Per Gummeson
Född:1858-03-25 – Borrby församling, Kristianstads län (i Sandby)Död:1928-05-05 – Röstånga församling, Skåne län
Målare, Poet
Band 17 (1967-1969), sida 413.
Meriter
Gummeson, Per, f 25 mars 1058 i Sandby, Borrby (Krist), d 5 maj 1928 i Röstånga (Malm). Föräldrar: lantbrukaren Gumme Svensson o Sissa Håkansdtr. Studier vid Teknisk Selskabs Skole i Khvn 82, elev vid FrKA 31 aug 83—86. Målare, poet. — Ogift.
Biografi
G levde länge obemärkt i byn Röstånga, känd och uppskattad endast av en mindre krets. Man läste i Skåne gärna hans dikter, korta naturstämningar i lokalpressen. Han lät 1902 trycka ett häfte Skyttesånger, tillägnade Röstånga skytteförening, där han var medlem; korta, livsbejakande visor av stark inlevelse. Senare samlade han sina lyriska inspirationer till samlingen Dikter (1915), där han gav uttryck för naturdyrkan, vemodsfull resignation och ångest efter erotiska misslyckanden.
Som målare hade G visserligen utgått från det rent naturalistiskt trogna landskapsmåleriet i Danmark och särskilt det tidigare skånska provinsmåleriet, men han tog även intryck av de då ledande franska konstströmningarna, såväl impressionism som expressionism. I G:s penselföring med dess bredd och must skönjer man klanger, påminnande om V van Gogh och om hans skånska målarkollega, den något yngre J Lundegård, som varit hans kamrat vid konstakademin i Sthlm och som från 1887 drev en målarskola i Malmö. Tillsammans med Lundegård m fl startade G 1902 Skånska konstnärslaget och deltog livligt i dess utställningar. Under tiden 1909—28 hade G ett tjugotal separatutställningar i Sthlm, Malmö, Lund och Hälsingborg. Dessutom anordnade han egna konstauktioner i Röstånga.
G är kanske den mest skånske av alla Skånemålarna; han framstår som klassikern, ibland genial i sin rättframhet. Hans i en varm, djup färgskala utförda målningar, nästan alltid i litet format, andas en fin, atmosfärisk stämning; han har målat stora, gråa snöfält, ur vilka endast några enbuskar och kvistar sticker upp, slättlandskap och ljunghedar i sol och töcken, de skånska småstäderna Skanör och Falsterbo med småstadstorg och kyrkor, fiskelägen och småhamnar som Viken vid Hälsingborg och Arild men först och sist de skånska gårdarna med deras korsvirkeslängor. Gärna studerade han som impressionisterna ett och samma motiv under olika årstider och under olika tider på dygnet, detta även under sin ålderdom på 1920-talet som medförde en lycklig förnyelse av hans måleri.
G är bl a repr i Nat:mus, Gbgs konstmus, museerna i Hälsingborg, Ystad, Landskrona o Tomelilla men bäst i Malmö mus (Vinterlandskap med snö 1888, Strand med båtar 1890, Hamnbild 1894, Vårmorgon 1897, Skanörs rådhus 1913, Röda liljor 1920 m fl).
Författare
Sixten Rönnow
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Arkivuppgifter
De flesta av hans verk i privat ägo i Skåne. Teckn :ar av G i Malmö mus.
En saml brev från G till grosshandl O G E Nilsson, Malmö, 1912—28 (c:a 200 st) i LUB.
Tryckta arbeten
Tryckta arbeten: Skyttesånger. Tillegnade Röstånga skytteförening. Helsingborg 1902. (3) s. — Dikter. Sthlm 1915. 36 s.
Källor och litteratur
Källor o litt: E Bénézit, Dictionnaire . . . des peintres, 4 (1951); A Gauffin, Några intryck från Skånska konstnärslagets 10:e års-utställn (Konst o konstnärer 1912); A Hahr, P G (Arktos 1909); H Hedemann-Gade, Från Skovgaard till Martin Emond (1944); C G Laurin, Nord konst [4] (1926); T Palmér, Konst i Skåne 1904—54 (1954); P Ro-senius, Skånska konstnärer (OoB 1912); H Schiller, Sv konstnärer i bild med text (1937); Y v Schmidten, Skånska målare förr o nu (Från Skånebygd, 1905); Skåne genom skånska konstnärsögon med inledn av E Norlind (1925); Skånes konstförems publ, 8 (1939), 13 (1948); R Söderberg, Den sv konsten under 1900-talet (1955); U Thieme o F Becker, Allgemeines Lexikon der bilden-den Kunstler, 15 (1922). — Nekr:er i dagspressen.
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per Gummeson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13300, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sixten Rönnow), hämtad 2025-04-26.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13300
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per Gummeson, urn:sbl:13300, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sixten Rönnow), hämtad 2025-04-26.