Biografi

Heilborn, släkt, härstammande från Henrik H (1776—1852), som var född i Rosenberg i Schlesien. Han kallas 1805 o 1807 informator hos handelshuset Michaelson & Benedicks i Sthlm o var 1811—22 handelsbetjänt i Gbg hos Lazarus Magnus, den därvarande mosaiska församlingens grand old man. Som svar på de beskyllningar, som under den s k judefejden på 1815 års riksdag framfördes mot den judiska religionen, publicerade H broschyren Lurifalsiana eller den tilltvålade Lurifaxiana. 1821 (AdRP) inrättade han i Gbg en soppkokningsanstalt, där 140 fattiga utspisades mot ringa betalning. Den blev så känd, att Karl XIV Johan o kronprins Oscar besökte den o uppmuntrade honom att anlägga en dylik även i Sthlm. Denna kom till stånd omkring 1825. På begäran av flera landshövdingar meddelade H upplysningar, så att liknande inrättningar kunde upprättas i deras residensstäder, o han arrangerade även dylika på fattighusen i Sthlm, vid regementena där o i Karlskrona, 1831—33 vid Vaxholms fästning (AdRP; Biographica II) o senast 1828 också i Köpenhamn. Inkomsterna av denna verksamhet blev emellertid otillräckliga. 1829 befriades H sålunda av K M:t från skyldigheten att söka skyddsbrev, då han ej hade pengar till utgifterna för ett sådant. Sedan han 1831 gjort betydande förluster på ett mathållningskontrakt med sjöartillerikåren i Karlskrona, fick han gratifikationer, 1832 ur konungens egen kassa (Biographica II) o 1833—34 av statsmedel. En motion om pension till H kom till stånd vid 1840 års riksdag, ehuru utan resultat.

H:s söner döptes 1827 av J O Wallin, varvid kronprins Oscar stod fadder för den äldste, Philip Benjamin Oscar H (1825—1902). Oscar H grundade en träimportfirma i Marseille o blev 1860 (brev hos Bengt H) konsul där för de fria riksstäderna Hamburg, Lübeck o Bremen. Firman upphörde i samband med kriget 1870—71, o 1894 återvände han till Sthlm. Han testamenterade till Nationalmuseum 18 oljemålningar av franska konstnärer, bl a en av Corot o en av Millet. Donationen uppskattades vid överlämnandet till ett värde av 100 000 kr.

Hans bror kaptenen vid skärgårdsartilleriet Daniel Lazarus H (1827—70) blev i äktenskap med en dtr till ordf i riksgäldsfullmäktige greve O A Cronhielm (bd 9) far till Emil Oscar H (1857—1940). Emil H emigrerade 1878 till Ryssland, där han till en början var gjutare vid L Nobels mekaniska verkstad i S:t Petersburg. Senare exporterade han aspvirke för skandinaviska o engelska tändsticksfabriker o hade fabriker för tillverkning av papp, papper o skrivbläck. Under många år var H mexikansk konsul o till sist generalkonsul i S:t Petersburg (Petrograd). Efter första världskriget återvände han till Sthlm. Från 1922 var han chef för UD:s avdelning för tillvaratagande av vissa förut krigförande makters intressen, o då denna avdelning upplöstes 1924, fick han sv generalkonsuls titel, varefter han var verksam som affärsman i Sthlm.

Hans äldre bror, Otto Henrik H (1856—1909), var kolimportör o skeppsredare i Sthlm samt från 1895 mexikansk generalkonsul där. Vid Sthlms enskilda banks finansiella rekonstruktion av Asea 1902 blev Otto H bankens representant i bolagets styrelse o dess vice ordf. 1908 invaldes han i bankens styrelse. I äktenskap med en dtr till hovmålaren C Th Staaff blev han far till Otto H (1892—1943). Denne gjorde 1919 —20 tillsammans med docent Ivar Holmgren en botanisk forskningsresa till Ecuador o blev 1924 fil dr på en avhandling om kromosomförhållandena hos starrsläktet. Han blev docent i växtcytologi 1925 o i botanik 1931 vid Sthlms högskola, var tf laborator i botanik där 1932—35 o docent i systematisk botanik o ärftlighetslära vid Lantbrukshögskolan 1936—42 samt blev 1941 laborator i botanik vid Sthlms högskola. H utgav det populärvetenskapliga arbetet Arternas uppkomst i den nyaste forskningens ljus (1932) o påvisade 1935 i en avhandling, att äppelsorter med tredubbla antalet kromosomer (vinteräpplen) bäst tål lagring o i regel har högsta vitaminhalten. Han skrev även om sv blomsterväxters ärftlighetsförhållan-den o förädling samt om sydamerikanska kärlväxters systematik o ekologi o tillhörde redaktionen för Bonniers konversationslexikons 2:a upplaga.

Kusin till Otto H var direktör Axel Einar Helge H (se nedan) och dennes bröder advokaterna Gösta H (f 1899, d 1994^[1]) i Östersund o Herman H (f 1905, d 1975^[2]) i Nyköping. Son till Helge H i äktenskap med verkst direktören för Sverige-Amerikastiftelsen Adéle H, f Hjertberg (f 1899, d 1995^[3]), är direktör Bengt H (f 1926), Sthlm.

Ett 50-tal familjebrev, av vilka de äldsta från 1830-talet, hos dir Bengt H, Sthlm (vissa delvis tr i hans nedan nämnda skr 1959). Otto Henrik H :s autografsaml i UUB.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Handels- o finansexp:s reg juli—dec. 1829, p 978, jan—juni 1834, p 402, Biographica II, Acta eccl 140 (fört över Gbgs judar 1822)—141 (fört över Sthlms judar 1805 o 1807), konsulatets i Tunis arkiv, vol 40, Acta privatorum 1829 o Judar i städerna 1777—1820 (fört över Gbgs judar 1811), kommerskolhs arkiv, allt i RA; J Un-mans saml:ar till Sthlms stads krönika, s 955 f, SSA; Ellen Raphaels arkivexcerpter om sv judar, Mosaiska förs, Sthlm; Khvns Fattigvassens administrerende Directions Pro-tocols register 1828, Khvns stadsarkiv.

AdRP 1840: 3, s 102 f; J Bromé, Karlskrona stads hist, 3 (1930); Emil H 80 år (S-T 28 sept 1937); Hj Falk, K Karlskrona grenadjärreg 1902—27 (1928); Gamla judiska gravplatser i Sthlm (1927); O Gasslan-der, Bank o industriellt genombrott, 2 (1959); Gbgs eskader o örlogsstation 1523—1870 (1949); G G[öthe], Storartad gåfva till taf-velgalleriet i Nat:mus (Sthlms Dagbl 1902, nr 214); N Hagström, Lärare o studenter vid Sthlms reallärov 1876—90, Högre reallärov på Norrmalm 1890—1941 (1941); [B Heil-born o H Oehme,] Släkten H (1959); des:a, Herman H:s släktgren (1966); [M Helén,] ASEA:s hist 1883—1948, 1 (1955), s 148 f; S Lindman, Otto H död (SvD 12 okt 1943); B Nordwall, Några ant:ar om slägten Nord-wall, 2 (1926); O Rosenberg, Otto H (Sv bot tidskr, 38, 1944); SMoK; Statens konst-samhars tillväxt o förvaltn 1902 (Medd från Nat:mus, 27, 1903), s 16—19; Sthlm/Nat:-mus. Äldre uti måln:ar o skulpt:er (1958), inl, s 50 f, 68; Sv släktkal 1930; SvTeknF; H Valentin, Judarnas hist i Sverige (1924); Th Wennerström, K krigsakad o K krigsskolan åren 1792—1935 (1936); J Åkerman, Ett elektr halvsekel (1933).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Heilborn, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12789, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-05-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12789
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Heilborn, släkt, urn:sbl:12789, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-05-11.