Ankarcrona, släkt
Band 02 (1920), sida 1.
Biografi
Ankarcrona, släkt, vilken på 1600-talet inkom till Sverige med den bömiske landsflyktingen Kristoffer Jakobsson och där blev bofast i Ronneby. Sonsöner till Kristoffer Jakobsson voro sjöofficeren Teodor Christophers, adlad Ankarcrona 3 juli 1717 (se nedan 1), samt dennes bröder löjtnanten Mattias Christophers (f. 1694, d 1719), adlad 29 dec. 1717 och introducerad på samma nummer som brodern, och handlanden i Karlskrona, titulärassessorn Jakob Christophers (f. 1693, d 1755), adlad Ankarcrona 22 nov. 1751 och introducerad som huvudman för en egen ätt. Jakob Christophers A. deltog genom ett flertal fabriksanläggningar i Karlskrona kraftigt i tidens industriella strävanden och intog i sin stad en framskjuten ställning men kom, fastän riksdagsman 1731, aldrig att spela någon politisk roll; då hans båda bröder avledo barnlösa, blev han stamfader för samtliga senare bärare av namnet Ankarcrona. Bland hans sonsons sonsöner märkas: a) underlöjtnanten Edvard, Alexander (Alexis) A. (f. 1825, d 1901), vilken efter att tidigt ha lämnat krigstjänsten var verksam som lantbrukare och nivellör vid järnvägsbyggnader samt tillika och senare uteslutande ägnade sig åt målarkonsten; han var elev till landskapsmålaren P. D. Holm och är mest känd för landskap med skogsmotiv, ehuru arbeten av honom äro sällsynta; b) kommendören Johan Henrik A. (f. 1826, d 1884), far till konteramiralen Sten A. (se nedan 3); c) översten Henrik A. (se nedan 2), samt d) brukspatronen Adolf Emil A. (f. 1833, d 1893), far till konstnären Gustav A., (se nedan 4) och Viveka Anna Maria A. (f. 1886, d. 1935), som framträtt med konstindustriella arbeten, särskilt inom textilindustrin, där flera av hennes verk ge henne en framskjuten plats bland konstnärinnorna på området.
Författare
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ankarcrona, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18709, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-07-31.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18709
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ankarcrona, släkt, urn:sbl:18709, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-07-31.