Meriter

Sällfors, Carl Tarras, f 1 april 1898 i Helsingborg, d 17 mars 1960 i Sthlm, Osc. Föräldrar: handlanden Carl Nilsson S o Anna Johanna Staflund. Studentex vid h a l i Helsingborg 3 juni 16, inskr vid KTH 6 sept 18, inskr vid StH 22 jan 20, ordf i Tekniska högskol:s studentkår 21, i Sthlms förenade studentkårer 21, en av stiftarna o led av styr för Sveriges förenade studentkårer 21, civiling:ex inom KTH:s fackavd för maskinbyggnad o mekanisk teknologi 31 maj 22, fil kand vid StH 28 okt 22, Sverige-Amerika stiftelsens stipendiat för studier i industriell ekonomi o organisation i USA 22, anställd vid olika företag där 23–24, chef för fabriksorganisationsavd vid H A Hopf & Co, N Y, USA, nov 24–okt 26, direktörsassistent vid Norton Co, Worcester, USA, okt 26–juli 29, överingenjör o chef för organisationsavd vid ab Industribyrån, Sveriges industriförb, sept 29–43, speciallär i industriell ekonomi vid KTH ht 28 (tilltr ht 29)–vt 31, i industriell organisation där ht 31–1 juli 39, sakk i organisationsfrågor åt rationaliseringsutredn:en 36–38, led av Sv nationalkomm för rationell organisation från 37, av styr för Sverige-Amerika stiftelsen 38, kassaförvaltare där 41, v ordf från 52, led av styr för Svensk-amerikanska nyhetsbyrån, tf prof i industriell ekonomi o organisation vid KTH 1 juli 39, prof där 10 maj 40–31 dec 43, led av besparingsberedn:en nov 40–febr 43, vice ordf i Sv teknologfören:s avd för industriell ekonomi o organisation 41, ordf där 42–44, led av 1942 års järnvägskostnadsutredn jan 42–dec 48, av styr för Företagsekonomiska fören:en, av statens sjukhusutredn maj–aug 43, av Sveriges standardiseringskommission 43, v ordf där 44–49, led av Centrala sjukvårdsberedn:en 43–60, generaldir, ordförande o chef för Statens organisationsnämnd 1 jan 44, led av styr för Hemmens forskningsinst 44–45, av styr för Psykotekn inst, av Statens sakrevision 44–60, av styr för ab Atlas diesel (från 56 Atlas Copco) maj 44–60, av styr för Livförsäkringsbolaget Trygg april 45, v ordf där 54 o 56, ordf 55, led av styr för ab Philips sept 45, av 1946 års militära förvaltn:utredn okt 46–aug 53, av styr för Försäkringsab Fylgia maj 47, ordf i komm för förvaltn:organisation rör frågor om tekniskt bistånd till underutvecklade länder jan 53–54, FN-expert hos egyptiska regeringen för organisation av högskola i förvaltn:organisation april–okt 54. – LIVA 41, LKrA 54.

G 26 sept 1931 i Huskvarna, Jönk, m gymnastikdirektören Louise Alexandra Lagerman, f 2 okt 1905 i Hakarp, där, d 11 mars 1991 i Sthlm, Osc, dotter till överingenjören Johannes Emanuel L o Ester Rosanna Nygren.

Biografi

Tarras S var Sveriges första professor i industriell ekonomi och organisation. Men den akademiska verksamheten var aldrig hans huvudspår. Sina mest betydelsefulla insatser gjorde S i andra sammanhang, som konsult och senare som ämbetsman. Han spelade en stor roll i den tidiga svenska rationaliseringsrörelsen och påverkade organisationsutvecklingen både i den privata och i den offentliga sektorn.

S hörde till en generation som hade en fast tro på att vetenskapen var en väg till utveckling och framgång för individ och samhälle. Grundsynen var positivistisk, inriktad på analys av kvantitativa data. Med S och hans generationskamrater gjordes handelslära och industriell organisation till vetenskapliga discipliner. Ekonomiska synsätt kombinerades med tekniska i en strävan till effektivitet. Tron på förnuftet, den vetenskapliga precisionen, och de numeriska kalkylerna var liksom utvecklingsoptimismen viktiga inslag i det moderna Sveriges överideologi.

Skåningen S sökte sig efter studentexamen till KTH i Stockholm, där han 1922 tog civilingenjörsexamen. Samtidigt läste han in en fil kand-examen vid Stockholms högskola i ämnena nationalekonomi och matematik. Sitt examensarbete vid KTH gjorde S i ämnet industriell ekonomi. Detta var en ganska ny möjlighet för teknologerna; ämnet hade inte funnits länge vid Tekniska högskolan. 1908 hade en kommitté föreslagit att undervisning i industriell ekonomi skulle tas upp på schemat. Det kom igång 1912 och som lärare anställdes överingenjören vid ab Separator, Erik Forsberg (bd 16), som blev S:s lärare och handledare i ämnet.

Forsberg var en portalfigur i den svenska rationaliseringsrörelsen. Han, om någon, kunde kallas Sveriges Taylor. När den amerikanske managementpionjären F W Taylors idéer om scientific management blev kända i Sverige omkring 1910 hörde Forsberg till de tidigaste debattörerna och praktikerna och han genomförde förändringar i Taylors anda på Separator. När Taylors viktigaste bok gavs ut på svenska försågs den med ett företal av just Forsberg. Den första stora arbetskonflikten i Sverige p g a försöken att genomföra ett konsekvent rationaliseringsprogram bröt ut vid Separators dotterbolag i Olofström. Forsberg blev som ansvarig överingenjör vid moderbolaget måltavla för fackföreningens fränaste kritik. Under flera decennier därefter var han tongivande i ledningen för Sveriges verkstadsförening, det mest inflytelserika av förbunden inom Svenska arbetsgivareföreningen. Under Forsbergs ledning tog S itu med de industriella självkostnadernas utformning. En annan företagsekonomisk pionjär, professor Oskar Sillén (bd 32) vid Handelshögskolan i Stockholm, hade ägnat mycket tid åt beräkningen av självkostnader vid produktion. I den ekonomiska stabilitet, som utmärkte tiden före första världskriget, handlade det främst om att fördela olika kostnader på ett korrekt sätt. I krigets efterdyningar tedde sig problemen annorlunda. Hur skulle självkostnader beräknas i tider då penningvärde och priser förändrades snabbt? Detta blev temat för S:s examensarbete, som sedermera gavs ut i bokform.

Vid det laget hade S redan publicerat sig på det fält där hans livsuppgift skulle ligga: den industriella rationaliseringen. Början av 1920-talet medförde ett förnyat intresse för rationaliseringsprogram av skiftande slag. Det berodde dels på den ekonomiska krisen, som utlöste en stark press på kostnaderna inom industrin, dels på införandet av 8-timmarsdagen, som tvingade fram effektivare arbetsformer. Tillsammans med studiekamraten Harry Nieckels gav S ut en populär beskrivning av grunddragen av scientific management.

På stipendium från Sverige-Amerika stiftelsen reste S till USA 1922. Han blev kvar där under hela 1920-talet, som konsulterande ingenjör i New York och som direktörsassistent i den svenskrelaterade firman Norton Co. Professor Edvard Hubendick (bd 19) på KTH, som framstår som en mentor för S, lockade honom tillbaka till Sverige 1929 för att efterträda Forsberg som huvudansvarig lärare i industriell organisation.

Vid hemkomsten knöts S också till ab Industribyrån, tidens ledande konsultbyrå. Det var en liten och handlingsinriktad ”think tank” av stor betydelse på flera områden. Industribyrån hade startats 1912 som ett dotterföretag till Industriförbundet. Det räckte inte, menade förbundets verkställande direktör Erland Nordlund (bd 27), med den upplysningsverksamhet kring organisationsfrågor som Industriförbundet skulle ägna sig åt. Praktisk handledning krävdes och därför inrättades en konsulterande, juridisk och organisatorisk byrå. Den inrymde en avdelning, som utvecklades mot revision under ledning av Oskar Sillén. Från den ledde senare många av landets redovisningsbyråer sitt ursprung. 1914 inrättades en teknisk avdelning som blev till ett arkitektkontor. I kretsen kring den började den svenska funktionalismen spira, med namn som Cyrillus Johansson (bd 20), Uno Åhrén, Sven Wallander och Eskil Sundahl (bd 34).

1921 startades vid Industribyrån avdelningen för fabriksorganisation under ledning av Olof Kärnekull (bd 21) och John Carlsson. Det var för den avdelningen som S blev chef när han återvände till Sverige. Den tog sig an en mångfald problem. Det var frågor av teknisk karaktär, som hade att göra med mekanisering, elektrifiering, logistik, lagerhållning och produktionsflöden. Avdelningen sysslade också med hur arbete borde organiseras och genomföras, på fabriksnivå och ned till enskilda arbetsoperationer. Tids- och metodstudier ledde över till löneteknik och avtalsfrågor. Också management kunde organisationsavdelningens ingenjörer anlägga synpunkter på. Avdelningen blev en plantskola för rationaliserare i det svenska näringslivet.

1930-talet blev en intensiv tid för S. Som chef för organisationsavdelningen fick han en exponerad ställning i förhållande till näringslivet och dess organisationer. Han medverkade i ett flertal kommittéer och utredningsgrupper och skrev många artiklar. Den viktigaste skriften var boken Arbetsstudier inom industrien (1939). Den blev ett standardverk på området och användes inom både akademisk utbildning och fackliga kurser. 1945 kom den omfångsrika och tidstypiska Handbok i industriell driftsekonomi och organisation i två band.

1931 blev S speciallärare i industriell organisation vid KTH. Ett par år senare väcktes tanken att inrätta en professur i ämnet. Interna initiativ kompletterades efterhand med externa påtryckningar. Det gällde att få en professur inte minst för att följa den internationella utvecklingen på området. Det var inte bara USA som sågs som ett föregångsland. Under loppet av 1930-talet utvecklade S nära kontakter med tyska kolleger. 1939 tillkom professuren. Det fanns flera tänkbara kandidater, bland andra Robert Kristensson (bd 21) som skulle komma att efterträda S på posten, men till förste innehavare utnämndes S.

Under beredskapstiden på 1940-talet sögs kompetens från det privata näringslivet in till statsförvaltningen i olika roller. 1940 tillkallades besparingsberedningen med uppgift att föreslå åtgärder för att rationalisera den statliga förvaltningen. I denna spelade S en mycket viktig roll. Utredningen föreslog att en ny myndighet skulle inrättas för att söka bringa reda i en ganska vildvuxen byråkrati och ansvara för utvecklingen av sakrevision på det statliga området.

Statens organisationsnämnd tillkom. S utsågs 1944 till generaldirektör och chef och lämnade sin professur. Statens organisationsnämnd fungerade som statsverkets internkonsult och sysslade med diverse utredningar utan att axla ett exekutivt ansvar. Nämnden kom att spela en mer blygsam roll än vad som varit avsikten. 1950-talet karaktäriseras av förvaltningens tillväxt snarare än av dess trimning och effektivisering. Statens organisationsnämnd gav bl a förslag till omorganisation av skatteuppbörden, men hamnade i utvecklingens bakvatten. S förmådde inte riktigt hävda sitt revir. Till det bidrog säkert att S märkligt nog verkade förbise den utvecklingspotential som låg i den spirande datoriseringen. Nämnden kunde ha etablerat sig som statsförvaltningens expertorgan i datafrågor, men missade den chansen. I stället satsade regeringen på en omstöpning av Statskontoret, och Statens organisationsnämnd lades ned 1961. Beslutet om nedläggningen var ett nederlag för S, som av allt att döma tog det mycket hårt. Han gick bort 1960.

Det finns en påfallande kontinuitet och ihärdighet i S:s verksamhet. Den är en brygga mellan äldre och nyare synsätt. Till grund låg en gammaldags betoning av sparsamhet och god hushållning. Den parades med en modern uppfattning om vad analytisk, kvantifierande vetenskap kunde tillföra. Ekonomin överordnades både teknikens möjligheter och människans krav. Det i förhållande till resurserna optimala tillvägagångssättet framstod som ett mål i sig. Häri låg också en svaghet. Tänkandet hade en tendens till okänslighet, till bristande förmåga eller vilja att ta hänsyn till människan i systemen. Traditionella, emotionella och moraliska bevekelsegrunder fördes åt sidan. Rationalitet blev ett egenvärde. Kanske den ensidigheten förklarar varför S och Statens organisationsnämnd kom att framstå som oanvändbara för den socialdemokratiska regeringen i dess ambitioner att stöpa om det svenska samhället under efterkrigstidens första dynamiska decennier.

Författare

Hans De Geer

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): S använde sig omväxlande av namnformen C. Tarras Sällfors och av Tarras Sällfors. – Spara på bränslet! Några praktiska råd och anvisningar beträffande ekonomisk rumseldning. Sthlm: Bonnier, 1920. 37, [2] s, ill, diagr. [Tillsammans med H Nieckels.] – Modern verkstadsorganisation enligt den vetenskapliga arbetsledningens principer. Sthlm: Bonnier, 1921. 169, [1] s, [4] pl-bl (vikta), ill, diagr. [Tillsammans med H Nieckels.] – Om industriella självkostnadsberäkningar vid varierande penningvärde. Med ett företal av E A Forsberg. Sthlm: Geber, 1922. 57 s, [1] pl-bl (vikt). [Examensarbete vid KTH.] – Kontorsarbetets rationalisering. Sthlm: Affärsekonomi, 1933. 63 s, ill, fotogr. [Samling av uppsatser, vilka tidigare tryckts i Tidskrift för affärsekonomi.] – Enhetliga självkostnadsberäkningar. [Rubrik.] U o u å. [Sthlm 1934.] ([Kolofon:] Svea). [4] s. [Följdskrift till tre uppsatser av K Sømme i den norska Papir-Journalen, publicerade februari, mars och april 1932.] – Industriella självkostnadsberäkningar. Sthlm: Nordisk rotogravyr, 1937. 78 s, ill, diagr, tab. [Särtryck ur: Svensk teknisk uppslagsbok, [d 1], Sthlm: Nordisk rotogravyr, 1937, s 15–86.] – Ekonomiseringssträvanden inom sko- och läderindustrierna. [Verso:] Föredrag vid Svenska skofabrikantföreningens och Svenska garveriidkareföreningens årsmöte i Örebro fredagen den 14 januari 1938. Göteborg 1938. (Götatr). 12 s, ill, fotogr. Fol. [Särtryck ur: Sveriges läder- och skoindustri, årg 29, 1938, nr 2, s 20–26, ill, fotogr; nr 3, s 4–6, fotogr. Även tryckt i Affärsekonomi, 1938, nr 3, 5 och 9.] – Arbetsstudier inom industrien. På uppdrag av Sveriges industriförbund och Ingeniörsvetenskapsakademiens kommitté för arbetsstudier utarbetade av T S. Sthlm: Sveriges industriförbund, 1939. xxviii, 410 s, ill, diagr, fotogr. ([Böcker utgivna av Sveriges industriförbund. Organisation, 23]) [2., (oförändrade) uppl 1941: xix, 421 s, ill, diagr, fotogr. 3. uppl 1943: xx, 443 s, ill, diagr, fotogr. 4., omarbetade uppl 1949: 512 s, ill, diagr, fotogr. Översatt till finska 1945 (av 3. uppl): Teollisuuden työntutkimukset (Helsinki: Otava, xv, 427 s).] – Möjligheter till kostnadsbesparingar i kontors- och förvaltningsorganisation. [Omslag.] [Kolofon:] Sthlm 1943. (A Lundquist). 40 s, ill. [Föredrag vid Stockholms köpmansklubbs ordinarie sammanträde den 1 december 1942. Översättning till finska 1943: Eräitä mahdollisuuksia kustannusten säästämiseksi konttori- ja hallintoaloilla (Helsinki: Työtehovaltuuskunta, [2], 40).] – Rationaliseringsverksamheten i Sverige. Utveckling och nuvarande organisation. Sthlm 1948. (Centraltr, Esselte). 23, [1] s. (Affärsekonomis skriftserie, 22). [Tidigare tryckt på engelska med titel: Rationalization in Sweden in recent years (Affärsekonomi, årg 20, 1947, s 600–606, 646, 648, 650, 652, ill).] – Principles of organization and management as applied to public administration. [Rubrik.] Sthlm 1949. (Esselte). 12 s. [Tidigare publicerat som preprint i: Eighth International Management Congress, Stockholm 1947. Vol 1, Papers submitted to the sectional meetings, Sthlm: Swedish National Committee of Scientific Management, 1947, s [501]–512. Behandlar Statens organisationsnämnd.] – Rationaliseringar inom statens förvaltning. Statens organisationsnämnd och dess arbetsuppgifter. Föredrag den 1.4. 1952 i Stockholms köpmansklubb. [Sthlm 1952?] 30, 5 bl, ill. [Stencil.]

Tryckta arbeten (bidrag): S:s bidrag har inte efterforskats.

Redigerat: A J Malmquist, Föreläsningar i matematik. Redigerade av T S. Sthlm: Teknologernas handelsförenings förlag, 1923. xvi, 704 s & rättelser, 7 s. (Teknologernas handelsförenings publikationer, 55) (Serie A, [Tekniska högskolans studentkårs kompendier], 23). [Lärobok. Det finns även en reviderad version av rättelserna, tryckt 1928.] – Handbok i industriell driftsekonomi och organisation. Huvudredaktör: C T S. Sthlm: Natur och kultur, 1945. Bd I–II. (752 s, ill, diagr, fotogr + 714, [4] s, ill, diagr, fotogr). [Även med bidrag av S.]

Översatt: N A Hawkins, Konsten att sälja. Bemyndigad översättning från amerikanska originalets sjätte upplaga av T S. Sthlm: Bonnier, 1923. 347, [2] s, [2] pl-bl (vikta). – N A Hawkins, En säker framgång i livet. Bemyndigad översättning från amerikanska originalet av T S. Sthlm: Bonnier, 1925. 346, [1] s. – Rationell fabriksorganisation i Förenta staterna. Utgiven av Taylor Society. Redigerad av H S Person. Översättning ur det amerikanska originalet av T S. Sthlm: Sveriges industriförbund, 1933. viii, 192 s. ([Omslag:] Böcker utgivna av Sveriges industriförbund. Organisation, 21). [Översättningen omfattar ett urval kapitel ur Scientific management in American industry (1929).]

Källor och litteratur

ED:s konseljakter 10 maj 1940, nr 16, o Finansdep:s statrådsprot 10 dec 1943, nr 61, RA.

L Brunnström, Den rationella fabriken (1990); H De Geer, Rationaliseringsrörelsen i Sverige (1978); dens, På väg till datasamhället (1992); dens, C Tarras Sällfors (Föregångare inom företagsekonomin, ed L Engwall, 1995); M Gustavsson, Ta vara på tiden: på resa med C Tarras Sällfors 1920–1960 (Kulturellt: reflektioner i Erling Bjurströms anda, ed J Fornäs o T Harding, 2009); A O Johansson, Arbetarrörelsen och taylorismen: Olofström 1895–1925 (1990); B Lövgren, Hemarbete som politik (1993); T Nybom, Det nya statskontorets framväxt (Statskontoret 1680–1980, ed A Granholm o M Rydén, 1980); SMoK; SvTeknF; E Wallerstedt, Oskar Sillén, professor och praktiker (1988); Väd; Väv inom handel o industri? (1944). – Nekr i SvD 19 mars 1960.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Tarras Sällfors, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35082, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans De Geer), hämtad 2025-05-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35082
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Tarras Sällfors, urn:sbl:35082, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans De Geer), hämtad 2025-05-11.