Biografi

von Grooth, släkt, härstammande från guldsmeden Antoni Grott (d 1613; ang uppgifterna om hans föräldrar o dödsår, se Gillingstam i NNÅ 1967). Han har i Sverige tidigast påträffats 1599 (RKB) som proberare hos myntmästaren Gilius Coyet (bd 9) i Sthlm, gifte sig med en dtr till denne o efterträdde honom som myntmästare senast 1602. Om hans konstskicklighet vittnar Karl IX:s stora Jehova-kedja 1606 i Livrustkammaren o dennes begravningskrona i Strängnäs domkyrka samt medaljer i K Myntkabinettet. De medaljer som attribuerats (N L Rasmusson) till G är av typisk guldsmedskaraktär. I litteraturen har G förväxlats med en äldre guldsmed Antonius de Croeck (att det är fråga om två olika personer framgår av STb 1603—04, RKB 63: 1, f 146 o 169, samt Str kam handl 54). Denne och ej G torde vara identisk med den »Antonius» som enl STb gjorde spiran till drottning Gunillas kröning 1585, eftersom G ej kan beläggas i Sverige förrän långt senare (se vidare Gillingstam i NNÅ).

G blev far till Antoni G (d 1645), som blev myntmästare 1641, o till Gilius Groot (d 1642), som kort före sin död av regeringen utnämndes till borgmästare i Arboga men ej hann tillträda. Den förres son kammarrådet Anton Groth (1645—1705) adlades 1686 med namnet v G. Hans äldste son, Anton v G (1683—1709), uppges ha dött i Ukraina som kornett efter att ha blivit svårt sårad vid Holowczin (v Schantz) eller Veprik (Marcks v Würtenberg); uppgiften, att han skulle ha varit livdrabant, är oriktig (Schreber v Schreeb).

Bror till den sistnämnde var Carl v G (1684—1758). Som protonotarie i kanslikollegium från 1714 o protokollssekreterare där från 1719 förde denne tidvis rådsprotokollen 1714—23. 1724 blev han sekreterare i kammarkollegium, där han avancerade till eo kammarråd 1727 o ordinarie kammarråd 1733. Vid riksdagarna 1723—34 var han ledamot av SU, o han satt även i flera kommissioner. Senare blev han landshövding i Uppsala län 1743, friherre 1751 o president i kommerskollegium 1757.

Hans bror Gustav v G (1685—1764) deltog 1700 i den sv landstigningen på Själland (meritförteckn inb hos Åkerstein, RHA) o gjorde 1702—08 i holländsk tjänst vidsträckta resor, varunder han deltog i diverse sjöstrider, bl a i Spanien. 1709 återvände han till Sverige o blev kapten vid Västmanlands regemente. Under de följande åren deltog han i slagen vid Hälsingborg o Gadebusch o tillfångatogs vid Tönningen 1713 men lyckades efter några månader rymma. Ånyo tillfångatagen vid Moss i Norge 1716, fördes han till Khvn men frigavs vid årets slut. 1718 avancerade han till major vid sluproddarregementet, 1719 blev han kommendör vid amiralitetet o deltog s å i striden vid Staket. Han utnämndes 1733 till kommendant på Dalarö skans o 1740 till överstelöjtnant o kommendant på Bohus. fästning. Som delägare i det 1745 grundade fiskerikompaniet för sv storfiske i Nordsjön blev han 1753 en av de tre direktörerna för dess nyinrättade station vid Kungälv. 1761 utnämndes han till landshövding i Österbotten, men redan 1762 fick han avsked med generallöjtnants titel.

Släkten utdog på manssidan med en av hans söner 1770 o på kvinnosidan med hans dtr 1806.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: RR, Biographica, Ansökn:ar om adelskap, B Boéthius PM ang koncept till rådsprot 1721, 1722, 1723, RA; RKB 61:2, £ 32, 74 v, 63: 1, f 39, 169, Strödda kam handhar 54, KA; v Schantz, Åkersteins o Marcks v Würtenbergs genealogier, RHA. — S Bergh, Rådsprot o därmed jämförliga i RA förvarade prot (MRA 1910—12), s 304 —09; R Cederström, De sv riksregalierna o k värdighetstecknen (1942); C-F Corin, Striderna kring borgmästarämbetena i stormaktstidens Arboga (Hembygdsfören Arboga minnes årsbok 1966); Frälseg 1 (1931); E Jonsson, Skärgårdskriget 1719 (1961), s 74, 95, 99, 148, 151 f; KK:s prot, 2—3 (1940— 41); J Kleberg, KK 1634—1718 (1957); Kommerskoll; O Laurelius, Lijkpredikan öfwer . . . H Kirstin Antonij Dotter . . . Johan Trotzes . . . Hustrw . . . (1643); Lewenhaupt; M Olsson, Riddarholmskyrkan (1937); N L Rasmusson, Karl IX:s mynt o medaljer (Karl IX. Studier under red av Boo v Malmborg, 1950), s 25 f; dens, Anthony G (SKL 2, 1953); A G Reuterholm, Åminnelse-tal öfver . . . Carl v G (1758); H Rosman o A Munthe, Släkten Arfwedson (1945); K af Schmidt, Anteckn:ar om Röne hd (1896); T Schrebei v Schreeb, Carl XII:s drabanter (1942), s 87; N Sjöberg, Gustaf I:s söner. En porträtt-hist studie (NT 1907), s 498; S A:son Sparre, K Västmanlands reg:s hist, 4 (1930); SRP 8—9 (1898—1902); STb 1589—91 (1948), 1603—13 (1959—64); A A v Stiernman, Matr öfwer Swea rikes ridderskap o adel, 2 (1755), s 791, Rättelser. .. s XLVIII; A W Stiernstedt, Om myntorter, myntmästare o myntordningar, 2 (Numismat meddel, 2, 1875), s 2, 7; S Strömbom, Sv k porträtt, 1 (1943), s 80, 123; Sv silversmide 1520— 1850 (1963).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Grooth, von, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13230, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-07-31.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13230
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Grooth, von, släkt, urn:sbl:13230, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-07-31.