Biografi

Ferner, värmländsk släkt, härstammar från borgaren och rådmannen i Filipstad Jonas Göransson (f. omkr. 1649, d. 1701). Han äktade rådmansdottern från samma stad Maria Zegolsdotter. Bland deras barn upptogo tre söner namnet Ferner efter Färnebo (då skrivet Fernebo) sn kring Filipstad, nämligen Seved F. (f. omkr. 1685, d. 1710 på Ösel), som studerat i Uppsala, Jonas F., som var borgare i Filipstad, sedan lantbrukare i Nors sn och efterlämnade döttrar, samt mellerste sonen Georg F. (f. omkr. 1687, d. 10 juni 1741 i Nors prästgård, Värml.). Denne blev fil. magister i Uppsala 1718, lektor i Karlstad 1722, kyrkoherde i Nor 1731 och var vice prost över Näs kontrakt 1735–37. Han äktade 1723 prostdottern Anna Helena Noreen (f. 1702, d. 1772), av den kända värmlandssläkten (Noreen, s. 29), som sen gifte om sig med hans efterträdare kontraktsprosten och kyrkoherden i Nor magister Per Ekman. Anna Helena Noreens mor var brorsdotter till biskop Mathias Iser. Av G. F: s och Anna Helena Noreens barn voro två döttrar gifta med (respektive) bröderna lektorn och kyrkoherden teol. dr Bengt Antonsson (d. 1799) och lagmannen Reinhold Antonsson (d. 1800). Av G. F:s söner blev astronomen kanslirådet Bengt F. adlad 1766 med namnet Ferrner (se denne s. 635), men slöt själv sin ätt. Bengt Ferrners bröder voro Axel F. (f. 1730, d. 1772, ogift), konsul i Tunis 1758–64, samt Jonas F. (f. 1726, d. 1800), häradshövding i östersysslet i Värmland 1761–1800 (J. E. Almquist, 1, s. 201). Denne äktade 1766 Maria Ullmark (f. 1741, d. 1827), dotter av brukspatron Magnus Ullmark och Maria Kolthoff. Jonas F. bosatte sig på Barsjöhöjden (Höjden), i Väse sn (Värml.), som han köpte av svärfadern.

Bland Jonas F:s barn voro döttrarna Maria F. (f. 1775, d. 1841), g.m. bergsfogden David Ulric Roth (f. 1765, d. 1834), och Margaretha Elisabeth F. (Greta-Lisa; f. 1784, d. 1853), g. 1810 på Villingsberg m. fältsekreteraren Johan Henric Herlenius (f. 1780, d. 1867). Fru Herlenius anges ha varit »liten och ful som alla Fernrar». De voro föräldrar till brukspatron Jonas Herlenius på Storfors (om familjen se Herlenius, s. 59 f.). Utom en yngre son, mönsterskrivaren Bengt F. (f. 1779, d. 1828, ogift) hade Jonas F. och Maria Ullmark sonen Göran F. (f. 1773, d. 1842), vilken liksom fadern blev häradshövding i Östersysslet (1826–42, se J. E. Almquist, 1, s. 202). Han äktade sin kusin Anna Elisabeth (Anna-Lisa) von Hofsten (f. 1784, d. 1842; tidigare gift Risellschöld, men skild), dotter av brukspatron Erland von Hofsten och Anna Lisa Ullmark. Bland Göran F:s och Anna-Lisa von Hofstens barn blev dottern Stina F. (f. 1822, d. 1907) 1854 g. m. brukspatronen på Brunsberg, Brunskogs sn (Värml.) Lars Johan Kolthoff (f. 1821, d. 1890). Göran F:s kusingifte slog illa ut för sönernas del. De fem, som nådde mogen ålder, blevo alla indolenta, obetydliga och mer eller mindre livsodugliga, trots att en av dem, Henrik F. (f. 1818, d. 1886), nådde magistergraden. Den, som officiellt slöt släkten på manssidan, hette Göran F. (f. 1816, d. 1893). Emellertid efterlämnade hans bröder lantbrukaren Jonas F. (f. 1812, d. 1850) och mönsterskrivaren Bengt F. (f. 1824, d. 1886) var sin utomäktenskaplig son och dessa upptogo namnet, varför släkten på så vis fortlever.

Åtminstone en annan släkt Ferner finns, stammande från kontraktsprosten och kyrkoherden i Vallentuna (Uppland) Lars F. (d. 1717) – namnet trol. taget efter Österfärnebo sn i Gästrikland.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: J. A. Almquist, Kommerskollegium och riksens ständers manufakturkontor samt konsulsstaten (1912–15); J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen, 1 (1954); J. Hammarin, Carlstads stifts herdaminne, 2–3 (1847–48); E. Herlenius, Värmlandssläklen Ferner, Ferrner. En släktkrönika (Värmland förr och nu, 24, 1926); A. Noreen, Släkten Noreen från Värmland (1917).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ferner, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15264, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15264
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ferner, släkt, urn:sbl:15264, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.