Meriter

Steckzén, Birger, f 10 okt 1892 i Piteå, d 13 dec 1966 i Sthlm, Osc. Föräldrar: läroverksadjunkten Carl Oscar Bäckström, sedermera S, o Hedvig Eugenia (Jenny) Lundgren. Studentex vid H a l i Luleå 4 juni 10, inskr vid LU 27 jan 11, FK 16 sept 12, FM 31 maj 13, efterprövn till FM-ex 29 maj 14, FL 16 sept 18, disp 29 april 20, FD 31 maj 20, allt vid LU, reservofficersex o fänrik i Norrbottens reg:s reserv 5 nov 15, löjtn där 18 jan 18, e o amanuens vid RA 2 okt 18-19 juni 19, vid Generalstabens krigshist avd med placering i KrA 1 nov 18-15 mars 19, andre arkivarie vid RA 4 mars 21, krigsarkivarie vid Generalstaben 29 aug 21, vid Arméstaben 1 juli 37, krigsarkivarie o chef för KrA 1 jan 44-31 juli 59, led av krigsarkivsakk nov 30-jan 33, red för Ny militär tidskr 42-61, ordf i styr för Riksförb för Sveriges försvar 52-56. - LSkS 25, LKrVA 34, korrespLVHAA 38, korrespLÖS 46, LPS 57.

G 1) 5 maj 1921(-36) i Khvn (kbf i Malmö, S:t Petri) o 2) 18 apr 1946 i Sthlm, Engelbr, m Brita Maria af Sandeberg, f 30 aug 1898 i Partille, Göt, d 12 juli 1989 i Sthlm, Osc, dtr till reseinspektören Evald Hakon David af S o Elin Constantia Carolina Gillblad.

Biografi

S växte upp i en akademikerfamilj i Piteå med starka bokliga och konstnärliga intressen. Familjen bodde i en fin stadsgård av norrländsk typ. Efter studentexamen i Luleå, med modesta betyg, fortsatte S sina studier vid LU, där han disputerade 1920 i historia på avhandlingen Karl Gustaf Wrangels fälttåg 1646-1647 till och med fördraget i Ulm. Han hade då redan slagit in på den bana där han skulle göra sin stora insats, det militära arkivväsendet. Inte 30 år fyllda blev S 1921 chef för KrA, sedan länge inordnat i Generalstabens krigshistoriska avdelning.

KrA var vid denna tid en relativt oansenlig institution om än med ett stort innehav av unika, handritade kartor från 1600- och 1700-talen och andra arkivhandlingar från det sv lantförsvaret. Organisationen var blygsam och arkivets formella ställning svag. Personalen bestod förutom av krigsarkivarien huvudsakligen av ditkommenderade officerare. Det militära inflytandet var stort och relationen mellan krigsarkivarien och chefen för Generalstabens krigshistoriska avdelning periodvis ansträngd. Så var särskilt fallet när den begåvade men mycket kontroversielle Carl Bennedich (bd 3) ledde den krigshistoriska avdelningen. Hos andra chefer för avdelningen, som Helge Jung och Gustaf Petri (bd 29), mötte S större förståelse för sina strävanden.

S satte tidigt som mål att göra KrA organisatoriskt starkare, mer självständigt, mindre beroende av såväl Generalstaben som RA och att ge det ett större ansvarsområde. Därtill strävade S efter att få högt utbildade akademiker istället för officerare i sin personalstat. S lyckades med allt detta, och även med att ge KrA en ny ämbetsbyggnad på Östermalm i Sthlm, färdigställd 1947. Vägen till dessa resultat var emellertid lång. 1935 försvann bindningen till Generalstabens krigshistoriska avdelning, och arkivet blev en egen enhet under chefen för Generalstaben, från 1937 Arméstaben. 1939 blev KrA arkivmyndighet inte bara för arméns myndigheter utan även för flygvapnets, och försvarsbeslutet 1942 innebar att arkivet fr o m 1 jan 1944 blev en egen myndighet direkt under Försvarsdepartementet med uppgift att vara arkivmyndighet för alla till departementet hörande myndigheter. Därmed inkluderades även marinens myndigheter, vilka tidigare hade hört till RA:s ansvarsområde. Detta beslut var inte populärt hos delar av RA:s ledning, eftersom det innebar att flottans äldre arkiv nu skulle flyttas över från RA till KrA.

I sina postumt utgivna Personliga minnen från det sv arkivväsendet (2005) ger S en färgstark skildring av hur han lyckades genomföra sina högt ställda mål. Han skaffade sig ett stort kontaktnät bland höga militärer och försvarspolitiker från olika partier som han flitigt uppvaktade, inte bara en utan många gånger. Att han lyckades berodde även på att försvaret under hans långa tid som krigsarkivarie fick en allt större betydelse i det sv samhället: från 1925 års försvarsbeslut med nedläggning av ett stort antal förband i krigströtthetens och fredsoptimismens anda till 1942 års försvarsbeslut med dess kraftiga upprustning på försvarets alla områden och verksamheter som en följd av det pågående världskriget. Denna försvarets starka ställning i samhället kvarstod under S:s tid som krigsarkivarie och bidrog till att KrA i vissa avseenden tilldelades förhållandevis större resurser än RA.

S framhöll under hela sin ämbetsperiod önskvärdheten och nödvändigheten för KrA att höra till försvarets sfär. Det var för honom en förutsättning för att nå ett gott resultat på arkivområdet. Enligt hans uppfattning var försvarets arkivbildning speciell och fordrade en egen arkivinstitution. S blev därför mycket besviken när riksarkivarie Ingvar Andersson i samband med hans avgång som krigsarkivarie försökte övertala ledningen inom Ecklesiastikdepartementet, till vilket RA hörde, att i praktiken lägga ned KrA. Dessa planer kom heller inte att förverkligas.

S var enligt egen och andras uppgift mindre intresserad av det inre arbetet i KrA som han till stora delar överlät åt andra.

S hyste stort intresse för de enskilda arkiven och då inte bara sådana med militär anknytning. Han var en av initiativtagarna till den riksomfattande inventeringen av enskilda arkiv som påbörjades 1957. Under flera år på 1950-talet ägnade han sig också åt att i omgångar tillsammans med kolleger från KrA resa i Storbritannien för att finna dokument av intresse för sv historia i såväl offentlig som enskild vård. Deras arbete resulterade i boken A guide to the materials for Swedish historical research in Great Britain (1958).

S var starkt intresserad av försvaret och samarbetade nära med bl a överbefälhavaren Helge Jung. Han deltog aktivt vid uppbyggnaden av försvarets personalvård under beredskapstiden liksom i diskussioner om försvarets upplysnings- och informationsverksamhet. Den senare syftade till att hålla försvarsfrågan levande hos makthavare och gemene man. S verkade aktivt i Centralkommittén/Centralförbundet Folk och Försvar och i Riksförbundet för Sveriges försvar, där han under en period var ordförande. Han var från 1942 redaktör och ansvarig utgivare för det 1927 grundade idé- och debattorganet Ny militär tidskrift. Denna befattning hade han till 1961, då tidskriften lades ned. Han verkade för att yngre officerare i större utsträckning än tidigare skulle delta i debatten om försvarets utformning.

S var under hela sin levnad en flitig författare. Han utgav en rad arbeten inom framförallt tre ämnesområden: historiker över städer i Norrland (Luleå, Piteå, Umeå), företagsmonografier (Söderhamns gevärsfaktori, Hofors bruk, Bofors, SKF) samt militär- och arkivhistoria, där huvudverket är Krigskollegii historia (1-3, 1930-37). En biografi över Johan Banér utkom 1939 (i tysk översättning 1942). S:s sista stora arbete, Birkarlar och lappar: en studie i birkarleväsendets, lappbefolkningens och skinnhandelns historia (1964), blev delvis mycket hårt kritiserat, bl a för att han gett sig in på arkeologi, filologi och andra vetenskapsområden som han inte behärskade. S utgav även en essäsamling baserad på sina arkivresor till England, Svenskt och brittiskt (1959).

S var en framstående arkivman som med begåvning, humor, envishet och goda kontakter lyckades nå sitt mål att göra KrA till en respekterad institution i det sv arkivväsendet.

Författare

Ulf Söderberg

Arkivuppgifter

S:s arkiv i KrA (92 vol: dagböcker för kortare perioder, minnen, korrespondens, släktpapper, handkar rör S:s författarskap m m). - Brev från S i KB, KrA, LUB, RA o i UUB (bl a till J Sahlgren).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk). Karl Gustaf Wrangels fälttåg 1646-1647 till och med fördraget i Ulm. [Akad avh, LU.] Upps & Sthlm: Almqvist & Wiksell (i distr), 1920. xv, 160, [1] s, 3 kartor (vikta). - Luleå stads historia 1621-1921. Av B S o H Wennerström. Upps 1921. (Appelberg). vi, [2], 240 s, [12] pl-s; [4], 125, [1] s, [8] pl-s, ill. [B S, 1,1621-1800 (utgör den första pagineringssviten).] - Minnesskrift ull Piteå stads 300-årsjubileum. Upps: Almqvist Sc Wiksell, 1921. [1], vi, 284 s, ill. - Umeå stads historia 1588-1888. [Fårtitel:] Utgiven på uppdrag av Umeå stad. Umeå: Umeå stad, 1922. [8], 487, [1] s, ill. [Även utg i en numrerad uppl med subskriptionsförteckning. Faks-utg 1981 (inklusive förteckningen) med personreg av S Edstedt o ortreg av G och K Boberg samt efterskrift av E The-laus, Umeå: Två förläggare, [16], 487, [1], xxxivs, ill, (Norrländska skrifter, 6).] - Scharinska firman 1824-1924. Berättelsen om en släkt och ett handelshus från Västerbotten. Sthlm: Norstedt, 1924. [2], 210, [14] s, ill, fotogr. - Krigskollegii historia. Sthlm 1930-37. (Lindberg). I—II/III. 1,1630-1697. 1930. [5] s, s viii-xv, 536 s, [27] pl-bl, ill. II/III, 1697-1865. 1937. xiii, [1], 704 s, [3] pl-bl, ill. [Följdskrifter: G Wittrock, [Rec av d I] (HT, 50, 1930, s [391]-396), B S, Till frågan om Krigskollegii uppkomst (HT, 51, 1931, s 78-85), G W, Krigskollegiets tillkomst. Ett gen- mäle (ibid, s 260-261).] - Narva. Ett svenskhetens monument. [Omsl.] Sthlm [19]36. (Esselte). 8 s, ill. [Anon.] - Anteckningar om Aktiebolaget Diskontobanken. Sthlm 1937. (Björkmans eftr). 29 s, ill. -Johan Baner. Med 12 planscher. Sthlm: Geber, 1939. 449, [1] s, [12] pl-bl, ill. [Tysk övers: Der schwedische Löwe. Johan Baner, Leipzig 1942, 326, [1] s.] - Bofors. En kanonindustris historia. Sthlm 1946. (Esselte). [4] s, s 7-761 s, [13] pl-bl, ill. [Ryggtitel: Bofors historia 1646-1946.] - Rapport över forskningsresa till Storbritannien och Irland år 1953. Sthlm 1953. [1], 77 bl. [Undert. Stencil.] - Kungliga krigsarkivet 150 år. 1805-1955. Örebro 1955. (Nerikes allehandas tr). 39, [1] s, ill, fotogr. [Anon. Även utelbl o text på engelska, s 25-40.] - Hofors bruks historia (1957). Se nedan under Redigerat. — SKF. Svenska kullagerfabriken. En svensk exportindustris historia 1907-1957. Gbg 1957. (Wezäta). [4] s, s 7-884, ill. - Svenskt och brittiskt. Sex essayer. Sthlm: Geber, 1959. 322, [1] s, 20 pl-bl, ill. — Birkarlar och lappar. En studie i birkar-leväsendets, lappbefolkningens och skinnhandelns historia. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1964. 503 s, 11 pl-bl (Kungl Vitterhets, historie och antikvitetsakademiens handlingar. Historiska serien, 9). [Följdskrifter: (i) B Collinder, Birkarlar och lappar (Namn o bygd, årg 53, 1965, Upps 1966, s [1]-21), B S, Ortnamnsforskning inom lapskt bosättningsområde (ibid, 54, 1966, Upps 1967, s [161]-177), B C, Birger Steckzén och de lapska ortnamnen (ibid, 55,1967, Upps 1968, s [85]-90); (ii) S Dahlgren, [Recension] (HT, 85, 1965, s 213-219), B S, Birkarlar och lappar. Ett tillrättaläggande (HT, 86, 1966, s 224-230), S D, Birkarlar och lappar. Ett bemötande (ibid, s 342-345); (iii) P Fjellström, Varifrån kommer birkarlarna? (Rig, årg 48, 1965, s [42]-56), B S, Birkarlar och lappar. Kommentar till en recension (Rig, 49, 1966, s [27]-30), Redaktionellt meddelande (ibid, s 30).] - Personliga minnen från det svenska arkivväsendet. [Text- o bild-bearb: B Berg, U Söderberg.] [Sthlm: Krigsarkivet,] 2005. 95 s, ill. (Meddelanden från Krigsarkivet, 26).

Tryckta arbeten (bidrag): Arriärgardesstriden vid Zusmarshausen 7 maj 1648 (HT, årg 41, 1921, s [135]—148, kartor). - Om Söderhamns gevärsfaktori i äldre tider (Norrlands försvar, 1923, s [16]-31; 1925, s [15]-35; 1931, s [22]-46, ill). - Västerbottens regemente 1624-1841. Av C Bennedich. Med biträde av N G Belfrage, V Helleberg o B S ([C Bennedich,] Norrbottens och Västerbottens fotfolk. Minnesskrift vid Kungl Norrbottens regementes 300-årsjubileum 1924, Sthlm 1924, (I Högström), s [27]-210, ill). Även tr i: [C Bennedich,] Västerbottens och Norrbottens fotfolk. Minnesskrift med anledning av Kungl. Västerbottens regementes 300-årsjubileum 1924, Sthlm 1924, (I Hasggström), s [27]-210, ill. - På Stor-rebbens fiskläge (Norrlands försvar, 1924, s [37]-49, fotogr.). - Några uppgifter om utvecklingen av expeditionstjänsten vid de lägre truppförbanden (KrVA:s tidskrift, 1927, s 326-340). - Striden om Jämtland 1644-1645 (Jämtländska studier. Festskrift till Eric Festin XII.X. MCMXXVIII, Utg av Sällskapet jämtar i Stockholm genom G Näsström, Östersund: Heimbyg- da, 1928, (Fornvårdaren, 2:2-3, 1928-29), s [263]-293, ill). - Västerbotten under stora ofreden. I-II (Norrlands försvar, 1928, s [70]-82; 1929, s [3]-13). - Kungl. arméförvaltningen (Sveriges försvar. Historisk översikt av dess allmänna utveckling och de enskilda förbandens liv genom seklerna, Utg under red av C W Kleen och E H K:son Björn, d 2, Sdilm 1928, s 21-34, [3] pl-bl, ill). - Montecuccolis resa till Sverige år 1654 (Meddelanden från Föreningen för Stockholms fasta försvar, 35, Sthlm 1930, s [15]-25). - De fasta försvarsanläggningarna vid Stockholm under gångna tider. I, Under medeltiden (ibid, 36, 1931, s [76]-90). - Med hälsingeknektar i fält. [II—II (Norrlands försvar, 1932, s [83]-120; 1933, s [35]-69, ill). - Finska stads- och fästningsplaner i det svenska krigsarkivet (Femte nordiska historikermötet i Helsingfors den 7—10 juli 1931. En redogörelse utarb av R Rosén, Hfors 1933, s 30-34). [Referat av B S:s föredrag.] - Tsarryska arméns sammanbrott (Ny militär tidskrift, årg 6, 1933, s 55-59). - Adolf Fredrik under kronprinstiden (HT, 54, 1934, s [342]-355). - Om Söderhamns gevärsfaktori (Hälsingerunor, 1934, s [23]-47). [Sammandrag av B S:s artiklar i Norrlands försvar, se Om Söderhamns gevärsfaktori i äldre tider (1923-31).] - En karolinsk krigares levnadsöden (Norrlands försvar, 1934, s [57]-76). [A M Dahlberg.] - Den svenska reservofficersinstitutionens uppkomst och utveckling (Svenska arméns reservofficersför-bund 1924-1934 ... [Under red av B S,] Sthlm 1934, s 9-28, ill, fotogr). - Mitt barndomshem i Piteå (Norrbotten, 1935, s 67-77, fotogr). - Georg Karl von Dö-beln (Norrlands försvar, 1935, s [65]-92). - Värnpliktsarmé eller yrkesarmé. En historisk parallell (Ny militär tidskrift, 8, 1935, s [229]-231). - Krigsarkivets skrivelse rörande kartcentral för moderna, utländska topografiska kartor (Betänkande med utredning och förslag rörande rikets ekonomiska kartläggning, och därmed sammanhängande organisationsspörsmål angående rikets landkartverk, Avgivet av Utredningsmännen för verkställande av utredning rörande rikets ekonomiska kartläggning, Sthlm 1936, (Statens offentliga utredningar, 1936:42), s 269-278). - När Göteborgs fästningsverk raserades (Göteborgs försvar, [årg 19], Gbg 1936, s [24]-33). - Kampen om Östersjön (KrVA:s tidskrift, 1936, s 37-58). - Fältmarskalken Mannerheim (Ibid, 1937, s [79]-84). - Andersö skans (Norrlands försvar, 1937, s [15]-34). - Hermelinska kartverket och C.P. Hällströms resa till London år 1803 (Ymer, årg 58, 1938, s [56]-64). - Ur de norrbottniska malmfältens historia. [IJ-III (Norrlands försvar, 1939, s [39]-64; 1941, s [15]-37; 1942, s [14]-22). - Åländska försvarsinsatser i gångna tider (Ny militär tidskrift, 12, 1939, s 135-136). - Skisser från två världskrig (Norrlands försvar, 1940, s [3]-8). - Om militär disciplin (Ny militär tidskrift 13, 1940, s 50-55). - Studenterna och militärtjänsten (Ibid, s [333]-350). - Fritiden i fält. För Studiekamraten av B S (Studiekamraten, årg 22, 1940, s 263-264). - Traditionens renässans (SvT, årg 27, 1940, s 651-655). - Nykterhet och disciplin (Ny militär tidskrift, 14, 1941, s 44-47). - Den pånyttfödda maskinarmén (Ibid, s 270-273). - De frivillige Forsvarsbevaegelser i Sverige (Sverige i Dag, A Ahlberg m fl, [Red: S E Bergh, Övers: J H Rantzau,] Kli™: Gyldendal, 1941, s 51-[66]). Svensk utg: De frivilliga försvarsrörelserna i Sverige (Sverige i dag, A Ahlberg m fl, Red av S E Bergh, Sthlm: Ljus, 1941, s [55]-71). - Livrustkammaren och försvarsmakten (Ny militär tidskrift, 15, 1942, s 329-330). - Tage Wärn [Dödsruna] (Ibid, s 531). - Verksamheten inom Arméförvaltningens civila departement under krigsåren (Ibid, 16, 1943, 412-431, diagr). - Krigshögskoleundervisningen i brännpunkten (Ibid, 17, 1944, s 252-257). -Johan Baner (Skrifter utg av Samfundet Djursholms forntid o framtid, årg [6], 1948, s [9]-14). - Wittslock 1636 (Det svenska svärdet. Tolv avgörande händelser i Sveriges historia, Red: N F Holm, Sthlm: Fahlcrantz & Gumadius, 1948, s [ 106]—127). - Några utvecklingsdrag i svensk utrikespolitik under efterkrigsåren (Folk och försvar, 1949, nr 1, s 10-12). - Det politiska förspelet (Klart skepp ... [Huvudred: B S ... ], Sthlm 1949, kap 1, s 5-45). - Från kölsträckning till sjösättning (ibid, kap 4, s 106-132). -Scotsmen and Englishmen in Sweden (The Anglo-Swedish review, 1950, s 233-236, ill). - Om gränsdragning mellan arkiv, museer och bibliotek (Donum boéthianum. Arkiwetenskapliga bidrag tillägnade Bertil Boéthius, 31/1/1950, [Festskriften har red av O Jägerskiöld o Å Kromnow,] Sthlm: Norstedt, 1950, s 408-424). - Storage and preserva-tion of maps in Swedish military archives (The Indian archives, vol 4, New Delhi 1950). - Med svärdet och plogen. 1600-talets militära Sverige (STFÅ, 1950, s 154-172, ill). - Några funderingar kring den utrikespolitiska debatten (SvT, 37, 1950, s 31-37). - Svenska källskrifter i Storbritannien (HT, 71, 1951, s [277]-283). - Vården av de enskilda arkiven i Storbritannien (HT, 72, 1952, s [299]-305). - Företal (R Marks von Wurtemberg, Dagboksanteckningar kring försvarsfrågan 1912-1914, [Sthlm,] 1953, (Ny militär tidskrift, 1953, [Suppl]), s [3]). - [Medarbetare] (A guide to the materials for Swedish historical research in Great Britain, Translated from the Swedish by A Tapsell, Sthlm: Krigsarkivet, 1958, [7] s, s [5]-264 s, ill, Meddelanden från Krigsarkivet, 5). [Preface, s 5-10, undert av B S. Enligt detta är han en av nio namngivna bidragsgivare till handboken.] — Kungakröning och statsvälvning (Kung]. Upplands regementes historia ... Under red av ... B S ... Upps 1958, (Almqvist & Wiksell), s 166-176). - Den militära yttrandefrihetens villkor och målsättning. Föredrag av krigsarkivarien Birger Steckzén vid sammanträde den 2 mars 1960 i sammanslutningen Försvarspolitiskt Forum (Ny militär tidskrift, 33, 1960, s 103-112). - Slutord (Ibid, 34, 1961, s 329) [Om B S:s personliga reflektioner om arbetet med att redigera NMT, kontakter med medarbetare o läsare etc i samband med nedläggningen av tidskriften. Det osignerade redaktionella bidraget i nr 8/9 (Ny militär tidskrift nedlägger sin verksamhet, s 221-223) om orsakerna till nedläggningen är troligen även det förf av B S.] — Studier i lapska ortnamn (Norrbotten, 1969, Luleå 1968, s 13-48, ill). - Utöver ovan nämnda bidrag i Ny militär tidskrift har B S även sign 18 rec i denna: 1932, 1934-38, 1941, 1943, 1947-48 o 1951. Dessutom förefaller det sannolikt att han skrivit vissa av de osign ledarna under sin tid som red för tidskriften (1942-61) samt även (delar av) det redaktionella materialet. Detta har dock ej belagts. Vidare har B S skrivit art i dagspress bl a i SvD 1932-33, 1935, 1938,1946-48, 1950, 1955-57, 1960.

Utgivit (kommenterat): E Dahlbergh, Erik Dahlbergs bataljplaner till Karl XI:s och Karl XII:s historia. Med förklarande text af B S o N Wimarson. Sthlm: Generalstabens litografiska anstalt, 1922. [30] s, xxxix pl-bl, ill. 47 x 65 cm. [Textsidorna är interfolierade med planscherna; vissa av dem behandlar mer än en pl.]

Redigerat. Svenska arméns reservofficersförbund 1924-1934. Minnesskrift utgiven med anledning av förbundets tioårsjubileum. [Under red av B S.] Sthlm 1934. (Lagerström). [2] s, s 5-112, ill, fotogr. - Ny militär tidskrift, 1942-1961, årg 15-34,1942-1961. [Red fr o m 1942, nr 7.] - Klart skepp. En bok om sverigeskeppen Sverige, Gustaf V, Drottning Victoria. [Huvudred: B S. Militär red: M Östberg. Red-utskott: S H:son Ericson m fl.] Sthlm: Norstedt, 1949. [4], 287 s, [48] pl-bl, ill. - Hofors bruks historia. Redaktion: B S. Gbg 1957. (Wezäta). [4] s, s 7-635, [7] s, [7] pl-bl, [7] tab-bl, ill. [Följande avsnitt förf av B S: Tiden 1800-1915 (s [109]-385), Den allmänna utvecklingen 1916-1955 (s 389-442; tills m G Flogner), Några sociala frågor (s 595-621).] - Kungl. Upplands regementes historia. Utg av regementets historiekommitté. Under red av T Holm, S A Nilsson, B S, C Söderberg. Upps 1958. (Almqvist & Wiksell). 490, [1] s, 2 kartbl, ill.

Källor och litteratur

Källor o litt Försvarsdep.s konseljakter 29 aug 1921, nr 47, o 8 maj 1959, nr 4, RA.

B Bromé, B S (TiS 1968, s 53); M Hjort, "Nationens livsfråga": propaganda o upplysn i försvarets tjänst 1944-1963 (2004); KrA 200 år (Årsb för RA o landsarkiven 2005, 2005); Krigsarkivarien B S (KrVA:s handkar 1967,s 153 ff); SMoK; A Åberg, B S död (SvD 15 dec 1966).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Birger Steckzén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20042, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulf Söderberg), hämtad 2024-05-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20042
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Birger Steckzén, urn:sbl:20042, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulf Söderberg), hämtad 2024-05-11.