Biografi

Heckscher, släkt, härstammande från köpmannen Ephraim Meyer H (d 1660) i Altona. Hans sonsons son, köpmannen Samson Philip H (1695—1758), flyttade till Khvn 1727. Han blev farfar till köpmannen Behrend Levin H (1787—1849) i Khvn, vars son Eduard H (1831—1910) kom till Sthlm 1857 som handelsbokhållare. Han blev där s å delägare i kommissions- o grosshandelsfirman Labatt, H & Co. Då denna upphörde 1862 övertog han dess tillgångar o skulder o drev därefter rörelsen i eget namn. H, som blivit sv medborgare 1860, fick nu burskap som grosshandlare i Sthlm. 1863—65 hade han även strumpfabrik där, men snart koncentrerade han sig på handel med myntmetall o obligationer samt utställande av växlar på utlandet. 1870—72 tillhörde H styrelsen för Sthlms inteckningsgarantiab, o 1881—83 var han ledamot av kommittén rörande banklagstiftningen. 1884 uppgick hans firma i Industrikreditab, där han var styrelseordf o verkst dir 1870—1907, då det uppgick i Skandinaviska kreditab (nu Skandinaviska banken). I Sthlms stads handels- o sjöfartsnämnd var H ledamot från dess tillkomst 1866 till 1904 (v ordf från 1900). 1879 framlade han där ett förslag till modernisering av Sthlms fondbörs, men frågan var för tidigt väckt. Först 1896 togs den upp på nytt, o efter kommittébehandling under H:s medverkan omorganiserades fondbörsen 1901, varvid han blev ordf i fondbörskommitterade. Anonymt donerade han sammanlagt mer än en halv miljon kr till Sthlms högskola 1900 (för den blivande juridiska fakulteten) o 1905 (felande belopp för bekostande av högskolans byggnad). Genom hans testamente fick högskolan ytterligare nära två miljoner (använda bl a till professur i nordiska språk) o Handelshögskolan i Sthlm 200 000 kr.

Eduard H:s halvbrors son Isidor H (1848—1923), som blivit cand jur vid Khvns universitet 1872, flyttade till Sverige 1875 som prokurator i broderns firma. Sedan firman uppgått i Industrikreditab, var han kontorschef där från 1884 o ombudsman 1894—96. Han hade blivit Dr jur vid Khvns universitet 1885 på en avhandling om Kredit-salget og Sselgerens Standsningsret o publicerade även juridiska o nationalekonomiska uppsatser i danska, sv o norska tidskrifter samt en mycket använd sv översättning av G Goschen, The theory of foreign exchanges (1892; med tillägg om sv växelkurser). I Ugeskrift for Retsvaesen o Tidsskrift for Retsvidenskap meddelade H 1893—1915 referat av sv rättsfall. H var dansk generalkonsul i Gbg 1896—1900 o i Sthlm 1900— 22. Hans konsulatsrapporter är delvis publicerade i Nationalokonomisk Tidsskrift o danska utrikesministeriets Meddelelser. H har biograferats i DBL. Han var far till professor Eli Filip H (se nedan) o Ella Bertha Amalia H (1882—1964). Ella H hade länge släktforskningsbyrå i Uppsala o skrev en utmärkt handledning för amatörgenealoger, Sex kapitel om släktforskning (1939; 6 uppl 1966). Hon var också en av grundarna av Genealogiska föreningen 1933. Son till Eli H är ambassadören fd professor Gunnar H (f 1909).

Författare

Källor och litteratur

Civildep:s konseljakter 21 aug 1857, nr 2, justitiedep:s konseljakter 11 dec 1860, nr 9, fabriksberättelser 1863—65 i kommerskoll :s arkiv, RA; handels- o ekono-mikollrs prot 18 febr 1862, magistratens firmabok 1858—87, SSA.

S Algott, Bidr till Sthlms fondbörs hist (Sthlms fondbörs 100 år, 1963); S Brisman, Sveriges affärsbanker. Utvecklingstiden (1934), s 134, 193; F Dahl, Isidor H (DBL 9, 1936); Handelshögskolan i Sthlm. Årsbe-rätt 1917—18 (1918), s 8; Albert H, Stamtavlen Melchior (2 uppl 1920); Indbydelsesskrift til Kjobenhavns Universitets Aarsfest til Erindring om Kirkens Reformation (1886), s 62 f; [P Meijer-Granqvist,] Det sv Israel, av Lazarus v Rothschild (1933); SMoK; SPG; Sthlms inteckningsgarantiab 1869—1919 (1919), s 18, 20, 30 f, 114; E Söderlund, Skandinaviska banken i det sv bankväsendets hist 1864—1914 (1964), s 312—24; S Tunberg, Sthlms högskolas hist före 1950 (1957), s 92, 100, 179, 185, 294, 298; H Valentin, Judarna i Sverige (1964); [L Zielfelt,] Geneal fören 25 år (SoH 1958— 59).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Heckscher, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12678, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12678
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Heckscher, släkt, urn:sbl:12678, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.