Biografi

Falander, släkt, urspr. från Dalarna, sedan 1630-talet bosatt i Finland; den kan icke påvisas ha samband med släkten Fahlander, se art. Edelstam, släkt (SBL, 12, s. 73 f.).

Släkten F:s stamfar, som anges ha varit bergsman i Falun, hette Matts. Sonen Ericus Matthiæ Falander (anges f. 1607 eller 1608, d. 1672) växte upp i Falun och skall, enligt släkttraditionen, ha som barn fallit ned jämte fadern i Falu gruva vid ett ras, varpå de under flera veckor fingo livnäras med det, som kunde kastas ned. E. F. inskrevs i Västerås skola 1622, var gymnasist i Gävle och uppges ha blivit student i Uppsala 1631, men kan ej identifieras i matrikeln. Han blev kollega vid Åbo skola 1632, prästvigd 1633 samt huspredikant hos presidenten J. Kurck. E. F. blev kapellan i Åbo 1639 samt kyrkoherde i Gamlakarleby 1655. I sitt gifte med Magdalena Hermainen, prästdotter från Kyrkslätt, hade han flera söner. Av dessa blev Isaac F. (d. 1693), kyrkoherde och prost i Gamlakarleby, stamfader för en köpmansgren, utdöd i början av 1800-talet; en ogift son till I. F. var borgmästaren i Nykarleby Isaac F. (d. 1715). Såväl E. M. F. som I. F. d. ä. hade genealogiskt och lokalhistoriskt intresse, och den förre hade även i dessa ämnen gjort samlingar, som sedan förstördes under stora ofreden. I. F:s bror Eric F., som 1691 adlades med namnet Tigerstedt (f. 1640, d. 1691), var bl. a. professor i grekiska och hebreiska i Åbo, sedan juris professor där och assessor i Åbo hovrätt; om honom och hans ätt se Tigerstedt.

En bror till I. F. och E. F. Tigerstedt var Jacob F. (f. 1658, d. 1720), kyrkoherde i Gamlakarleby liksom far och bror, kontraktsprost. Båda dennes söner voro historiskt intresserade. Den äldre, kyrkoherden i Kalajoki (Uleåb. län), sedan i Limingo (Uleåb.), prosten mag. Eric F. (f. 1682, d. 1747) lät göra en avskrift av biskop J. E. Terserus' historiskt-genealogiska anteckningar – upphovet till det senare berömda verket »Genealogia Sursilliana»; originalmanuskriptet befann sig då i E. F:s sockenadjunkt Gabriel Peitzius' ägo. Avskriften, »Codex Falander», befinner sig nu i E. R. Alcenius' samling i finska Riksarkivet. Prostens bror Jacob F. (f. 1699, d. 1768) var handlande, postmästare och rådman i Gamlakarleby samt riksdagsman 1738–39. I Åbo Tidningar 1789 och 1790 publicerades postumt hans skildringar av Österbottens öden under stora ofreden, härstammande från rådmannens rikhaltiga samlingar i österbottnisk historia. Tydligen ärvde J. F. sin äldre brors kopia av Terseri ovan nämnda manuskript; det var 1753 fråga om, att domkapitlet i Åbo skulle inlösa detsamma. Även prosten Eric F:s son, rådmannens brorson, kyrkoherden på Karlö (Uleåb.) Jacob (III) F. (f. 1719, d. barnlös 1779), var genealogiskt intresserad. Möjligen har Codex Falander efter denne J. F: s död kvarblivit i Karlö prästgård. I varje fall användes den i början av 1800-talet av Karlö-kyrkoherden E. J. Frosterus för hans prisbelönta beskrivning av Karlö socken. Genom Frosterus' dotter kom handskriften till E. R. Alcenius, men för sent för att kunna beaktas i hans 1850 utkomna Sursilliana-verks historia (om. verket se Åström samt N. Ahnlund, Svenskt och nordiskt från skilda tider, 1943).

Den nämnde rådmannen Jacob F. var fader till handlanden i Gamlakarleby, sedan i Vasa, rådmannen och tf. borgmästaren där, slutligen tituläre kommerserådet Abraham F., år 1808 adlad Wasastjerna (f. 1746, d. 1815); om honom och hans släkt se vidare Wasastjerna.

Släkten F. är genealogiskt behandlad av Bergholm.

Författare

Källor och litteratur

Källor: A. Bergholm, Sukukirja (1901); Hj. Björkman, Gamlakarleby stad1 och dess borgerskap i förgångna tider, 1–2 (1914–16); Finsk biografisk handbok, utg. af T. Carpelan, 1 (1903); E. Grape, Postkontor och postmästare (1951);. (Johannes] K [lockar] s, Ur hembygdens hävder. Släkten Falander (österbottningen 16 maj 1931); S.-E. Åström, Falander (Genos, 12, 1941), s. 44; dens., Ur 'Genealogia Sursillianas tillkomsthistoria (Sv. litt. sällsk:s i Finl. Hist. o. litt.-hist. studier, 27–28, 1952).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Falander, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15003, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-05-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15003
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Falander, släkt, urn:sbl:15003, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-05-09.