Dichman, släkt



Band 11 (1945), sida 172.

Biografi

Dichman, släkt. Till Västerviks under mer än ett århundrade ledande köpmansdynastier hörde de inbördes befryndade släkterna Bauman, D. och de Rees eller du Rees (se du Rees). Släkten D. inkom från Hamburg med Didrich D. (f. 1587, d. 1624), som 1606 äktade en borgmästardotter i Västervik, blev köpman där och själv var borgmästare 1616—24. Han var stadens representant vid riksdagen i Örebro 1617 och utskottsmötet i Stockholm 1620. Från D. D:s två söner, Didrich D. (d. 1643) och Johan D., härstamma två släktgrenar; genom att D. D. d. ä:s dotter äktade rådman Hans Bauman, uppstod släktskapen med sistnämnda familj.

Till äldre grenen hörde D. D:s (d. 1643) sonsons son Christian Hermansson D. (f. 1711, d. 1787), som blev en framstående köpman och redare och samlade stor förmögenhet. Han var initiativrik och grundade 1736—39 Västerviks yllefabrik, vilken 1740 övertogs av ett bolag med C. D. som delägare. Denne lät även 1740—46 bygga 13 fartyg för utrikes seglation och sände skepp ända till Medelhavet. C. D:s svärfar, råd- och köpmannen Johan Hermansson D. (d. 1735), var sonson till Johan D., se ovan. Sitt skeppsbyggeri drev C. D. tillsammans med sin svåger Herman Johansson D. (f. 1713, d. 1740), vilken slöt sin gren. C. D:s dotter, Maria D., äktade lagmannen Olof Risell, adl. Risellschöld; äldre grenen utdog på manssidan 1821.

Författare

Lars Dalgren.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Borgarståndets riksdagsprotokoll före frihetstiden, utg. gm N. Ahnlund (1933). — F. Lindberg, L. Dalgren m. fl., Västerviks historia, 1—2 (1933); Ada Rydström, Boken om Tjust, 1 (2:a uppl., 1912); H. J. Sivers, Westerwiks stads historia och beskrifning (1758); J. A. Westerlund, J. A. Setterdahl & E. Meurling, Linköpings stifts herdaminne, 4 (1933), s. a 120.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Dichman, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17507, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Dalgren.), hämtad 2025-05-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17507
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Dichman, släkt, urn:sbl:17507, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Dalgren.), hämtad 2025-05-13.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se