Biografi

Cetti, en till Sverige inflyttad italiensk släkt, härstammande från en Giuseppe Cetti i Saglio vid Como. Av dennes söner kom Francois C. (f. 1782, d 1828 i Stockholm) omkr. 1815 till Stockholm, där han gjorde sig känd som en skicklig glasblåsare samt optisk och meteorologisk instrumentmakare. Den 4 jan. 1820 uppvisades i Stockholms hall- och manufakturrätt kommerskollegiets protokollsutdrag för honom av 16 dec. 1819 att förfärdiga alla slags meteorologiska instrument. Han bodde då i huset n:o 13 i kvarteret Adam och Eva i Klara församling. Samma år gav han i huset n:o 7 i kvarteret Jakob mindre mitt emot gamla operahuset hos hovkonditor J. F. Pohl »representationer» eller föreställningar i den finare glasblåsningskonsten och konstspinning med glas. Förutom sitt hantverk, för vars skull han till en början hade en landsman anställd som lärling hos sig, började han efter någon tid driva handel med diverse utensilier. En annan av Giuseppe C: s söner Antonio C. (d 1835 i Köpenhamn) drev samma yrke som brodern först i Amsterdam och sedan i Köpenhamn, där han blev K. meteorologisk instrumentmakare. Hans son Francesco Alessandro (Frans Alexander) C. (f. 1803 i Köpenhamn, d 1879 i Neapel) lärde glasblåsarkonsten av farbrodern Francois C. i Stockholm och övertog, sedan han ytterligare förkovrat sig i yrket i Italien och Frankrike, efter farbroderns död 1828 dennes affär (erhöll tillstånd att vistas i riket 13 aug. 1828 och svenskt medborgarskap 21 dec. 1833). Han var 12 maj 1830—1872 Vetenskapsakademiens meteorologiska instrumentmakare. En K. resolution 2 aug. 1836 gav honom rätt att efter inhämtande av ortsmyndigheternas samtycke i rikets städer visa sitt biträdes, den döve tysken Fredrik Langes konstfärdighet, en annan K. resolution 10 dec. 1839 tillstadde honom att i sin »konsthandel försälja allehanda till kemien och farmacien hörande apparater». I sitt nya hemland förvärvade Frans C. ett gott anseende, vilket bland annat framgår därav, att han blev v. konsul för Kyrkostaten 1846 och för Sardinien 1847, konsul för båda dessa länder 1848 samt italiensk generalkonsul 1851. Under åren 1841—46 ägde han den smakfullt bebyggda Gångsätra gård på Lidingön och förhyrde på 1850-talet Ekholmsnäs gård i samma församling, till vars kyrka han skänkte en tavla. Frans C. förblev romersk katolik ända till sin död och skall även hava varit starkt intresserad av spiritismen. — Äldre broder till generalkonsuln Frans C. var skådespelaren Giovanni Battista C. (f. 1794 i Amsterdam, d 1858 i Köpenhamn), vilken redan vid sin debut 1814 uppmärksammades för en sällsynt vacker, fyllig och välskolad barytonstämma. Då den K. teatern vägrade honom titelrollen i »Don Juan», tog han avsked i början av 1815 och överflyttade till Sverige. Snart nog återvände han dock till Danmark och var 1817—44 engagerad vid K. teatern i Köpenhamn, där hans röst i förening med ett känslofullt föredrag och ett älskvärt spel gjorde honom till publikens gunstling. Son till honom var skådespelaren Fredrik Adolph Christensen C. (f. 1838 i Köpenhamn, d 1906 därstädes), vilken ett par gånger besökte Sverige såsom ledare för där uppträdande danska teatertrupper; bland annat gjorde hans sällskap i början av 1870-talet mycken lycka i Uppsala, Göteborg och Stockholm genom sitt stilenliga utförande av Holbergs, Heibergs och Hostrups komedier. Han var icke någon särskilt framstående konstnär, men en redbar förmåga, understödd av ett präktigt organ och stor scenvana, gjorde honom mycket användbar i det äldre facket och karaktärsfacket.

Namnet Cetti har blivit känt även genom luftseglaren Francesco Alexandro C. (f. 1860 i Bergen, d 1925 på Ullevaals sjukhus vid Oslo), son till sjökaptenen Francesco Forsberg -C. i Bergen, av en från Genua härstammande släkt Cetti, som icke äger känt samband med den ovan behandlade. Efter att i hemstaden ha utbildat sig till musiker och skådespelare, förde Francesco Alexandro C. under 1880-talet en tämligen äventyrlig tillvaro såsom kringresande musiker och tankeläsare. Åren 1889—90 reste han med den franske flygaren Julhes i Norge och Danmark och började 1890 på egen hand företaga ballonguppstigningar och hålla föredrag i Norge. Därefter var han 1892—1910 bosatt i Stockholm, där han tillika verkade som lärare för blivande flygare. Hans förste elev var nordpolsfararen S. A. Andrée. C. var Nordens förste luftseglare, och hans ballonguppstigningar och föredrag bidrogo på sin tid till att väcka ökat intresse för luftfarten. Han konstruerade 1903 en styrbar ballong, som han erhöll patent på i Sverige, och 1905 en sfärisk ballong.

Författare

B. Linden. Erik Vennberg.

Källor och litteratur

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Cetti, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14776, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Linden. Erik Vennberg.), hämtad 2025-05-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14776
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Cetti, släkt, urn:sbl:14776, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Linden. Erik Vennberg.), hämtad 2025-05-15.