Biografi

Esbjörn, släkt från Hälsingland. Sockenskräddaren i Delsbo sn (Gävleb.) Esbjörn Paulsson blev far till Lars Paul Esbjörn (se nedan), verksam som predikant för svenska emigranter i Förenta staterna, sedermera kyrkoherde i Östervåla sn (Vm.).

L. P. E. hade flera barn. En av hans söner i första giftet Joseph Osborn, såsom han kallade sig, skrev sig Joseph E. Osborn (varvid E. betecknade Esbjörn; f. 1843, d. 1932); han följde som barn föräldrarna till U. S. A. och uppfostrades där. Under amerikanska inbördeskriget tog Joseph 1861 tillsammans med sin äldre bror William Paul Esbjörn, som stupade i kriget s. å., värvning i Nordstaternas armé, blev i juli 1864 underlöjtnant och året därpå kommendant vid en militärdepå i Columbus. Till sitt kompani, som avmönstrades febr. 1866, hade han hösten 1865 återvänt som kapten. Osborn blev nu, efter en tids handelsverksamhet i södern och besök i Sverige 1867, kassör och bokhållare på Amerikanska emigrantbolagets kontor i Chicago och efter några år anställd hos ett amerikanskt järnvägsbolag som europeiskt ombud. Han hade kontor i Göteborg och drev affärer i hela Skandinavien under firmanamnet Osborn Nelson Co. År 1872 öppnade kapten Osborn affär i New York med växelkontor och försäljning av ångbåtsbiljetter, grundade 1874, jämte två andra, söndagsskoletidningen Barnvännen, Chicago (före krigstjänsten hade O. utbildats till boktryckare), flyttade därpå till Boston som organist vid svensk-lutherska kyrkan och 1877 till Andover, Ill., som organist och skollärare. Han utgav samtidigt veckotidningen The Swedish Citizen i Galva, Ill. År 1880 organiserade han (tills, med professor O. Olsson) vid Augustana College den första svenska oratoriekören i Amerika, Augustana Oratorio Society, samt dirigerade under flera år konserter på olika platser. Han flyttade 1883 till S:t Paul (Minn.) som ekonomidirektör för veckotidningen Skaffaren och Minnesota Stats-Tidning, sedermera Skaffaren, och kom även in i det politiska livet samt tillhörde från 1886 ämbetsmannakåren. Sin växlingsrika bana slutade O. vid 89 års ålder i dotterns, sångerskan Esther Osborn Nelsons hem i Minneapolis. Bland Osborns barn märkas George Albert Osborn, som gjort sig känd som orkesterdirigent för The Osborn Orchestra, Minneapolis.

I sitt tredje gifte hade Lars Paul E. sönerna Constantinus Magnus Esbjörn (f. 1858, d. 1911) och Carl Linus Eugene Esbjörn (f. 1862, d. 1938). Båda voro födda i U. S. A. men fingo sin första skolunderbyggnad i Sverige under faderns kyrkoherdetid. Efter L. P. E:s död återvände hans änka till Förenta staterna med barnen, och sonen C. M. E. gick som präst i faderns fotspår. Efter studier vid Augustana College och lärarverksamhet där blev han 1890 pastor vid svensk-lutherska församlingen i San Francisco, 1894 i Marshfield, Oregon, 1900 i Kingsburg, Cal., och till sist 1907 i New Haven, Conn. C. M. E. hade 1894 tilldelats fil. doktorsgraden vid Augustana College och 1910 teol. doktorsgraden vid Muhlenberg College. Inom Augustanasynoden hade han ett mycket stort anseende och var under sin Kalifornientid ordförande i Augustanasynodens Pacific-konferens. Som teolog var han liksom fadern ortodox och ritualist. Hans bror Carl L. E. E. var även knuten till Augustana College och verkade där som lärare i 54 år med endast några kortare avbrott.

Författare

Bengt Hildebrand. Birgitta Lager.

Källor och litteratur

Källor: Om Josepli E. Osborn se: A. B. Benson & N. Hedin, Ameri-cans from Sweden (1950) ; E. W. Olson, History of the Swedes of Illinois, 1 (1908), s. 682 ff.; dens., Joseph E. Osborn (Korsbaneret 1933) ; nekrologer 1 Skandia 22 sept., i Sv.-Am. Posten 14 sept. och i Allsvensk samling 4 okt. 1932. — Om C. M. Esbjörn se: Per Pehrsson, C. M. Esbjörn (Riksföreningen för svenskbetens bevarande i utlandet årsbok 1912) ; C. F. Peterson, Sverige i Amerika (Chicago 1898) ; nekrolog i Korsbaneret 1913. — Om C. L. E. Esbjörn se: nekrologer i tidn. Vestkusten 5 jan. och Augustana 17 jan. 1939. — Meddel. från Utlandssvenska arkivet hos herr O. R. Landelius, Gråbo.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Esbjörn, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15467, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand. Birgitta Lager.), hämtad 2025-06-07.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15467
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Esbjörn, släkt, urn:sbl:15467, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand. Birgitta Lager.), hämtad 2025-06-07.