, s 67—84). — Slaverna och världskriget. Reseminnen och intryck från Karpaterna till Balkan 1915— 1916. Sthlm 1916. 261 s. — Taras Schew-tschenko. Ein ukrainisches Dichterleben. Lite-rarische Studie. Wien 1916. 157 s, 1 portr. [Ukrainsk övers:] Taras Jevcenko. Zittja ukrainskago poeta. Literaturna studija. Pere-misl 1921, XIV, 106 s. — Kotljarewskyj's travestierte Aneide (Privit Ivanovi Frankovi . . . Lviv 1916, 4:o, s 215—225; ukrainsk övers Peremisl 1921, 31 s). — Drottning Jadwiga (Polonica. Kulturbilder från det äldre och nyare Polen, Sthlm 1917, s 43—56). — Från Balkan. Sydslaviska kulturskisser. Sthlm 1917. 139 s. — Gnistor från världsbranden. Kampdikter. Sthlm 1917. 60 s. — Sommarhälsning från Utö. Den 9 aug. 1917. Göteborg 1917. 9 s. [Undert.] — Från barbari till revolution. Ryska kulturbilder från Rju-riks dagar till Alexander III. Sthlm 1918. 220 s. — [II. Rysk folkpsykologi,] 1. Det ryska folklynnet (Rysslands omdaning. En skildring av förhållandena före och under världskriget av R Essen, A Giron . . ., bd 1, Sthlm 1918, s 121—135). — 2. Den ryska kyrkan och sekterna (ibid, s 136—149). — 3. Den ryska litteraturen (ibid, s 150—161). — Söderhamns historia. Bd 1—2. Sthlm (tr Göteborg) 1919 —20. 1. 1919. 162 s. 2. 1920. 138 s. — Slavisk kultur och litteratur under nittonde århundradet. Med en folkkarta. Sthlm 1920. 148 s, 1 karta. [Det nittonde århundradet.] [Dansk övers:] Slavisk kultur i det nittonde Aarhundrede. Khvn 1921. 149 s, 1 karta. (Det nittende Aarhundrede, 5.) — Stilla stunder. Dikter. Sthlm 1920. 107 s. — August Rietz. No 1 i serien Berömda män i världshistorien. Populär-vetenskaplig föreläsning . . . [Omsl:] Svenska folkbildningsförbundets populär-vetenskapliga föreläsningar, 1. Göteborg 1920. 17 s. [Anon.] —¦ På Romanovs och Habsburgs ruiner. Kulturpolitiska nutidsstudier. Sthlm 1921. 194 s. — Izpovedi na edin star slavja-nofil (Slavjanski kalendar, Sofia 1921, s 46— 50; tysk övers: Bekenntnisse eines alten Sla-wophilen i Prager Presse, 1921, Prag, fol, Nr 48, si). — Bidrag i bl a Figaro. Söndagstidning för alla samhällsklasser, 1881, Sthlm, fol; FT, 1883, 1886, 1888—1895, 1897— 1899, 1901—1904, 1906, 1909, 1911—1913, 1915, Hfors, 4:o; OoB, 1892—1895, 1897— 1898, 1901, 1906—1907, 1913, 1915, 1919— 1920, Sthlm, 4:o; Ny illustrerad tidning, 1893 —1894, 1896—1897, Sthlm, fol; NT, 1894— 1895, 1897, 1902, 1905—1907, 1912, 1915, 1919; Bulgarski prégled, 1895, Sofia; Archiv fur slavische Philologie, Bd 21, 1899, 24— 25, 1902—1903, 33—34, 1912—1913, Berlin; Julqvällen. Utg af Publicistklubben, 1900, 1903—1904, Sthlm, fol; Kolo, 1902—1903, Beograd; Folkbiblioteksbladet, 1905—1911, Sthlm; Cechische Revue, 1906, Prag; NF, 2. uppl.

Redigerat (utgivit): Nautiska blad. Utg af Nautiska föreningens i Göteborg styrelse. N:r 1—9. Göteborg [1885]. (Ansv utg.) — Nationernas bibliotek. Skildringar av folk och land. D 1—4. Sthlm 1918—21. (Tills med M. Ehrenpreis.) 1. Bulgarerna. 1918. VIII, 302 s, 7 pl-bl, 1 karta. [2.] Polackerna. 1918. X, 256 s, 8 pl-bl, 1 karta. 3. Judarna. 1920. VIII, 288 s, 7 pl-bl, 2 kartor. 4. Ukrainama. 1921. VII, 130 s, 4 pl-bl, 1 karta.

Översatt: N Gogol, Ryska bilder. Två noveller. Sthlm 1883. 147 s, 1 portr. (Kulturbilder i novellform... i öfversättning från nutidens bästa författare jämte deras biografier och porträtt, utg af F von Schéele, saml 2, h 1.) — I Turgenjeff, Senilia. Dikter på prosa. Sthlm 1883. VIII, 99 s. 2. uppl så.— A Puschkin, Tårekällan i Bachtschisaraj. Poetisk berättelse (Svensk kalender, årg 9, 1889, Sthlm 1888, s 46—64). — Dens, Eugen One-gin. Rysk sederoman på vers. Sthlm 1889. 227 s. — M Saltykov-Tschedrin, Småstadslif. Sthlm 1890. 169 s. — Från Serbien och Mon-tenegro. Valda by noveller. Sthlm (tr Norrköping) 1891. 204 s. — [L S Veselitskaja, pseud] V Mikulitsch, Mimotscha, Göteborg 1892. 189 s. — M J Lermontov, Demonen. Klostergossen. Tvänne dikter. Göteborg 1893. Tv-8:o. 96 s. — Ur Böhmens moderna diktning. Från cechiskan. Göteborg 1894. 208 s. — A Tschechov, Kashtanka (Svithiod, 1894, s 29 f, 37 f, 49 f, 58, 65 f). — S Cech, Trälens sånger (Nordisk revy, 1, 1895, s 681 — 691, 841—852, 921—931). — Ur slavernas diktvärld. Poetiska tolkningar. Göteborg 1896. 170 s. [A Mickiewicz, Ballader och romanser o J Neruda, Kosmiska sånger.] — S Cech, Dikter. Göteborg 1898. XLII, 121 s. — A Mickiewicz, Herr Tadeusz eller Den sista utmätningen i Litwa. En adelshistoria från åren 1811 och 1812 i tolf sånger. På vers. Sthlm (tr Göteborg) 1898. 413 s, 1 portr. — Polska skalder. D [1]—4. Göteborg 1899—1906. [1.'; 1899. 196 s. 2. 1906. 208 s. 3. 1906. 179 s. 4" 1906. 139 s. — A Askerc, Sloveniska ballader Sthlm 1901. 95 s. — I Vojnovic, Xanta Berättelse. Sthlm 1902. 214 s. — L Andre jev, Tanken, med flera berättelser. Sthlm 1903. IV, 235 s, 1 portr. — J Zeyer, Berättelser och sagor. Sthlm 1904[—05]. 269 s. (Nya följetongen..., 1905. N:o 13—17.) — Dödens tystnad. Nya ryska noveller. Sthlm 1905. 266 s. (Ibid, 40—44). — J Vrchlicky, Två dikter (Varia. Ill månadsskrift, årg 11, 1908, Göteborg, s 527 f). — M Koutsiubinskij, I vilt äktenskap. Berättelser från Ukraina. Sthlm 1909. 192 s. Ny genomsedd uppl 1918: Berättelser från Ukraina. — N Oliger, Dödsdömda. Ryska berättelser. Sthlm 1910. 221 s. — P Slavejkov, Koledari. Göteborg 1912. 23 s. — Dens, Skaldeöden. Några dikter. Göteborg 1912. 45 s. — Rysk litteratur. Sthlm 1912. IV, 199 s. (Utländsk vitterhet. I svensk tolkning, 2.) — Montenegros ärekrans. Två sydslaviska hjältedikter. Sthlm (tr Göteborg) 1913. 193 s. — P Slavejkov, Sången om blodet. Sthlm 1914. VIII, 312 s. — FM Dosto-jevski, En skriftställares dagbok. Sthlm 1915. 214 s. (Tankar och minnen.) — A Herzen, Europa och Ryssland. Valda politiska skrifter. Sthlm 1916. 223 s. — P Slavejkov, Hymner vid övermänniskans död. Göteborg 1916. 44 s. — KM Oberutjev, Den stora ryska revolutionen 1917. Sthlm 1918. 178 s, 16 pl, 1 portr. — M J Lermontov, Valda dikter. Sthlm 1919. 171 s. — F Dostojevski, Arma människor. Sthlm 1920. 179 s. — Dens, Brev i urval. Sthlm 1920. 179 s. — Dens, Två humoresker. Sthlm 1920. 116 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Z Folejewski, En slavernas kännare (Svio-Polonica, 3, 1942, s 33—38); H8D 1920, s 266; Inbjudn till fil drspromo-tionen vid UU 24 maj 1907; J Janko, A J (Slavia, Prag, 1922); A Jensen, Min personliga ställn i den slaviska världen (NDA 20 sept 1919); A Kraus, A J (Almanah Ceske akademie ved., 1922); F Lindberg, Kunglig utrikespolitik (1966), s 175—181; H Palmgren, Matr öfver Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811—1912 (1913); PK:s matrikel ... 1901 (1901); P Popovic, A J (i P:s Jz knjizevnovsti, 1914, s 199—231); P Rosenius, Mitt gamla Lund o andra minnen (1952), s 165—69; A Stender-Petersen, nekr över T (GHT 20 sept 1921); G Thimon, art om j (Ghasetten, Organ inom Gästrike-Hälsinge nation 1965, nr 3); M Zielewiczowna, Poloni-ea Alfreda Jensena (Dziennik Poznariski, 1914).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alfred A Jensen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12074, Svenskt biografiskt lexikon (art av Artur Almhult), hämtad 2024-11-03.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12074
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alfred A Jensen, urn:sbl:12074, Svenskt biografiskt lexikon (art av Artur Almhult), hämtad 2024-11-03.