Biografi

Gyllenram, släkt, härstammande från bröderna Fredric Ram (1684—1737) o Nathanael Ram (1686—1746), vilka uppges ha varit borgarsöner från Danzig (Stiernman). De trädde i sv tjänst som dragoner 1704 o tillfångatogs vid Poltava 1709 men rymde 1710. De adlades 1717 med namnet G o avancerade till major resp överstelöjtnant vid Östgöta kavalleriregemente.

Båda bröderna kom genom äktenskap i besittning av gods i Östergötland. Nathanael G:s son major Daniel Bernhard G (1730—1800) förvärvade säteriet Johannesberg i Gottröra (Sth), vilket han 1800 gjorde till fideikommiss (på 1820-talet ombildat till fideikommisskapital) för sin brorson löjtnant Lars Fredric G (1745—1819). Dennes sonson Henric Gustaf Wilhelm G (1814—90) blev överste 1862 o generalmajor 1863. Han var landshövding på Gotland 1862—73 o i Värmland 1873—85. Efter deltagande i ståndstidens riksdagar blev han riksdagsman i FK 1867—74 o 1885—88. Hans son Henric Fredric G (1842—1918) blev 1864 ordonnansofficer hos Karl XV, hos vilken han stod högt i gunst. Bl a följde han kungen på dennes sista utlandsresa, tillhörde den förtrogna kretsen kring hans dödsbädd o vakade vid hans lik natten efter dödsfallet. Henric G var anställd i franska armén i Algeriet 1866—67 o i grekiska armén 1881—82. Han tjänstgjorde som adjutant hos överståthållaren i Sthlm 1873—92, var befälhavare för Sthlms frivilliga skarpskyttekår 1884—89 o blev överstelöjtnant o chef för Jämtlands fältjägarekår 1891, överste för Kalmar regemente 1894 o för Södra skånska infanteriregementet 1895 samt generalmajor 1904. Son till honom i äktenskap med en grekisk grevinna var generalkonsul Carl Henric René G (1884—1959).

René G blev efter tjänstgöring vid generalstabens utrikesavdelning o i UD kapten 1923, var 1923—30 president i kommissionen för grekisk-turkiskt folkutbyte i Istanbul, 1930—37 verkst dir i Institutet för sv utlandstjänst, 1937—39 administratör hos internationella kommissionen i London för nonintervention i Spanien, 1939—43 legationsråd vid sv beskickningen i Paris o 1943—44 sv delegat i internationella kommissionen för greklandshjälpen. Han innehade 1944—45 skyddsmaktsuppdrag för Argentina i Berlin, var 1945 chef för skyddsmaktsavdelningen vid sv beskickningen i Teheran, blev 1948 sv konsul i Mariehamn samt fick 1955 generalkonsuls namn. Med honom utdog släktens yngre gren på manssidan.

Den ovannämnde major Fredric G:s söner Daniel Fredric G (1718—52) o Gustaf Ferdinand G (1727—53) nådde höga militära poster i persisk tjänst. I brev till G G Tessin har de redovisat sina första intryck från Orienten. En av deras bröder blev far till krigsrådet o hovmarskalken Carl Adolf G (1781—1851), en annan till översten för Västgötadals regemente Fredric Wilhelm G (1771—1829) o till auditören Carl Anton G (1773—1826), som bl a författade herdenovellen Timur o Zophry (1792). De sistnämndas brorson postmästaren i Skövde Fredric Oscar G (1816—95) blev far till sv konsuln i Bordeaux Helge Oscarsson G (1856—1924) o till överste Rudolf Oscarsson G (1853—1934). Rudolf G blev far till översten o chefen för livgrenadjärregementet Rutger Rudolfsson G (f 1886) o till bergsingenjören Bertil Rudolfsson G (1887 —1948). Den senare blev chef för Husqvarna vapenfabriks ab:s gjuteri- o gjutgodsavdelning 1925, disponent o verkst direktör för ab Järnförädling i Hälleforsnäs i Mellösa (Söd) 1929 o verkst direktör för ab Nordiska armaturfabrikerna i Linköping 1937. Syssling till Rudolf o Bertil G är krigsrådet Åke G (f 1898).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); C V Bromander, Länsstyr i Karlstad (1929) o där anf litt; C Bååth-Holmberg, Carl XV (1891), s 32, 161, 679, 686; F Böök, Romanens o prosaberättelsens hist i Sverige intill 1809 (1907), s 470 f; F v Dardel, Minnen, 4 (1913); N Dyrssen, Bertil G (Sancte Örjens gille. Dödsrunor, 18, 1950); E Edholm, Från Carl XV :s dagar (1906), särsk s 285, 290, 296; Frälseg, 3 (1947); Henric G (H8D 13, 1911—12); Grape; J Kleberg, Krigskollegii hist (1930); Kommerskoll; A Lewenhaupt, Sv sjuttiotal (1937); P Mohn, Krumelur i tidens marginal (1961); P v Möller, 1867 års FK (1875); A Noreen, An teckn: ar om k Hallands reg (1911); F Rudelius, Kalmar reg:s person-hist 1623—1927, 2 (1955), o där anf litt; SPG; W Stenhammar o R Stenbock, K andra livgrenadjärreg (1941); A A v Stiernman, Matr öfwer Swea rikes ridderskap o adel, 2 (1755), s 1142 f; Sveriges nuv reg- o kårchefer (Ny ill tidn 1892); SvTeknF; N Syl-van, Sv realistisk roman 1795—1830 (1942); B Taube, Tvenne sv adelsmäns bref från Persien (HT 1882, s 360—63); T Winberg, Södra skåningarna 1811—1949 (1950).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gyllenram, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13387, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-07-31.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13387
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gyllenram, släkt, urn:sbl:13387, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-07-31.