Meriter

Stenberger, Mårten Karl Herman, f 27

mars 1898 i Gbg, Domk, d 19 jan 1973 i Danderyd, Sth. Föräldrar: köpmannen Karl Nilsson o Beda Kristina Eriksson (senare Stenberger). Studentex som privatist vid Gbgs h reallärov 20 dec 19, inskr vid LU 24 sept 20, FK där 31 jan 23, inskr vid UU 12 mars 29, FL 27 mars 29, doc i nord o jämförande fornkunskap 28 dec 33, FD 31 maj 34, allt vid UU, red vid Sv turist-fören 23-27 o 29-30, amanuens vid Hälsinglands museum, Hudiksvall, 27-29 o 30, förste amanuens vid Gotlands fornsal, Visby, 34, intendent där 29 mars 35-45, länsantikvarie i Gotlands län samt sekr i Föremen Gotlands fornvänner o Nämnden för Gotlandsfonden 18 juli 35-45, tf prof i förhist o medeltidsarkeologi vid LU samt tf förest för LU:s hist museum o mynt-o medaljkabinett vt 44, förste antikvarie o avdförest vid Statens hist museum 30 nov 45 (tilltr 1 jan 46)-52, sekr i Sv fornmin-nesfören 46-49, i Sv arkeologiska samf 47-49, ordf där 55-57, prof i nord o jämförande fornkunskap vid UU 21 mars 52 (tilltr 1 jan 53)-l juli 64. - LGAA 55, LVHAA 56, LHVL 56, LVS 64, led av flera uti lärda sällsk.

G 3 okt 1930 i Sthlm, Osc, m föreståndaren vid Sv turistfören Lisa Kristina Schörling, f 11 april 1904 där, Hedv El, d 9 sept 2001 där, S:t Göran, dtr till fabriksföreståndaren Carl Oscar S o Edith Cecilia Petronella Gillberg.

Biografi

Mårten S hade i sin fil kand-examen geografi som huvudämne och geologi, mineralogi och nordisk och jämförande fornkunskap som biämnen. Geografi, som på den tiden omfattade både natur- och kulturgeografi, förblev alltid S:s stora intresse. Synen på landskapet och insikten om hur den forntida bebyggelsen är beroende av landskapets resurser går som en röd tråd genom hans forskning. Av förteckningen över S:s tryckta skrifter framgår hur han genom sin verksamhet i Sv turistföreningen tidigt fick djupare kunskap om natur och äldre kultur i östra Sverige, från Oland till Hälsingland. De många populära småskrifterna från denna period, där han också skildrar sina vandringar på Island, blev en förövning till det senare författarskapet. En alltid lättläst förmedling av forskningens resultat blev en av S:s stora insatser.

Redan i mitten av 1920-talet lärde S känna lämningarna efter järnålderns bebyggelse på Oland och publicerade sina första arkeologiska artiklar om öländska fornborgar och husgrunder. Sommar efter sommar bedrev han arkeologiskt och geografiskt fältarbete på ön. 1932 deltog han i en stor dansk expedition på Grönland där nordiska husgrundsvallar från vikingatiden grävdes ut. Hans systematiska fältarbete på Oland ledde till doktorsavhandlingen Oland under äldre järnåldern (1933), den första avhandlingen i Sverige som har en klar bebyggelsearkeologisk inriktning. I sin analys av den gamla bygden använde S allt forntida material som var känt: gravar, fynd och bebyggelselämningar; i centrum stod "jättegravarna", dvs huslämningarna.

S:s avhandling värderades högt, men den radikalt nya forskningsinriktningen tycks inte ha uppfattats på 1930-talet. Han var ändå inte ensam i Norden om bebyggelsearkeologin. I Danmark fanns Gudmund Hatt (1884-1960) och i Norge A W Br0gger (1884-1951), som båda redan på 1920-talet studerade forndda bebyggelse och naturmiljö. Bägge hade geografisk utbildning och arbetade med en etnografisk inriktning. Bristen på förståelse i Sverige kan ha bidragit till att S 1935 i en ansökan om Letterstedts stipendium för utrikes resor planerade forskning om härledningen av den nordiska bronsålderns konst och civilisation, en inriktning som passade bra till den konstvetenskapligt orienterade järnåldersforskningen vid UU. Emellertid fick S så goda möjligheter att fortsätta arbetet på Gotland efter sin självständiga intresseinriktning att bronsåldersforskningen skrinlades.

Det som säger mest i bebyggelseforskningen, spåren i marken efter bebyggelsen, var på 1930-talet det minst undersökta. Ett mål för S blev att undersöka de kända och tydliga, stenbyggda husgrunderna på Oland och Gotland. Från 1934 arbetade S varje sommar på Gotland och under vinterhalvåret som docent i Uppsala. De arkeologiska uppgifterna på Gotland låg bokstavligen i öppen dager men var krävande att genomföra. Mängder av fornlämningar från alla tider var kända och många hotades eller skadades av byg-genskap och odling. En viktig uppgift blev den tvärvetenskapliga undersökningen av en boplats med gravfält från den yngre stenåldern vid Västerbjers som S slutförde fram till 1939 och publicerade i Das Grabfeld von Västerbjers auf Gotland (1943) .Publikationenärfortfarande (2007) väsentlig för stenåldersforskningen i Norden.

En stor fyndgrupp som ständigt ökade var de vikingatida silverskatterna, som bl a innehåller många tusen arabiska och västerländska mynt. Historieforskningen hade redan visat att myntfynden var av stor betydelse för diskvissionen om förbindelserna mellan den arabiska världen, Norden och Västeuropa. Den omfattande fyndkatalogen med beskrivningar, tabeller och planscher förelåg 1947 och bearbetningen 1958. Materialet i Die Schatzfunde Gotlands der Wikingerzeit är ur internationell synpunkt en av de viktigaste källorna Sverige kan erbjuda den historiska och ekonomisk- historiska medeltidsforskningen. Mellan verken om stenålder och vikingatid, som ramar in S:s gärning och tid på Gotland, ligger en rad undersökningar av bronsålderns och järnålderns bebyggelse på ön men också två stora nordiska projekt. Det nordiska samarbetet inom arkeologin fick efter undersökningarna på Grönland och det nordiska arkeologmötet i Danmark 1937 ett nytt mål, Island. Efter ett par års förberedelser, där S tog verksam del, genomförde arkeologer från Island, Danmark, Sverige och Finland utgrävningar av ännu bevarade synliga rester av den tidigaste bebyggelsen på Island under sommaren 1939. Varje land valde sitt undersökningsområde. Resultatet blev att man fann ett äldsta, vikingatida byggnadsskede med hallbyggnader som motsvarade det som påvisats på flera håll i Skandinavien och ett yngre, medeltida skede med mindre hus i en lång räcka, också det ett skandinaviskt byggnadsskick. Forntida gårdar i Island gavs ut 1943 i ett samarbete lett av S.

Omedelbart efter andra världskrigets slut tog S initiativ till att förnya den nordiska samarbetstanken genom ett gemensamt projekt. Det blev de bebyggelsearkeologiska utgrävningarna vid Vallhagar på Gotland 1946-50 där omkring 100 arkeologer, studenter och flera naturvetenskapliga specialister undersökte lämningarna av en by med stenbyggda husgrunder. Tvärvetenskapen fick stort utrymme genom undersökning av landskapsutvecklingen och genom botaniska och osteologiska analyser av fyndmaterialet. Resultaten publicerades i två omfångsrika volymer 1955. Den långa deltagarlistan tar upp många av de arkeologer som kom att verka vid arkeologiska institutioner och museer i Norden i generationen efter S. Forskningen har ofta återkommit till resultaten i de två volymerna.

Under sin tid som professor genomförde S nya utgrävningar i anslutning till seminariets verksamhet. Viktigast är dock den stora översikten Det forntida Sverige (1964), ett resultat av hans undervisning. S ger här sin syn på arkeologins karaktär och uppgift. Han undviker det äldre begreppet "kulturhistoria", som stod i centrum för Oscar Montelius (bd 25), men också den nationella arkeologins historieskrivning från decennierna före 1945. S ser människan som avhängig av den natur hon lever i. Arkeologens uppgift blir att följa växelspelet mellan natur och människa genom tiderna. Detta geografiska och ekologiska synsätt gynnade det tvärvetenskapliga samarbetet med naturvetenskaperna, en tradition från början av 1900-talet i Sverige som även låg i linje med den internationella utvecklingen inom arkeologin efter andra världskriget. Också i andra sammanhang ger S ofta uttryck för sitt geografiska synsätt. I ett brev 1955 skriver han som professor i arkeologi till en kollega, som var geograf, att man inte kan studera arkeologi utan geografi. Han hade hoppats att få bli geograf och kanske låg detta ämne fortfarande honom närmast. Men det var bra att vara en dubbel människa; han är "visserligen en dålig men likvisst halvgeograf' i sin arkeologiska verksamhet vid UU (S till H Nelson 12 mars 1955, S:s arkiv, ATA).

Efter pensioneringen återvände S till de bebyggelsearkeologiska problemen på Oland som han börjat studera 40 år tidigare. Vid en testundersökning i Eketorps borg, en forntida befäst by, fann han att lämningarna dolde tre faser av bebyggelse av olika karaktär, de tidigaste spåren var från 300-talet e Kr, de sista från tidig medeltid. Projektet pågick sedan 1964—74, under S:s ledning så länge han levde. Den tvärvetenskapliga fältundersökningen är till sin metod arkeologisk-ekologisk, medan bearbetningen som skrevs av en yngre generation är en socialekonomisk-arkeologisk studie av det förhistoriska och medeltida samhället på Oland. Projektet publicerades av medarbetarna. Även denna undersökning har verkat inspirerande för den bebyggelsearkeologiska forskningen och för den internationella diskussionen.

S:s betydelse för den arkeologiska forskningen ligger på flera plan. Han gav forskningen om järnålderns bebyggelse i Sverige en ny inriktning och förde över delar av den naturvetenskapliga traditionen till detta forskningsområde. Med sin geografisk-ekologiska syn bidrog han mer än någon före honom till förståelsen av järnålderns agrara samhälle i Sverige. Ge- nom undervisningen i Uppsala, de tvärvetenskapliga fältundersökningarna och de stora publikationerna förde han under fem decennier bebyggelsearkeologin vidare. Han förnyade det nordiska samarbetet inom arkeologin, främst genom de stora fältprojekten. Han hade lätt att skriva om forskningen och förstod att förmedla resultaten i vida kretsar utanför vetenskapen.

Det är omvittnat att i redigeringen av de stora verken liksom i andra delar av det praktiska arbetet hade S alltid stöd och hjälp av sin hustru Lisa. Utan hennes insats hade det inte varit möjligt att komma så långt. När man överblickar hans livsverk, slås man av tre egenskaper. Den första är konsekvensen, den raka linjen i hans forskning. Insatserna utanför järnålderns bebyggelsearkeologi är också betydande, men S kommer alltid tillbaka till den gamla bebyggelsen i dess naturmiljö som det gällde att förstå. Den andra egenskapen är hans förmåga att ta inspirerande initiativ, den tredje hans kraft att slutföra de stora projekten och publicera dem.

Författare

Evert Baudou

Arkivuppgifter

S:s arkiv (korrespondens, fyndreg m m) i ATA. - Brev från S i GUB (bl a till A Boéthius), KB (till N Ahnlund), LUB, UUB (bl a till O v Friesen, B Lundman, F o Stina Rodenstam samtj Sahlgren), ViLA o i LSB (tillEWessén).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Ombergsbygden. Omberg - Vadstena — Alvastra. Sthlm: Sv turistföreningen, 1924. 23, [1] s, ill, fotogr. (Svenska turistområden, 1). [Tills m ABillow.] - Vid Kalmarsund. Borgholm - Oland - Kalmar. Sthlm: Sv turistföreningen, 1924. 23, [1] s, fotogr. (Svenska turistområden, 2). - Mariefred och Gripsholms slott. Texten av M S. Sthlm: Mälarens turisttraflkförening, 1925. (Centraltr). 8:o. [8] s, ill. - Hälsingland. Utg av Hälsinglands turistförening. [Omsl. Verso:] Utarb av M S. Sthlm 1928. (Fahlcrantz). 27, [1] s, fotogr. [Åtföljs av annonsbil, 8 s.] - Hälsingland och Gästrikland. Utg av Sv turistföreningen. [Verso:] Denna bok är utarb av M S. Sthlm: Wahlström & Widstrand (i distr), 1928. 272 s, 1 vikt karta, ill, fotogr. (Svenska turistföreningens resehandböcker, 34). [Annonsbil, s 241-272.] - Katalog över samlingarna i Enångers gamla kyrka. Utarb av M S. Hudiksvall: Hälsinglands fornminnessällskap, 1929. 56 s. - Ostkustbanan. Gävle-Härnösand. [Omsl. Verso:] Utg av trafikförbundet Uppsala-Norrland. Texten utarb av M S. [Rubr:] Kustlandskapen mellan Mälaren och Ångermanälven. Sthlm 1930. (Centraltr). 23, [1] s + omsl. - Oland under äldre järnåldern. En bebyggelsehistorisk undersökning. [Akad avh, UU.] Sthlm 1933. viiii, 306 s, 2 vikta pl-bl, ill. ([Omsl:] Ar- keologiska monografier utg av Kungl Vitterhets his-torie och antikvitets akademien, 19). - Brattahlid. With 107 figures in the text and 1 plate. Khvn: Re-itzel, 1934. 161 s, 1 pl-bl, ill. (Meddelelser om Grönland, Bd 88 (1934-36), Nr 1). [Tills m P Nprlund.]

- Ismantorps borg och Gråborg samt Ölands övriga fornborgar. Sthlm: Wahlström & Widstrand (i kommission), 1934.45, [3] s, ill, fotogr. (Svenska fornmin-nesplatser, 21). [Ny, revid uppl:] Ölands forntida borgar. Sthlm: Almqvist & Wiksell (i kommission), 1966. 55 s, ill, fotogr. (Svenska fornminnesplatser, 21). [Med sammanfattning på tyska, s 47-55.] - Vikingar i västerled. Sthlm: Bonnier, 1935. 299 s, ill, fotogr. (Orientering i aktuella ämnen). [Tills m H Arbman. M S har skrivit kap 2 (s 25-59), 4 (s 101-136) samt 7-10 (s 190-288).] - 50 utfärdsmål från Stockholm. Sthlm: Generalstabens litografiska anstalt, 1935. 254 s, ill, fotogr. [Tills m B Thordeman.] - Island och Grönland som nordisk bygd under vikingatid och medeltid. [Omsl.] Sthlm 1942. (Centraltr Esselte). S 241-263, [2] pl-s, ill, fotogr. [Särtr ur: Ymer, årg 61, 1941.] - Forntida gårdar i Island. Meddelanden från den nordiska arkeologiska undersökningen i Island sommaren 1939. Av Aa Roussell, M S, Matthias Poråarson, J Voionmaa. Under medverkan av S Thor-arinsson, M Degerb0l, A Nilsson, Jon Steffensen. Red M S. Khvn: Munksgaard, 1943. 332, [1] s, ill, diagr, kartor, tab. [Följande avsnitt skrivna av M S: Snjälei-fartöttir, pjörsärdalur, s 98-112; Aslåkstunga fremri, pjörsårdalur, s 113-120; Isleifsstaöir, Borgarfjaröarsys-la, s 145-170.] - Das Grabfeld von Västerbjers auf Gotland. Sthlm: Wahlström & Widstrand (i distr), 1943. 162, [1] s, 62 pl-s [numrerade Taf 1-62], 1 vikt kartbl [numrerat Taf 63], ill, fotogr. ([Omsl:] Monografier utg av Kungl Vitterhets historie och antikvitets akademien, [30]). [Tills m E Dahr, H Munthe.]

- Die Schatzfunde Gotlands der Wikingerzeit. Sthlm 1947-58. I-II. ([Omsl:] Monografier utg av Kungl Vitterhets historie och antikvitets akademien, [34]). [Vol I utg 1958.] I, Text. 1958. 383, [1] s, [33] pl-s, 2 vikta kartbl, ill, fotogr. II, Fundbeschreibung und Tafeln. 1947. 271 s, 16 vikta tab-bl, [123] pl-s, 1 vikt karta, ill, fotogr, tab. - Byggnadsskicket under förhistorisk tid i Sverige, Norge och Finland. [Omsl.] Oslo 1953. (Mallingske boktr). 70 s, ill. [Särtr ur: Nordisk kultur. Samlingsverk. Under red avj Brpndum-Nielsen, S Er-ixon, M Oisen. XVII, Byggnadskultur. Utg av S Erix-on. Sthlm: Bonnier; Oslo: Aschehoug; Khvn: Schultz, 1952, s 1-70, ill.] - Der Schatz von Sigsarve, Gotland. I, Fundbeschreibung. Von M S. II, Munzenverzeich-nis. Von P Berghaus. Lund 1953. (H Ohlsson). [3] s, s 120-174, ill. [Avsnittet av M S, se s [119]-138. Särtr ur: Antikvariska studier, 5, Sthlm 1953. (Kungl Vitterhets historie och antikvitets akademiens handlingar, d 83).] - Västeråstraktensförhistoria. Västerås: Västerås stad (i distr), 1956. 116 s, [2] pl-bl, [2] vikta kartor, ill, fotogr. [Särtr ur: Västerås genom tiderna. D I, Västeråstrakten. Natur och förhistoria, Västerås: Västerås stad, 1956, s [331]-442, [2] pl-bl, [2] vikta kartor, ill, fotogr.] - Das Gräberfeld bei Ihre im Kirchspiel Hellvi auf Gotland, Der Wikingerzeitliche Abschnitt. [Omsl.] Kopenhagen: Munksgaard, 1962. 134 s, [1] pl-bl (vikt), ill, fotogr. [Särtr ur: Acta archaeologica, vol 33, 1961, tr 1962, s [1]-134.] - Sweden. Transl from the Swedish by Alan Binns. 76 photographs, 45 line drawings and 18 maps. London: Thames & Hudson, [1962]. 229 s, ill. (Ancienl peoples and places, 30). Övers: La Svezia prima dei vichinghi. Milano: Il saggiatore, 1964. 236 s, ill. (Uomo e mito, 44). - Det forntida Sverige. Sthlm, Gbg, Upps: Almqvist Sc Wiksell, 1964. 870 s, ill. [2. uppl 1971: Sthlm: Almqvist & Wiksell. 3. uppl 1979: [Sthlm:] AWE/Geber. Efter-skrift av B Gräslund, s 871-913.] Övers: Nordische Vorzeit. Bd 4, Vorgeschichte Schwedens. [Deutsche Ubers u Betreung der deutschen Ausg: H Capelle u TCapelle.] Neumiinster: Wachholtz, 1977. 543, [1] s, ill. [Texten har överarb inför övers av G Arwidsson, B Gräslund o U E Hagberg. Parallellutg: Vorgeschichte Schwedens. Berlin: Akademie-Verl, 1977. 543, [1] s, ill.] - Fästningsbyn på Stora Alvaret. Eketorps borg. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1966. 11, [1] s, fotogr. [2. uppl 1967.] -1 vikingarnas spår. [Kartoro teckningar av T Nygren]. [Sthlm:] Sveriges radios förl, 1967.111, [1] s, [1] kartbl (vikt), ill, fotogr. [Komplement till radiokursen I vikingarnas spår och Nordvisionsserien Vikingarnas vägar.] - Sten, brons, järn. Svensk förhistoria i korta kapitel. Ill av S Ehrén. Sthlm: Aldus/ Bonnier, 1969. 375 s, [16] pl-s, [1] tab-bl (vikt), ill, fotogr. (Aldusserien, 264). [2. uppl 1971.] - Eketorp - eine befestigte eisenzeitliche Siedlung auf Öland. Göttingen: Vandenhoeck Sc Ruprecht, 1970. 12 s, 8 pl-bl. (Nachrichten der Akademie der Wissenschaf-ten in Göttingen. I, Philologisch-historische Klasse, Jahrg 1969, nr 5). [Även med pags [101]-112.] - Utredning om Eketorps framtid och vård. Sthlm: Riksantikvarieämbetet, 1973. 11 bl, [3] pl.-bl, ill. [Tills m L D Cnattingius, G Trotzig o E Wegraeus.] - Konsten i Sverige. Under red av S Sandström. Sthlm: AWE/ Geber, 1974-1981. 8 vol. Forntiden och den första kristna tiden. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1974. 102 s, ill. [Tills m H Christiansson o B Malmer. Avsnitt skrivet av M S: Konst under forntiden, s [9]-39, ill.]

Tryckta arbeten (bidrag): Se L Stenberger o Å Werner-Ljungström, Mårten Stenbergers tryckta skrifter 1919-1973 (Tor, årg 15, 1972/73, Upps 1973, s 15-30) samtj Ambatsis o L Stenberger, Tillägg till förteckning över M S:s tryckta skrifter (Fornvännen, årg 75, 1980, s [107]). Kompletteringar och rättelser till posterna i dessa: Visby (Bygd och folk. [I], [Utg] av C oj Svedelius, Sthlm: Norstedt, 1927, s 261-270, ill). [Tre korta berättelser under rubr Blomstringstiden, Nedgångstiden resp Nutiden.] - Statens historiska museum (En bok om Stockholm, Red C-J Anrick, E Boheman o A Lindhagen, Sthlm: Sv turistföreningen, 1929, ([Sverigeböckerna, 1]), s 149-153). [Anon. Omtr 1929 o 30.] - När Öland var mäktigt och rikt. Undersökningar av öländska järnåldersbygder (Jorden ger. Svenska forskningar och fynd från senare år. [Till landshövding Nils Eden 25. 8. 1931, Utg av Sv fornminnesföreningen genom B Nerman, A Schtick o B Thordeman,] Sthlm: Skoglund, 1931, s [77]-102, ill, fotogr). - Med flygmaskin på fornminnesjakt över Öland. Från de två senaste somrarnas flygningar över Öland i vetenskapligt syfte (Jorden runt, årg 4, 1932, bd 1, s [225]-240, ill, fotogr). - Bland forntidens minnen på Öland (Östra Småland och Öland. [Förtitel:] Läsebok för skola och hem, [Utg av H Bjurulf,] Sthlm: Lindblad, 1934, (Hembygdsböckerna), s 245-259, ill). [Även skoluppl 1934.] - En järnåldersgård på norra Öland (Fornvännen, årg 30, 1935, s 1-18, ill, fotogr). - Det forntida Öland (Öland. D 1, [Red: B Palm, L Landin, O Nordmark], Kalmar: Dillbergska bokh (i distr), 1948, s 301-398, ill, fotogr). - II, Swe-den. A, Prehistoric archaeology. d, Bog finds and vo-tive hoards. 1, Stone Age, Bronze Age and Iron Age (Swedish archaeological bibliography. 1939-1948, Ed by S Janson and O Vessberg, [Sthlm:] Sv arkeologiska samfundet; The Swedish Archaeological Society, 1951, s 65-71). - Die schwedischen Schatzfunde der Wikingerzeit und ihre Bedeutung (Bericht uber den V. Internationalen Kongress fur Vor- und Frtihges-chichte, Hamburg, vom 24. bis 30. August 1958, Hrsg von G Bersu unter Milwirkung von W Dehn, Berlin: Mann, 1961, s 774). [Referat av M S:s föredrag.] -Fångstfolk, herdar och bönder i stenålderns Sverige (Proxima Thule. Sverige och Europa under forntid och medeltid. Hyllningsskrift till H M Konungen den 11 november 1962, [Red P G Hamberg,] Sthlm: Sv arkeologiska samfundet, 1962, s 41-52, 6 pl-s, [1] pl-bl i färg, ill). - Havet gav — människan tog (STFÅ, 1962, s 25-45,50-56, ill, fotogr). [Om Upplands forntid.] - Eketorp's borg, a forlified village on Öland, Sweden, 1966. Some results from the present inves-tigations (Acta archaeologica, vol 37, 1966, tr 1967, s 203-214, ill). - Archaeological settlement research with special consideration of Öland (Impact of man on the Scandinavian landscape during the Late Post-Glacial. Symposium on Öland 11—12June, 1968, Ed by B E Berglund, Copenhagen: Munksgaard, 1969, (Oikos. Supplementum, 12), s [60]-67, ill). - Det vikingatida och medeltida Eketorp (Kulturhistorisk forskning på Öland 1969. Ölandsmötet 1970, [Utg av U E Hagberg,] Sthlm 1972, (Rapport. Riksantikvarieämbetet. A, 1972:2), s 21-23). - Öländska figurbleck av guld (Honos Ella Kivikoski, [Toim P Sarvas ja A Siiriäinen,] (Suomen muinaismuistoyhdistyksen aikakauskirja=Finska fornminnesföreningens tidskrift, 75), Helsinki: Weilin + Göös, 1973, s 218-220). - Eke-torp in Oland. Ancient village and trading setdement (Acta archaeologica, vol 44, 1973, tr 1974, s [1]-18, ill). ["The manuscript was written [in] 1972. Translat-ed by Jean Olssen, Farum." S 18: E Wegraeus, Adden-dum.] — Eketorp, Entwicklung und wirtschaftliche Bedeutung (Vor- und Fruktformen der europäischen Stadt im Mittelalter. Bericht uber ein Symposium in Reinhausen bei Göttingen in der Zeit vom 18. bis 24. April 1972. T 2, Hrsg von H Jankuhn, W Schlesinger, H Steuer, Göttingen: Vandenhoeck Sc Ruprecht, 1974, (Abhandlungen der Akademie der Wissenschaften in Göttingen. Philologisch-historische Klasse, F 3, Nr 84), s [7]-18, ill).

Redigerat: En bok om Göteborg. Sthlm: Sv turistföreningen, 1931. 191 s, 1 vikt karta, ill. ([Förtitel:] Sverigeböckerna, 2). [Tills m C-J Anrick o A Lindhagen. M S har även anon skrivit avsnitten om den arkeologiska avd samt om den historiska avd vid Kulturhistoriska museet (s 49-57).] - Gotländskt arkiv. Meddelanden från Föreningen Gotlands fornvänner, 13-18, 1941-46. Lund 1941-46. (H Ohlsson). [Enligt L Stenberger o Å Werner-Ljungström, Mårten Stenbergers tryckta skrifter 1919-1973, s 29 skall M S ha red 12-17, 1940-45. Detta stämmer ej med uppgifterna i publikationen; dock saknar 1940 uppgift om red.] -Gotländska studier. Tillägnade Richard Steffen. Lund 1942. (H Ohlsson). [10], 224 s, ill, fotogr. [Även utg som: Gotländskt arkiv, 14, 1942. Även med bidrag av M S: En ryttargrav på Ihrefältet, s 25-32, fotogr.] -Forntida gårdar i Island ... Red M S. Khvn 1943. [Se ovan under egna verk.] - Boken om Gotland. Minnesskrift med anledning av Gotlands återförening med Sverige genom freden i Brömsebro den 13 augusti 1645. D 1, Gotlands historia fram till år 1645. Visby: Norrbys bokh (i distr), 1945. 455 s, 1 kartbl, ill, fotogr. [D 2 s å red av R Steffen. D 1 även med bidrag av M S: Det forntida Gotland, s 44-107, ill, fotogr, kartor.] - Fornvännen. Meddelanden från K Vitterhets historie och antikvitets akademien och Svenska fornminnesföreningen. Årg 42-47, 1947-52. Sthlm: Generalstabens litografiska anstalt [1951-52: i distr], 1947-52. - Vad jorden gömde. Livet i Vallhagar nu och på 500-talet. Texten författad av deltagare i Vall-hagarutgrävningen 1946-1948. Sthlm: Bokverk, 1948. 266, [2] s, fotogr. [Anon red av M S tills m G Ekstrand. Följande avsnitt skrivna av M S: Inledning, s 13—[16]; Vallhagar vaknar, s 56-[76]; Jakten efter ett gravfält, s 158-[181]; Vad jorden gömde, s 244-[265].] -J Nihlén, Gotland. 6. uppl. [Verso:] Denna resehandbok år utarb avj Nihlén. Nya uppl rev av W Beer, M S o B Pettersson. Sthlm 1948. 206 s, [12] pl-bl, 1 vikt kartbl, 1 löst kartbl, ill. (Svenska turistföreningens resehandböcker, [N S, 2]). [1.-3. uppl, 1907-20, av J W Hamner, 4.-5. uppl, 1930^0, avj Nihlén.] - Arkeologiska forskningar och fynd. Studier utgivna med anledning av H M Konung Gustaf VI Adolfs sjuttioårsdag 11.11.1952. Sthlm: Sv arkeologiska samfundet, 1952. [1], 462, [3] s, [7] pl-bl i färg, ill. - Vallhagar. A migration period settlement on Gotland / Swe-den. Ed M S in collaboration with O Klindt-Jensen. Copenhagen: Munksgaard, 1955. P I—II. (1205 s, [3] vikta pl-bl, [4] lösa kartor, vikta). [Även med bidrag av M S: The function and building methods of the Vallhagar houses from an archaeological standpoint, s 1048-1052, ill; The finds and the dadng of the Vallhagar settlement, s 1065-1160, ill; The reasons for the abandonmeiu of Vallhagar, s 1161-1185.] - Tor. Meddelanden från Uppsala universitets museum för nordiska fornsaker. [1959-64:] Meddelanden från Institutionen för nordisk fornkunskap vid Uppsala universitet. Vol 3-10,1957-64. [Upps:] Utg, 1957-64. - T. J. Arne. Tryckta skrifter 1902-1959. Upps 1959. (Almqvist & Wiksell). [16] s, s 17-37, [1] s. [Hyllningsskrift, anon red av M S. Bibliografin, s 17-[38], sammanst av M-L Bachman.] - Sune Lindqvist. Tryckta skrifter 1909-1962. Upps 1962. (Almqvist & Wiksell). [15] s, s 16-29, [1] s. [Hyllningsskrift, anon red av M S. Även det osign förordet, Sune Lindqvist på sjuttiofemårsdagen 20 mars 1962, s [7]-[8], av M S. Bibliografin, s 16-[30], sammanst av M-L Bachman.] — Die Zeit der Stadtgrtindung im Ostseeraum. Visby: Museum Gotlands fornsal, 1965. 257 s, ill. ([Förtitel:] Acta Visbyensia, 1). [Förtitel: Visby-symposiet för historiska vetenskaper 1963.] - Die Bauerngesellschaft im Ostseeraum und im Norden um 1600. Visby: Museum Gotlands fornsal, 1966. 280 s, ill. ([Förtitel:] Acta Visbyensia, 2). [Förtitel: Visby-symposiet för historiska vetenskaper 1965.] - Swedish archaeological bibliography. Svenska arkeologiska samfundet; The Swedish archaeological society. 1960-1965. Ed by M

5 in collaboration with A Hedvall. Sthlm: Almqvist

6 Wiksell, 1968. 289 s. 1966-1970. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1972. 331 s. [Tills m A H.]

Källor och litteratur

Källor o litt. ED:s konseljakter 30 nov 1945, nr 26, 21 mars 1952, nr 6,31 jan 1964, nr 2, RA. Ansökan från S till VHAA om det större Letterstedtska resestipendiet 29 okt 1935, handkar rör Letterstedtska stipendiefonden 1917-47, Ämbetsarkivet, ATA.

B Almgren, Till M S:s minne (Tor, 15, 1972-73); G Arwidsson, M S (VHAAÅ 1973); E Baudou, Den nord arkeologin - hist o tolkn:ar (2004); dens, M S (Reallexikon der germanischen Altertumskunde, bd 29, 2005); Gotländskt arkiv, 1935 (1936), s 122; O Klindt-Jensen, A history of Scandinavian archaeology (1975); dens, Eketorp in the research of M S (KBorg m fl, Eketorp: fortification and settlement on Öland/ Sweden. The monument, 1976); U Näsman m fl, Undersökn av Eketorps borg på södra Öland (Fornv 1971); M S: in memoriam (Tor, 15, 1972-73); S Stum-mann Hansen, The wandering congress: the sixth Nordic archaeological meeting in Denmark 1937 (2003); dens, M0det i Danmark - Torden i Syd: Det sjette nordiske Arkjeologmpde 1937 (2004); UUM 1951-60 (1975).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mårten K H Stenberger, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20065, Svenskt biografiskt lexikon (art av Evert Baudou), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20065
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mårten K H Stenberger, urn:sbl:20065, Svenskt biografiskt lexikon (art av Evert Baudou), hämtad 2024-04-20.