Biografi

Armfelt, från bonden Lars Eriksson på Frösön i Jämtland härstammande ätt, som 20 juli 1648 upphöjdes i adligt stånd med löjtnanten, sedermera ryttmästaren Erik Larsson och 5 juli 1731 uppnådde friherrlig värdighet med dennes sonson, generalen Karl Gustav A. (se nedan 1). Bland den sistnämndes söner märkas generallöjtnanten Fromhold A. (se nedan 2) och majoren vid Dalregementet Vilhelm A., f. 1715, stupad 20 juli 1761 vid Verchen i Pommern, vilken efterlämnat en vidlyftig, nu i krigsarkivet bevarad »handjournal» eller dagbok, omfattande tiden från hans regementes avmarsch till krigsskådeplatsen till 2 juni 1761; dagboken äger ej större litterärt värde och lämnar ej heller någon redogörelse för operationerna i deras helhet men är en huvudkälla för Dalregementets historia under kriget och ger goda inblickar i officers- och soldatlivet under fälttågen och i vinterkvarteren. En son till Fromhold A. var generalmajoren Karl A. (f. 1764, d 1846), vilken efter att ha gjort utländsk krigstjänst samt deltagit i kriget mot Ryssland 1788–90, slutligen som chef för ett av honom själv på egen bekostnad uppsatt artillerikompani, år 1797–1804 var chef för Vendes och 1804–12 för Svea artilleriregemente samt tillika 1804–05 direktör för artilleriet. Från sistnämnda befattning skildes han för att lämna rum åt K. G. Helvig, då nya åskådningar gjorde sig gällande inom artillerivapnet; en bidragande orsak till hans avlägsnande skall ha varit, att vissa av honom avgivna rapporter angående missförhållanden vid Sveaborg onådigt upptagits av konungen. Åren 1808–09 tjänstgjorde A. som artilleribrigadchef vid den under G. M. Armfelt vid västra gränsen sammandragna armén. Av de båda återstående nedan behandlade var generalmajoren och landshövdingen Karl Gustav A. (se nedan 3) sonson, och generalen Gustav Maurits A. (se nedan 4) sonsons son till generalen Karl Gustav A.; Gustav Maurits A. är stamfar för den i Finland fortlevande grevliga ättegrenen.

Författare

Källor och litteratur

Källor: Anteckningar om Kungl. Svea artilleriregemente 1794–1894 (1898); Jully Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden, 1 (1909); Ada Rydström, Armfeltarne på Hunnerstad och deras närmaste (1916); T. Säve, Sveriges deltagande i sjuåriga kriget 1757–1762 (1915).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Armfelt, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18802, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-05-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18802
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Armfelt, släkt, urn:sbl:18802, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-05-06.