Meriter

1 Svedbom, Pehr Eric, f 9 jan 1811 i Härnösand, d 7 okt 1857 i Sthlm, Klara. Föräldrar: rektorn o publicisten Johan Svedbom o Eva Ulrika Hellzén. Elev vid Härnösands gymnasium 4 okt 25–vt 29, inskr vid UU 20 okt 29, fil kand 31 mars 36, disp pro gradu 28 maj 36, fil mag 16 juni 36, erhöll byzantinska stipendiet för utrikes studieresa i maj 37, docent i statistik 2 febr 38, allt vid UU, e o kanslist i ecklesiastikexp april 38, e o amanuens vid RA maj 38, verksam där sporadiskt efter okt 41, gjorde resor till Tyskland, Österrike, Frankrike, England o Italien 38–40, utg av tidskr Frey 41–omkr 43, lärare i svenska o tyska vid Nya elementarskolan i Sthlm 1 okt 41, rektor vid skolan 1 maj 50–3 mars 56 (på begäran entledigad 20 dec 55), ledamot i direktionen där 57, amanuens vid VA:s bibl 13 dec 43–11 dec 44, bibliotekarie där 11 dec 44–24 dec 55, gjorde resor till Danmark, Tyskland, Frankrike o England 46, medred för Bore 49–50, en av utg av Tidskrift för lärare och uppfostrare juni 46–48, led av komm för granskn av de såsom tävlingsskrifter inkomna läroböcker för folkskolor 19 juli–17 dec 51, delägare i Aftonbladet juli 52, huvudred där 2 apr 56, grundare tills m J F Meyer (bd 25) av Illustrerad tidning 55.

   G 16 jan 1842 i Härnösand m sin kusin Catharina Fredrika Forssberg (bd 23, Fredrika Limnell), f 16 juli 1816 där, d 12 sept 1892 på Lyran, Brännk, Sth (enl db för Sthlm, Klara), dtr till lektorn Olof Fredrik F o Catharina Margareta Svedbom, samt senare omg med byråchefen Carl Abraham Limnell.

Biografi

S kom å yrkets vägnar att gå i sin faders fotspår och bli både skolman och tidningsman, men till skillnad från denne – som med Härnösand som bas verkade i ett västernorrländskt sammanhang – kom hans insatser att få nationellt genomslag. Efter studier i bl a hushållningsvetenskap samt nationalekonomi blev S fil kand 1836 och promoverades samma år till mag i andra rummet (ultimus). I maj 1837 sökte och erhöll S det byzantinska resestipendiet, året efter kallades han till docent i statistik.

Med stöd av stipendiet företog S 1838–40 resor till Tyskland, Österrike, Frankrike och England, där han bl a hade i uppdrag att studera undervisningsväsendet, samt till Italien. Sina reseintryck publicerade han under hand i den av fadern redigerade tidningen Norrlands tidningar liksom i Eos. Väl hemkommen tjänstgjorde S stundtals som amanuens vid Riksarkivet och höll viss undervisning som docent i Uppsala innan han hösten 1841 fick tjänst vid Nya elementarskolan i Stockholm efter Carl Jonas Love Almquist (bd 1), med ansvar för undervisningen i svenska och tyska. Denna uppgift behöll S fram till våren 1850, då han efterträdde Johan Albert Dahlström som skolans rektor.

Under sin tid vid Nya elementarskolan publicerade S en rad läroböcker i både tyska och svenska samt andra skrifter som rörde undervisning och utbildningsväsende mer generellt samtidigt som han också grundade och gav ut Frey 1841–43 och Illustrerad tidning 1855–56. Dessutom var S under knappa tio år bibliotekarie vid VA, där han som den förste vid ett svenskt bibliotek ersatte de opraktiska bandkatalogerna med ett lösbladssystem, införde rationella principer för utbyte av publikationer med andra institutioner och verkade för att låna ut handskrifter även utanför Sveriges gränser. S var också djupt engagerad i de allmänna svenska läraremöten som hölls 1849, 1852 och 1854. Han trädde 1857 in som ledamot i Nya elementarskolans direktion.

S är framför allt känd som en av periodens främsta och mest röststarka företrädare för modersmålet som ett eget skolämne. De resor som möjliggjordes av det byzantinska stipendiet synes ha varit avgörande för hans framtida bana som språklärare och utbildningsdebattör, inte minst för att han praktiskt fick öva sina språkfärdigheter. Nya elementarskolan ställde höga krav på sina språklärares praktiska kunskaper, och flera av dess lärare i tyska kom att rekryteras bland forna innehavare av det byzantinska stipendiet. Under sin tid som lärare vid skolan gjorde S också 1846 en förnyad resa på statlig bekostnad som gick till Danmark, Tyskland, Frankrike och England, med det uttryckliga syftet att inhämta information om dessa länders utbildningssystem och lärometoder. Under resan, som S gjorde med sin hustru Fredrika, kom han i kontakt med kindergarten-pedagogiken i Dresden. Trots att S på detta sätt blev en av de första svenskarna att ta del av Friedrich Fröbels barnpedagogik skulle det dröja till slutet av 1800-talet innan dess barnträdgårdar introducerades i Sverige, även om det redan under 1860-talet förekom att några småbarnsskoleföreståndarinnor besökte tyska barnträdgårdar.

Möjligheten att som lärare utveckla sin undervisning var vid Nya elementarskolan mycket god, då det i tjänsten ingick att skapa nya kurser och läromedel. Detta var något som S tog fasta på och redan 1843 publicerades hans Utkast till satslära med hufvudsakligt afseende på svenska språket, även kallad Ledtråd vid den första undervisningen i modersmålet. Här lanserade S tanken att modersmålsundervisningen skulle ta sin utgångspunkt i att läraren presenterade olika exempel, vilka sedan följdes av inlärning av språkets regler och därefter olika tillämpningsövningar. En viktig del i S:s undervisning var den så kallade satslärometoden som byggde på analytisk i stället för syntetisk grund, där undervisningen skulle gå från det konkreta till det abstrakta. Vidare förespråkade S också en tydlig koppling mellan tal- och skrivövningar och läsning genom användning av ljudmetoden. Dessa tankar utvecklade han senare i Om de olika sätten att lära barn läsa (1854). S:s metoder fick under hans levnad stor spridning, men redan under 1860-talet dömdes hans satslära ut som förlegad.

S pläderade också för modersmålsundervisningen som ett eget skolämne och som det ämne inom vilket eleverna skulle tillägna sig kunskaper i grammatik. Detta hade traditionellt ansetts tillhöra latinstudierna, men fr o m 1800-talets början kom ”latinherraväldet” att allt starkare ifrågasättas av de liberaler som önskade en omdaning av landets allmänna skolor mot att lära ut mer av medborgerlig bildning. S kom genom sitt framhållande av modersmålets överhöghet att gå längre än många av sina föregångare, och under sin tid som rektor vid Nya elementarskolan utvecklade han bl a en ny plan för undervisningen där inte bara svenska och tyska utan även engelska och franska skulle introduceras före latinet.

S:s förkärlek för modersmålsundervisningen hade tydliga kopplingar till de nationalistiska tongångarna bland dem som strävade efter att reformera de allmänna skolorna, något som märks av hans betoning av modersmålsundervisningen som ett sätt att introducera den världsliga nationella litteraturen som bildningsmedel. På motsvarande vis framgår S:s engagemang för skandinavismen av att han inkluderade danska och norska författares texter i sin Läsebok för Sverges ungdom som publicerades första gången 1844.

S var även i övrigt delaktig i försöken att förnya de allmänna skolorna och deltog bl a som sakkunnig i det parlamentariska arbete som 1849 föregick sammanslagningen av ett antal olika skolformer till vad som sedermera kom att benämnas allmänna läroverk. Vidare var S tillsammans med en rad andra lärare vid Nya elementarskolan involverad i Tidskrift för lärare och uppfostrare som under slutet av 1840-talet argumenterade för utbildningsväsendets förnyelse.

Vid återkommande lärarmöten gav S uttryck för också andra utbildningspolitiska idéer som t ex en utökning av gymnastikundervisningen och andra praktiska moment i skolan liksom att läroverken skulle upphöra med grundläggande undervisning, som i stället borde ges inom ramen för folkskolan. Den senare tanken var i sin samtid mycket radikal, då det i praktiken innebar en plädering för folkskolan som ett slags bottenskola även för vidare studier. Detta har gjort att S ibland beskrivits som en förkämpe för skolans demokratisering, men en närmare analys visar att det mycket väl kan vara en förhastad slutsats. S:s främsta syfte var nämligen inte en breddad rekrytering till läroverken, utan närmast att genom ett tillskott av bättre bemedlades barn höja kvalitén på undervisningen i folkskolan. Att S inte i första hand strävade efter att öppna läroverken för de obemedlades barn framgår av att han samtidigt argumenterade för höjda terminsavgifter och särskilt underströk vikten av att man fick betala för undervisningen, eftersom det gjorde att den då uppskattades mer än om den erhölls gratis.

S:s politiska engagemang stannade inte vid utbildningspolitiska frågor, utan som hängiven nationalliberal och anhängare av skandinavismen engagerade han sig bl a i Reformvännernas sällskap, som arbetade för att på moderat väg reformera ståndsriksdagen och utvidga rösträtten. Den liberalism som S företrädde var också av moderat karaktär och han betonade i Erik Gustaf Geijers (bd 17) efterföljd individens roll inom ramen för olika sammanslutningar framför en mer atomistisk manchesterliberalism. S:s vurm för skandinavismen märktes också i hans kontakter med danska och norska likasinnade vid 1856 års skandinaviska studentmöte i Stockholm och Uppsala.

Den kanske främsta politiska arenan för S var pressen. Den av honom startade Frey var dock inte rätt forum för politik. Närmast framstår den Uppsalabaserade publikationen som ett populärvetenskapligt språkrör för ortens yngre akademiker. Bland medarbetarna återfanns bl a S:s vänner Johan Albert Dahlström och kemisten Nils Johan Berlin (bd 3), men även äldre lärare, som juristen Pehr Erik Bergfalk (bd 3). Innehållet bestod framförallt av anmälningar av nyutkommen litteratur, men även uppsatser av olika slag som spände över en lång rad ämnen från teologi och konst till statskunskap och botanik.

S:s politiska engagemang kom i stället att kanaliseras i andra publikationer. I slutet av 1840-talet deltog S i försöken att först köpa Aftonbladet och sedan, när detta i en första vända gick om intet, deltog han i skapandet av en mer moderat liberal dagstidning i Stockholm som kunde konkurrera med Lars Johan Hiertas (bd 19) tidning: veckotidskriften Bore.

S:s tydliga ställningstagande gentemot Aftonbladet hade utöver skillnader i synen på representationsfrågan av allt att döma till en del sin grund i S:s aversion mot Carl Jonas Love Almquist, till vilken S var starkt kritisk även som språkpedagog. Vid det första försöket att köpa Aftonbladet från Hierta kom affären att stupa på bl a frågan om Almquists framtid vid tidningen. S ville inte bara att Almquist skulle sluta som redaktör om han gick in som delägare utan motsatte sig också att denne skulle få något avgångsvederlag, vilket för stunden stoppade affären. Tillsammans med flera av männen bakom Bore var S emellertid med om att 1851 köpa och ta över Aftonbladet. Detta blev början på vad som kommit att kallas ”Magistrarnas Aftonblad”, med S och de likaledes i Uppsala disputerade August Sohlman (bd 32) och Carl Fredrik Bergstedt (bd 3) som de som satte prägel på tidningen.

Under 1850-talet tog S även tillsammans med Johann Friedrich Meyer initiativet till Illustrerad tidning som gavs ut fr o m 1855. Med The Illustrated London News som förebild och fylld med reportagebilder i xylografi, rapporterade tidningen om dagsaktuella händelser såsom t ex Krimkriget. Just den konflikten låg också bakom att S i början av 1856 övertog uppdraget som huvudredaktör för Aftonbladet. Tidningen hade vid krigets utbrott pläderat för ett angrepp på Ryssland, men under konfliktens gång ändrade sig den dåvarande huvudredaktören Carl Fredrik Bergstedt och kom att motsätta sig en svensk intervention, medan S förblev en av de tydligaste förespråkarna för ett ingripande mot Ryssland. Följden av denna schism i tidningens ledning var att Bergstedt avgick och ersattes av S som huvudredaktör. Som sådan hamnade S direkt i hetluften och han och hans hustru Fredrika blev föremål för smädekampanjer från meningsmotståndare i den politiska skämtpressen, något som fortsatte fram till hans död hösten 1857.

S:s gärning har blivit olika bedömd. Som lärare vann han respekt och erkänsla i samtiden. Hans undervisning kännetecknades av lugn och ordning och han gjorde sig omtyckt av sina elever såsom rättvis (Holmberg 1919). Som politisk publicist var han desto mer ifrågasatt, enligt Magnus Jacob Crusenstolpe (bd 9) hade han däri ”tagit sig vatten öfver huvudet och beträdt ett fält, som han hvarken egde begrepp eller förmåga att odla” (Svea 1858). Det svedbomska hemmet i Stockholm var, inte minst genom avkastningen från familjeföretaget Wifstavarv, både välbeställt och gästfritt. Paret S bjöd regelbundet in musiker, litteratörer och vetenskapsmän till samkväm. Själv var S musikalisk och skrev kompositioner för bl a piano och sång, ett intresse som fördes över på sonen Vilhelm S (S 2).

Författare

Esbjörn Larsson

Arkivuppgifter

Brev från S i GUB (bl a till S A Hedlund), KB (i Svedbomska o andra saml:ar), RA (bl a till F F Carlson, A v Hartmansdorff), UUB, NordM o VA:s Centrum för vetenskapshist.

Tryckta arbeten

Tonsättningar: Sånger med accompagnement af forte-piano satte i musik. Upsala: Palmblad & C, 1832. 20 s. tvär 4:o. [Innehåll: Erotisk fantasi; Den döende flickans afsked till sin älskare; Emmas stjärna; Syner; Citherspelaren; Kolarflickan i skogen; Wårlängtan eller Ebbas första kyss.] – Månskens-fantasi af Daniel Valanger. Satt i musik med accompagnement af fortepiano. Sthlm: J L Ebeling, u å [1834]. 2 ark. – Runesvärdet. Förslag till svensk national-sång. Ord af Rdd. Musik med accompagnement för fortepiano eller guitarre af P E S. Sthlm: J L Ebeling, u å [1834]. 3 s. [Rdd var en signatur för C F Ridderstad.] – Till den frånvarande. Orden efter finskan af F M Franzén. [Sång och piano.] Sthlm 1858. [Musikbilaga till okänd publikation.]

Tryckta arbeten (egna verk): Systematis in monarchiis Europae constitutionalibus repraesentativi primae linae. [Akad avh UU.] Upsaliæ u å [1837]. (Regiæ academiæ typographi). P I–II. ([4], 12 + [4] s, s 13–20). 4:o. [S var preses och hade enligt A Holmberg, Pehr Erik Svedbom 1811–1857 (1964), s 4, själv författat avhandlingen. Respondenter: p I: C E Berlin; p II: O Wiklund. Bägge disputationerna ägde rum den 13 dec 1837.] – Gjallarhornet. Första stöten. Sthlm 1841. (Norstedt). 48 s. 12:o. [Anon. Om behovet av förbättrad utbildning av civila ämbetsmän i Sverige.] – Ledtråd vid den första undervisningen i modersmålet. Efter en ny plan utarbetad af P E S. I, Satslära. [Med dubbel titel:] Utkast till satslära med hufvudsakligt afseende på svenska språket. Jemte talrika uppgifter till syntaktiska öfningar för nybegynnare. Sthlm 1843. (Hörbergska boktr). viii, 90, [2] s. 8:o. [Någon del 2 utkom ej. 2. uppl, förbättrad och tillökt 1845: Sthlm: C A Bagge, viii, 103, [1] s. 3. uppl, öfversedd 1849: viii, 104 s. 4. uppl 1850: Sthlm: Norstedt. 5.–6. uppl 1855–63.] – Utkast till satslära med hufvudsakligt afseende på svenska språket (1843). Se: Ledtråd vid den första undervisningen i modersmålet (1843). – Några ord till föräldrar och lärare. Såsom förord till den av författaren utgifna Läsebok för Sverges ungdom. Sthlm: C A Bagge, 1844. 48 s. 8:o.– Elementarkurs i tyska språket. Efter en ny plan utarbetad af P E S. Sthlm 1848. (J Beckman). 2 vol. 8:o. [2. uppl 1856: Sthlm, (J & A Riis). [Denna är enligt omslagen utgiven på Z Hæggströms förlag. Läseboken består av ett urval korta texter, främst G E Lessing, Fabeln (40 texter) och C v Schmid, Kurze Erzählungen (10 texter). Dessa texter översätts i läroboken.] I, [Omslag:] (Innehållande ett urval af fabler, korta berättelser och små skaldestycken på tyska språket.) [4], 52 s. II, [Omslag:] (Innehållande mellanradig öfversättning och förklaringar samt ordböcker till läseboken.) viii, 96 s. – Bidrag till allmänhetens upplysning i frågan om spärrnings- och karantäns-anstalterna mot koleran. Sthlm: Samson & Wallin, 1854. vii, 170, [1] s. 8:o. [Förordet undertecknat ”S.” Enligt förordet har bokens uppsatser tidigare publicerats i Aftonbladet. Inför nypubliceringen har särskilt den tredje av dem omarbetats och utvidgats.] – Om de olika sätten att lära barn läsa. Sthlm: Samson & Wallin, 1854. vi, 73 s. 8:o. [Bearbetad version av föredrag hållit vid Pedagogiska föreningen i Stockholms årsmöte den 28 april 1852.] – Anmärkningar och förklaringar till Tysk läsebok … (1855). Se: Tysk läsebok … (1849; under utgivit nedan). 2 akad avh som respondent vid UU 1832 (preses J B Runsten, översättning av ett Catullusfragment) respektive 1836 (preses J Svanberg), se Marklin 2:1 (1856), s 110 respektive s 136. 2 akad avh som preses vid UU 1837, se Marklin … s 137.

Tryckta arbeten (bidrag): Bidrag som nämns i biografitexten ovan: Rörande S:s reseintryck under resor i Europa 1838–40 publicerade han 23 anonyma resebrev under rubriken ”Ur ett bref från en resande Norrlänning” i Norrlands tidningar 1838–41 (se vidare redovisningen i Holmberg enligt nedan) samt artikeln Bref från en resande svensk. Heidelberg d. 21 dec. 1839 (Eos, [årg 2], 1840, nr 5, 7, 8). – Beträffande S:s bidrag i övrigt se A Holmberg, Tryckta skrifter av P. E. Svedbom (A Holmberg, Per Erik Svedbom 1811–1857, Sthlm, Gbg, Upps: Almqvist & Wiksell, 1964, (Bidrag till Kungl. Svenska vetenskapsakademiens historia, 5), s 74–76). Förteckningen omfattar 18 tidskriftsartiklar 1836–50 samt de 23 ovan nämnda resebreven i Norrlands tidningar 1838–41. Förteckningen är enligt Holmberg långt ifrån fullständig, bl a har S:s artiklar i Aftonbladet utelämnats. Som tillägg till Holmbergs uppgifter kan noteras att i Norrländska släktprofiler (1911; se vidare Källor o litt nedan) återges åtskilliga brev av S.

Utgivit: Läsebok för Sverges ungdom. Innehållande valda stycken på vers och prosa ur de yppersta svenska, norska och danska författares skrifter. Utg af P E S. 1, För den spädare ungdomen. [Med dubbel titel:] Valda stycken på vers och prosa ur de yppersta svenska, norska och danska författares skrifter. För den spädare ungdomen samlade och utgifne af P E S. Sthlm: C A Bagge, 1844. [4], 421 s. 8:o. [Endast den första upplagan har dubbla titlar. Någon del 2 av läseboken utkom ej. 2. uppl, tillökt och förbättrad 1849: Läsebok … 1, För den spädare ungdomen, [2], viii, x, 466 s. 8:o. {Utgavs i två häften, betecknade förra och senare häftet.} 3. uppl 1853: Sthlm: Norstedt, x, x, 466 s, 8:o. 4. uppl 1860: Läsebok för Sverges ungdom, Omarbetad [af P A Siljeström] efter den af P E S utgifna tredje upplagan, [4], 527 s, 8:o. Texturvalet omfattar 200 texter i den första upplagan och 238 i andra och tredje, varav ett tiotal texter är utbytta. Den fjärde upplagan innehåller 172 texter och urvalet har setts över och ändrats.] – Hundraårsfest till minne af Johan Henrik Pestalozzi firad i Stockholm den 12 Januari 1846. Sthlm 1846. (Hörbergska boktr). [1], iii, [1], 61, [1] s. 8:o. [Omslagstitel: Berättelse om Pestalozzi-festen i Sthlm den 12 Januari 1846. Anonymt utgiven av S. Även med ett bidrag av S: Johan Henrik Pestalozzi. Föredrag till tecknande af hans lefnadsöden och personlighet (s [2]–26).] – Tidskrift för lärare och uppfostrare. Årg. 1(1846/47)–2(1847/48). Sthlm 1846–1848. 8:o. [Utgiven av S tillsammans med J A Dahlström, C Ekendahl, G R Rabe, P A Siljeström och J Söderlind. S redigerade dessutom tre av numren, årg 2, nr 2, 4 och 6.] – Minnesfest öfver Eric G. Geijer firad af Litteratur-sällskapet i Stockholm den 25 maj 1847. Sthlm 1847. (Norstedt). 65 s. 8:o. [Enligt Linnström utgiven av S. Uppgiften ej belagd i andra källor.] – Minnesfest öfver Esaias Tegnér firad af Litteratur-sällskapet i Stockholm den 15 december 1846. Sthlm 1847. (Norstedt). 30 s. 8:o. [Enligt Linnström utgiven av S. Uppgiften återkommer i KB:s katalog -1956 (”Plåten”) men är ej belagd i andra källor.] – Minnesfest öfver F. [omslag: Frans] M. Franzén firad af Litteratur-sällskapet i Stockholm den 28 november 1847. Sthlm 1847. (Norstedt). 38 s. 8:o. [Enligt Linnström utgiven av S.] – Minnesblad från det allmänna svenska läraremötet i Stockholm den 19, 20, 21 och 22 juni 1849. Plan – stadgar – frågor föreslagna till öfverläggning – dagblad den 19, 20 och 23 juni, innehållande förteckning på ledamöterna, en kort redogörelse för sammanträdena m. m. Sthlm 1849. (Hörbergska boktr). 4, 4, 16, 8, 4, 16 s. 8:o. [Anonymt utgiven av P E S i egenskap av sekreterare vid mötet.] – Tysk läsebok, innehållande valda stycken på vers och prosa ur de yppersta tyska författares skrifter. Till skolornas bruk utg af P E S. Sthlm: C A Bagge, 1849–50. 2 h. ([16], 389 s). 8:o. [Lärobok. Vardera häftet har egna titelblad, förord och innehållsförteckning. 2. (reviderade) uppl 1854–55: Sthlm: Norstedt. D 1, 1854, viii, 183 s. D 2, 1855, iv, 236 s. 8:o. Bilaga: Anmärkningar och förklaringar till Tysk läsebok, till skolornas bruk utg av P E S. H 1, Omfattande första delen af läseboken enligt andra upplagan eller sidd. 1–183 af förra upplagan. Sthlm: Norstedt, 1855. [4], 32.] – Berättelse om det Allmänna svenska läraremötet, hållet i Stockholm den 19, 20, 21 och 22 juni 1849. Enligt uppdrag utg af P E S. Sthlm 1850. (Norstedt). xxxii, 68, 65, 167 s. 8:o. [Består huvudsakligen av diskussionsprotokoll, redigerade och sammanställda av S från stenografiska anteckningar.] – Aftonbladet. Sthlm 1856–57.

Översatt: [J W Hey,] Sagor med bilder för små barn. Sthlm: C A Bagge, 1847. [28] s, [12] pl-bl, ill. Tvär 12:o. [Förordet är undertecknat ”S.” Översättning av ett urval omfattande tolv fabler i versform ur J W Hey, Funzig Fabeln für Kinder (1833) med illustrationer av O Speckter.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Studentmatr (D I:8), Kansliets arkiv; Fakultetsprot (A I a:23–24), Examensprot, huvudserien 1830–1876 (A IV a:1), Fil fak:s arkiv, allt i UUB. Direktionens prot m bil 1840–1856 (A 1:2–6), Nya elementarskolans arkiv, SSA.

I M Andersson, Läsning och skrivning: en analys av texter för den allmänna läs- och skrivundervisningen 1842–1982 (1986); Berättelser om de allmänna svenska läraremötena 1852, 1854 och 1863, ed S Åstrand (1971); B Borell, De svenska liberalerna och representationsfrågan på 1840-talet (1948); E W Dahlgren, VA: Personförteckningar 1739–1915 (1915); Den svenska pressens historia, ed K E Gustafsson o P Rydén, 2 (2001), A Holmberg, Elementarister: några bilder från Nya elementarskolan i Stockholm på 1850-talet (1919; dens, Pehr Erik Svedbom 1811–1857 (1964); Lundstedt; Norrländska släktprofiler: episoder och minnen hämtade ur Fredrika och Per Erik Svedboms bref och familjepapper 1–2, ed L Dahlgren (1911); K Tarschys, Svenska språket och litteraturen: studier över modersmålsundervisningen i högre skolor (1955); E Thyselius, Förteckning öfver komitébetänkanden afgifna under åren 1809–1894 (1896); J Westberg, Den svenska importen av Fröbel: om kindergartenpedagogikens mottagande i Sverige (Kulturtransfer och kulturpolitik: Sverige och Tyskland under det tjugonde århundradet, ed A Åkerlund, 2011). – Nekr i Svea 1858.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Eric Svedbom, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34826, Svenskt biografiskt lexikon (art av Esbjörn Larsson), hämtad 2024-11-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34826
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Eric Svedbom, urn:sbl:34826, Svenskt biografiskt lexikon (art av Esbjörn Larsson), hämtad 2024-11-18.