Meriter

Högström, Sally, f 10 aug 1863 i Sthlm, Jak o Joh, d 7 juni 1939 där, S:t Göran, fosterdtr till rektor Lars August Wadner. Elev vid GCI 81, utex 15 maj 83, assistent i sjukgymnastik där 83—86, gymnastikinstruktris vid folkhögskolorna Vallekilde o Askov i Danmark somrarna 84—86, gymnastiklär vid "Preparandskolan" i Sthlm 89—95, vid GCI i frisk- o sjukgymnastik 95—23 (ord 2^6 febr 01), vid Statens normalskola o Högre lärarinnesem 95—23 (ord 23 nov 09). — Ogift.

Biografi

I danska folkhögskolekretsar hade man vid 1880-talets början fått positiva intryck av linggymnastiken. Föreståndaren för Vallekilde folkhögskola, E Trier, ville sommaren 1884 introducera den för skolans kvinnliga elever. Valet av lärare föll på H. Hon återkom följande sommar till Vallekilde och undervisade 1886 vid folkhögskolan i Askov. Trots den helt främmande miljön med dess bristfälliga gymnastiktradition nådde H mycket goda resultat. Linggymnastiken utvecklades därefter på ett storartat sätt i Danmark — i åtskilligt vida överträffande situationen i Sverige. H kan tillsammans med Carl Norlander i Lund räknas som pionjären för sv gymnastik i Danmark.

1883—86 var H assistent i sjukgymnastik vid GCI. Samtidigt arbetade hon tillsammans med de tongivande lärarna vid den pedagogiska avdelningen, C Silow och L M Törngren, för den frivilliga kvinnogymnastiken i Sthlm. Hon tillhörde stiftarna av den 1886 bildade Sthlms kvinnliga gymnastikförening och var dess sekreterare 1887— 97. Föreningen, som upplöstes 1926, vände sig i första hand till fackgymnaster och förebådade den 1902 stiftade Föreningen GCI, vari H likaledes tog livlig del.

En annan karaktär hade det av H och Silow 1888 stiftade Kvinnliga gymnastiksällskapet, vars sekreterare H var ända till upplösningen 1932. Det var avsett för arbeterskor i huvudstaden och kan ses som en tidig föregångare till den kategoriinriktade, för fysisk fostran på bred nivå verkande frivilliggymnastik som i så stor skala växte fram under mellankrigstiden. För den av uppvisningar och tävlingar präglade gymnastik- och idrottsrörelsen tycks H ha stått främmande.

Fr o m 1890-talets mitt fick H en i den sv kvinnogymnastiken central ställning. Hon tjänstgjorde som lärare dels vid GCI, dels vid Högre lärarinneseminariet i Sthlm och den därmed förenade Statens normalskola för flickor, båda övningsskolor för GCI. Fr o m samma tid dokumenterar sig H:s intresse för gymnastikens komplement, de fria lekarna. 1895 deltog hon i den första av lekkurserna vid O Salomons skola på Nääs. 1897—98 besökte hon Tyskland, England och Danmark för att studera "lekrörelsen". I enlighet med det lingska systemets uppfattning såg hon ett bättre föredöme i Tyskland än i England, vars sportbetonade undervisning hon ogillade. Hon förordade dock, att det anglosachsiska spelet korgboll introducerades i Sverige, men avfärdade cricket av fysiologiska skäl; det framkallade snedhet. Under visst motstånd pläderade hon för sånglekar i samband med gymnastikundervisningen. Sina idéer i den flitigt diskuterade lekfrågan framförde hon främst i Sv gymnastikläraresällskapet, där hon var en flitig debattör.

Inte minst inom kvinnogymnastiken delade sig fackmännen i två utpräglade grupper, de traditionsbevarande och de reformistiska. H har sin givna plats bland de förra. I striden om de av gymnastikinspektrisen Elin Falk (bd 15) 1913—16 utgivna Dagövningar i gymnastik för Sthlms folkskolor avvisade H kategoriskt en rad föreslagna modifieringar av rådande undervisning. Som sakkunnig i 1915 års gymnastikkommitté tog hon upp kardinalfrågan om förhållandet mellan frisk- och sjukgymnastik. I en inlaga förfäktade hon kraftfullt den ortodoxa uppfattningen om deras oskiljaktighet: "Friskgymnastiken utan sammanhang med sjukgymnastiken bleve snart endast rå akrobatik och sjukgymnastiken skulle sjunka ned till enbart knådande." Trots H:s och andras motstånd skildes sjukgymnastiken ut från GCI 1934. H tillhörde likaså dem som — i längden förgäves — sökte värja linggymnastiken mot den kritiske, danske fysiologen J Lindhards inflytande i Sverige.

Politiskt var H konservativ. I försvarsfrågan före första världskriget pläderade hon för gymnastik som ett led i försvarsarbetet. Hon testamenterade huvuddelen av sina tillgångar till införandet av linggymnastik vid högerpartiets skola i Gimo.

Författare

Jan Lindroth

Arkivuppgifter

Brewäxl mellan H o Selma Lagerlöf i KB. Brev från H till folkhögskolföreståndarna E Trier, P Hansen, J P Kristensen-Randers o J Narregaard i DRA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: [Om Stockholms qvinliga gymnastikförening] (Dagny . . . Utg av Fred-rika-Bremer-förbundet, årg 3, 1888, Sthlm, s 271 f). — Gymnastikens ställning i flickskolorna. Föredrag . . . (Verdandi, årg 13, 1895, Sthlm 18[95—]96, s 127—131). — Om lekar för flickor. Föredrag . . . Sthlm 1899. 17 s. [Ur Tidskrift för gymnastik, bd 4.] — Den svenska gymnastiken och bröderna Kellgren (OoB, årg 13, Sthlm, 4:o, s 443—448). — Pehr Henrik Ling (Varia. Illustrerad månadsskrift, årg 9, 1905, Sthlm, s 257—267). — "Rytmisk gymnastik" och verklig gymnastik. Föredrag... (Verdandi, 27, 1909, s 168— 174). — Talgymnastik (Svenska gymnastiken i in- och utlandet. S. S. S. Lings organ. Utg av privatbolaget Svenska gymnastiken i in-och utlandet, årg 6, 1910, Wörishofen, s 165 —170). — Belysande meddelande (ibid, årg 9, 1913, Sthlm 19[13—]14, s 172). — Pehr Henrik Ling och gymnastiken. Högtidstal hållet i Högre lärarinneseminariet den 5 maj 1913 (Redogörelse för verksamheten vid K. högre lärarinne-seminarium . . . läsåret 1912—1913, Sthlm 1913, 4:o, s 63—72; även sep uppl i 8:o, 16 s, utg av Förbundet för fysisk fostran). — Gymnastik och friluftslekar inom skolan (Tionde nordiska skolmötet i Stockholm ... 1910. Berättelse enligt uppdrag utg av Alexander Jonsson, Sthlm 1914, s 169— 178). — Gymnastik och försvar (Varer svenske. Med konungen för fosterlandet. Tal under försvarsrörelsen vintern och våren 1914, Sthlm 1914, s 261—263). — Gymnastiken och försvaret (Fysisk fostran, årg 1, 1914, Sthlm, s 37 f). — Gymnastiken och kvinnan (ibid, 2, 1915, s 116 f, 143 f, 163 f). — Dagövningar för mindre barn (ibid, s 389—391, 3, 1916, s 10 f, 37 f; även sep 1918, 8 s). — Rörelsereflexioner och rörelseanalogier. Sthlm 1916. 24 s. [Ur G. C. Is årsskrift 1915—1916.] — Vad kan och bör göras för den kvinnliga gymnastiken i huvudstaden [enkätsvar] (Gymnastik åt alla. Årsbok för Stockholms allmänna gymnastikavdelningar 1916, Sthlm, s 22 f). — Kvinnliga gymnastik-sällskap (ibid, 1917, s 33—36). — Gymnastikens pedagogiska betydelse [föredrag] (Ellevte nordiske skolemote i Kristiania 5.—8. augusti 1920. Efter opdrag utg, Kristiania 1921, s 220—238). — Wendela A:son Falck död (Sv gymnastiken i in- o utl, 17, 1926, s 1 f). — Bidrag i Tidskrift i gymnastik. Utg af Svenska gymnastikläraresällskapet, bd 4, 1894—1899, 6, 1905—1909, 7, 1910—1914, 9, 1918—1920, Sthlm; Föreningen G. C. Is förhandlingar (årsskrift) 1902/1903, 1904—1905, 1917—1918, 1927, 1932—1935, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kommittéarkiv efter 1900, nr 59, vol 3, RA; Sv gymnastikläraresällsk:s prot 0 Sthlms kvinnliga gymnastikfören :s arkiv, GIH:s bibi.

Art i SvD 11 nov 1939; V Fevrell, K högre lärarinnesem in memoriam. Minnesrunor . . . (1943); GGI:s hist 1813—1913 (1913); A Holmström, nekr Över H (Tidskr i gymnastik 1939, s 137 f); K A Knudsen, Gymnastikken

1 Danmark i hundrede Aar 1814—-1914 (1914); K A Lange, Den Lingske gymnastik i Danmark 1884—1909 (1909); G Moberg, nekr över H (Sv gymnastiken i in- o utlandet 1939, s 100 f). — Nekr i SvD 8 juni 1939. — Y Dahl, Lärarmatrikeln 1922 (1923).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sally Högström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14022, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14022
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sally Högström, urn:sbl:14022, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2024-04-26.