Biografi

Féron (tidigare ofta Feron), fransk släkt från staden Maubeuge i Nordfrankrike, nära belgiska gränsen. Till Sverige inkom 1818 skomakaren Lucas Joseph Féron (f. 1797 i Maubeuge, d. 1832 i Stockholm). Senare invandrade även hans bror Pierre Michel F. (f. 1801 i Maubeuge, d. 26 okt. 1841 i Stockholm), som blev k. kammarmusikus i Stockholm. Den förstnämnde, L. J. F., hade i gifte med Carolina Christina Westman sönerna grosshandlaren Michael Theodor F. (f. 16 aug. 1823 i Stockholm, Jak., d. 28 febr. 1884 där, Kat.) samt juveleraren Louis Constantin F. (f. 19 – ej 21 – febr. 1828 i Stockholm, Jakob, d. 1 febr. 1890 där, Klara). När guldsmedsmästaren Gustaf Möllenborg avled 1851, övertogs hans 1821 grundade verkstad och affären i Stockholm, som var en av de största i branschen, av Constantin F., som bibehöll det gamla firmanamnet. Han intresserade sig för äldre konst och konsthantverk. Efter hans död försåldes hans samlingar 1890 på tre Bukowskiauktioner (22 och 27 mars, Katalog nr 59; 8 okt. s.å., Kat. nr 63). Det var en »ganska betydande tavelsamling» (Asplund, s. 64), som jämte annat, huvudsakligen juveler, betingade den då höga summan av 55.371 kr. Dardel (s. 118), som anger att Constantin F. skulle gjort förluster på tomtspekulationer, omtalar, liksom senare Asplund, flera av tavlorna. Ett landskap av Boucher, som tillhört drottning Desideria, köptes till Nationalmuseum, men även tavlor av Gerard Hoet, J. Beerstraten och D. Teniers d.y. såldes. Constantin F. hade 1851 äktat Fredrika Juliana F., som var fosterdotter till hans farbror P. M. F. Bland deras barn märkas konstnären Joseph Wilhelm (William) F. (se nedan), dottern Sigrid Charlotta F. (f. 1854, d. 1942), g. 1879 m. professor Henrik Schück, samt hovjuveleraren Carl Theodor F. (f. 3 juli 1861 i Stockholm, Klara, d. 12 juli 1934 i Helgum, Västernorrl.). Carl F. fortsatte faderns guldsmedsrörelse, till dess firma Gustaf Möllenborg 1927 nedlades. Carl F. skänkte då firmans silververkstad med alla inventarier och verktyg till Nordiska museet, som uppställt densamma i Guldsmedsverkstaden på Skansen, emedan den på ett utmärkt sätt exemplifierar »den brytning mellan gammalt och nytt som kännetecknar svenskt metallhantverk vid 1800-talets mitt».

Den nämnde Joseph Wilhelm (William) F. (f. 25 okt. 1858 i Stockholm, Klara, d. 25 juni 1894 där, ibid.) studerade först vid Tekniska skolan i Stockholm och vid Edvard Perséus fria skola samt blev elev vid konstakademien 1873. Sedan han slutat där 1880, reste han följande år till Frankrike och slöt sig till svenska konstnärskolonien i Paris. Han förlade emellertid gärna sina målarutflykter till kusten i Normandie. Han reste 1882 till Italien med Carl Skånberg men stannade eljest i Frankrike under större delen av 80-talet. William F. anslöt till opponentrörelsen mot akademien 1885. Han utställde på Salongen 1882 (närmare hos Lilja) och på världsutställningen 1889 samt deltog även i opponenternas utställning i Stockholm 1885 med en lyrisk stämningsbild »Ung flicka i trädgården» (Nationalmuseum). Hemkommen utställde W. F. på konstföreningen i Stockholm, var från 1891 led. av Svenska konstnärernas förening och 1886–94 av Konstnärsförbundet. I Paris kom W. F. att omfatta det nya friluftsmåleriets ideal och tillägnade sig (enl. Lilja) »en ganska elegant friluftsteknik, bl.a. i anslutning till italienaren Giuseppe de Nitti's av impressionismen ytterligt påverkade stil». William F. var en skicklig och habil målare, uppskattad av sin samtid, men utan egentlig originalitet. Han är representerad även i Göteborgs konstmuseum (»Pariservår» 1887). Några arbeten av W. F. visades på utställningen »Opponenterna av 1885» på Nationalmuseum 1945.

Den förut nämnde grosshandlaren Michael Theodor F. (se ovan) var g.m. Fredrika Wilhelmina Fröberg. En deras dotter Vanina Féron-Fredriksson (f. 1851, d. 1926) var känd som etsare. Släkten utdog på manssidan 1934 med Carl F., på kvinnosidan 1954 med dennes syster Elisabet F.; en annan syster var professorskan Sigrid Schück se ovan (s. 633).

Författare

Adolf Schück.

Källor och litteratur

Källor: Kyrkoböcker, bouppteckningar, SSA; Pass för Lucas Joseph F. 1818, dödsnotifikation för Pierre Michael F. 1841, handskriven stamtavla över släkten, hos docenten A. Schück, Stockholm. – K. Asplund, Bukowskis. Ett konsthandelshus i Stockholm 1870–1945 (1945); B. Bengtsson, Den möllenborgska verkstaden på Skansen (Fataburen 194l); F. von Dardel, Minnen från senare år 1888–1898 (1931), s. 118; E. Hultmark, Carna Hultmark & C. D. Moselius, Svenska kopparstickare och etsare 1500–1944 (1944); G. Lilja, Wilhelm (William) Josef Féron (Sv. konstnärslexikon, 2, 1953; där även art., s. 196, om Vanina Féron-Fredriksson); S. Strömbom, Konstnärsförbundels historia, 1 (1945). – Meddel. av fil. dr Gösta Lilja.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Féron, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15278, Svenskt biografiskt lexikon (art av Adolf Schück.), hämtad 2025-05-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15278
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Féron, släkt, urn:sbl:15278, Svenskt biografiskt lexikon (art av Adolf Schück.), hämtad 2025-05-10.