Biografi

Jerling, släkter.

1 Kh Hans Larsson J (d 1689) i Frustuna, Söd, hade 1645 inskrivits i UUM som "Johannes Laurentij Jäderensis Sudermannus" men i Södermanlands nationsmatrikel med släktnamnet J. Han var far till kh Lars J (f 1698) i Västerljung, Söd, o komminister Per J (d 1689) i Dunker, Söd. Son till Lars J var kh Daniel J (d 1753) i Jäma, Sth.

2 Bildhuggaren Hans Persson J (d 1695) i Sthlm var enligt källuppgifter 1655 (Axel-Nilsson) o 1670 (Waldén) också född i Jäder. Han förekommer som gesäll hos M Hebel (bd 18) från 1654 o som mästare från 1666 samt fick burskap i Sthlm 1670. J var en framstående o mycket produktiv konsthantverkare i både trä- o stenskulptur men utan personlig egenart som konstnär. Han kan beläggas ha arbetat för M G De la Gardie bl a i Veckholms kyrka, Upps, på Venngarn i S:t Olof, Sth, o på Jakobsdal (nu Ulriksdal) i Solna samt för kungahuset på Sthlms o Drottningholms slott, i hovstallet o i Kolbäcks kyrka, Vm. Även i andra kyrkor var J verksam. Hans son bildhuggaren Zacharias J (d 1720) i Sthlm åtog sig enligt kontrakt 1698 att göra altaruppsatsen i Turinge kyrka, Sth, efter ritning av Erik Dahlbergh. Enligt obestyrkt uppgift skall han även ha gjort ett nu endast fragmentariskt bevarat marmorepitafium i Nicolai kyrka i Nyköping, som vittnar om större kapacitet än faderns. Stilistiska likheter med detta har föranlett attribuering till J av andra utmärkta porträttskulpturer i olika kyrkor (Waldén). Hans bror Johan J (d 1753, 73 år gammal) var till en början skeppsbildhuggare i Karlskrona men flyttade senast 1708 till Ystad o var från 1713 (Lunds stift i ord o bild) bosatt på Krageholm i Sövestad, Malm, där han länge arbetade för Carl Pipers änka. Han har huvudsakligen gjort altaruppsatser i kyrkor i Skåne o på andra håll, framför allt i Maria kyrka i Ystad, o har karakteriserats som "en av barockens bästa träsnidare i Skåne" (Karlson). Hans son Carl J (1719—55) fick 1747 burskap i Ystad som ornamentmålare o bildhuggare. 1750 målade han predikstolen i Baldringe kyrka, Malm.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: U 1000 a (Södermanlands nations matrikel), p 49, UUB; inneliggande handhar till Ystads rådhusrätts o magistrats prot 1755, LLA.

H Alm, Erik Dahlbergs gravkor (Turinge-boken, 1, 1940), s 171 f; G Axel-Nilsson, Dekorativ stenhuggarkonst i yngre vasastil (1950), särsk s 404 f; O Bjurling, 1658— 1792 (Ystads hist, 1, 1956), s 318; W Karlson, Johan J. En skånsk träsnidare under senbarocken (Tidskr för konstvetenskap, 19, 1935, tr 1936); J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); M Liljegren, Stormaktstidens gravkor (1947); Lunds stift i ord o bild [1] (1947); T O :son Nordberg, Stormaktstidens k stallbyggnader o rännarbanor (SSEA 1940), s 118; O Reuterswärd, Sex konsthist disp:er (1945), s 64 f, 80 f, 84— 87; SKL; SMoK; Strängnäs hm, 1, 3 (1897— 99); UUM 1 (1900—11), s 108; B Waldén, Nicolaes Millich o hans krets (1942), särsk s 189—213. — I Roseli, Magnus Gabriel De la Gardies kyrkobyggnadsverksamhet i Sverige (1972), s 22—25, 68 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jerling, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12078, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-04-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12078
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jerling, släkter, urn:sbl:12078, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-04-28.