Meriter

Söderblom, Åke Fridolf, f 20 jan 1910 i Fritsla, V Göt, d 22 maj 1965 i Göteborg (db Lidingö, Sth). Föräldrar: direktören Fridolf Gunnar S o Hilma Kristina Lyberg. Realex vid Gbgs östra realskola 27 aug 24, studier vid handelsinstitut, anställn vid bl a Sthlms kreditab, engagerad i Sim- o idrottsklubben Hellas teaterverksamhet 30–32, vid Folkets hus-teatern, Sthlm, 32–34, vid Södra teatern där 34–36, vid Folkteatern där, 36–39, vid Folkteatern, Gbg, 39, i front- o fältteaterturnéer i Sverige o Finland 40–43, vid Södra teatern, Sthlm, 43–53, vid Scalateatern, där, 54–58, i turnéer i landsorten o olika städer, vid Sthlms stadsteater hösten 61, vid Scalateatern 61–62, vid Lisebergsteatern, Gbg, från 62, regelbundna gästspel även vid andra teatrar i Sthlm (ABC-teatern, Odeonteatern, Oscarsteatern) o Gbg (Cirkusteatern, Stora teatern), även i Khvn o Oslo.

G 1) 21 juli 1936(–38) i Sthlm, Kat, m Ann Mari Lindahl, f 30 jan 1914 där, Finska, d 12 sept 2003 i Sthlm, Högalid, dotter till skådespelaren Albin Theodor L o skådespelerskan Anna Elisabet (Anna-Lisa) Hellström samt senare omg m regissören Carl Johan Ström; 2) 9 nov 1940(–47) i Gbg, Karl Johan, m Annalisa Nilsson, f 20 nov 1915 i V Frölunda, V Göt, d 29 juni 1992 i Los Angeles, Kalifornien, USA, dotter till spårvagnskonduktören Hugo Kornelius N o Frida Sofia Berggren samt senare omg m filmbolagsdirektören Alfred (Al) Edward Daff; 3) 6 april 1947 i Sthlm, Osc, m sminkösen Märta Gunborg (Gun) Franzén, f 3 mars 1921 i Khvn, Sv Gustafskyrkan, d 27 april 2010 i Sthlm, Engelbr, dotter till skrädderiarbetaren Ernst Samuel F o Ragnhild Vilhelmina Holmqvist.

Biografi

Åke S har gått till underhållningshistorien som en av Sveriges stora revystjärnor. Den humoristiska och folkliga teatertraditionen med sina farsartade programnummer, sång- och dansinslag, skämt och ironiska kupletter – allt gärna framfört i rasande fart – var som gjord för honom. Till skillnad från de kungliga teatrarnas skådespelare lärde revyartisterna oftast sitt yrke direkt på tiljan. De kastades snabbt in i situationer där det krävdes fantasi och improvisationsförmåga. Inom denna genre gjorde S succé redan som mycket ung – först i egenskap av manus- och textförfattare men snart som estradör. Han hade perfekta fysiska förutsättningar för sitt yrke: han var uthållig, dansant och musikalisk, kortväxt men snabb och välkoordinerad – en god idrottsman som lär ha varit bollsäker som få, något som avspeglades även i hans verbala förmåga. S ”var en urskådespelare med en fullkomligt musikalisk scennärvaro, i rakt nedstigande led från farsens ursprung i den antika teatern” (Zern, s 130).

S hade 1928 flyttat från Göteborg till Stockholm där han försörjde sig genom olika anställningar, som längst som kontorist på ett finansinstitut. Hans idrottsintresse ledde till medlemskap i idrottsklubben Hellas på Södermalm som hade en sektion för amatörteater vars föreställningar var populära. Där fick S sitt första artistuppdrag i Här dansar Hellas (1930). Han hade redan i skolan skrivit pjäser för kamraterna, och fortsatte att skriva sångtexter och sketchscenarier. Många viktiga kontakter knöts redan på amatörstadiet, med Sigge Fürst (bd 16, s 666), Börje Larsson, Anna-Lisa Baude, Naemi Briese, Gösta Bernhard, Harry Brandelius och inte minst med tonsättaren Jules Sylvain (Stig Hansson, bd 18). Alla blev i likhet med S professionella artister och följdes åt i decennier.

Även om revyn under tidigt 1900-tal uppfattades som underhållning i nivå med varieté och cirkus, recenserades premiärerna på de mest etablerade scenerna regelmässigt av de större tidningarna. Detta gällde särskilt nyårsrevyerna. 1933 hette nyårsrevyn på Folkets hus i Stockholm Folkets gröna ängar – en blinkning till Dramatens uppsättning Guds gröna ängar, en kontroversiell pjäs som väckte debatt och starka känslor och följaktligen utgjorde tacksamt stoff för drift och satir. Detta var ett av S:s första professionella framträdanden, och kritiken var hyllande. Man menade att han utan tvekan var en lovande kraft. Redan året därpå fick S ansvara för hela innehållet i nyårsrevyn, som togs väl emot.

Under sin 35 år långa karriär kom S att medverka i 70 revyer och 17 sommarturnéer. Under beredskapsåren var han också fältartist. Den möjligen djärvaste rundfärden gick 1940 till Finland under vinterkrigets sista månader, när bomberna emellanåt föll nära nog. S blev senare tilldelad en förtjänstmedalj för sin insats. En turné gick 1942 till det ockuperade Danmark med föreställningen Två man om en flicka, tillsammans med Sickan Carlsson och Lasse Dahlquist. Tyska censorer krävde att få godkänna manuskriptet och föreställningen bevakades; möjligen hade S väckt misstänksamhet genom sin association med Karl Gerhard (bd 17) som öppet kritiserat nazismen.

S hade en enastående arbetskapacitet och var intensivt verksam även inom filmen där han nådde stora framgångar; på platser dit turnéerna inte nådde visades istället filmerna som drog fulla hus och han var under 1930- och 1940-talen bland de tolv mest populära manliga skådespelarna i landet. Även den karriären inledde han som sångtextförfattare. Parhästen Jules Sylvain hade etablerat sig i branschen redan under stumfilmsperioden. S kom att spela i 75 långfilmer jämte några kortfilmer och branschreklam, skriva manus till fyra filmer och två gånger på 1940-talet pröva regi, det senare dock utan större framgång. När produktionstakten inom den svenska filmbranschen var som hetsigast medverkade han i genomsnitt i tre-fyra långfilmer per år, ibland ännu fler.

Filminspelningarna skedde oftast under sommaren när teatrarna hade uppehåll och artisterna stod utan inkomst, men ibland flätades krävande scheman samman. Även nattfilmningar lär ha förekommit då dagarna inte räckte till. Då Fröken Julia jubilerar (1938) spelades in skedde detta i Lyngby strax norr om Köpenhamn. Samtidigt deltog huvudrollsinnehavarna Thor Modéen (bd 25), Annalisa Ericson, Katie Rolfsen och S på kvällstid i en Karl Gerhard-revy som gick i Malmö och Köpenhamn.

Perioden från ljudfilmens ankomst till mitten av 1900-talet har betraktats som den svenska filmens ”Klondike-period”: efterfrågan på inhemsk biografunderhållning var i det närmaste omättlig, särskilt under andra världskriget då import av utländsk film försvårades och beredskapsandan uppvärderade det nationellt svenska. Bland landets stora filmproducenter fanns det prestigefyllda Svensk Filmindustri (SF) vars rykte grundade sig på internationella framgångar från 1920-talet och på sin association med Dramaten och dess skådespelare. S och regissören Weyler Hildebrand (bd 19) var där tidvis anställda på kontrakt, och medverkade i två av de mest lönsamma filmerna under krigsåren, militärkomedin Landstormens lilla Lotta (1939) och operettfilmen Löjtnantshjärtan (1942). S gjorde betydligt mer, nästan en tredjedel av sina filmframträdanden, i SF:s regi men hälften av dessa lanserades av Fribergs filmbyrå, SF:s dotterbolag som fick stå som formell finansiär för filmer som ansågs vara för folkliga för att passa in i moderbolagets förnäma profil.

Arrangemanget grundades i bl a Författarföreningens kritik av filmbranschen och dess osofistikerade utbud, men även om kulturellt mera ambitiösa direktörer anställdes fortsatte själva produktionen – och därmed även S – i samma spår som förut, med militärfarser, sjömansliv, något historiskt folklustspel men främst samtidskomedier. Redan titlarna, som innehöll ord som snurr, karusell, stjärnsmäll, blixt och dunder, vittnar om filmernas karaktär, liksom ord som förmedlade kamratskap – muntergökar, kavaljerer och pojkar.

En stående ingrediens i fars och revy var förvandlingsnumret: man bytte identitet, imiterade en känd person eller växlade kön. Fenomenet med män som klädde sig till kvinnor på tiljan var en karnevalistisk kvarleva och källa till stor munterhet och därmed ett tämligen säkert kort på de populära scenerna. S blev tidigt inövad i denna konst eftersom alla medlemmar i idrottsklubben Hellas var män. Följaktligen fick truppens kortväxta och finlemmade män spela kvinnorollerna.

I spelfilmerna kom S som förvandlingskonstnär till sin rätt och han spelade kvinna med stor finess då han till skillnad från många av sina kollegor aldrig överdrev kvinnliga beteenden. I förväxlingskomedin Kyss henne! (1940) som utspelades i revymiljö hamnar S i rollen som ung bankir av misstag på scenen tillsammans med en kolerisk teaterdirektör (Thor Modéen) och en orientalisk dans tar vid, som i sin akrobatik är utan jämförelse i svensk film.

Thor Modéen och S blev ett radarpar i samma stil som Helan och Halvan; den ene stor och kraftig, den andre kortväxt och följsam. Båda hade stora uttrycksfulla ögon och var lika snabba i repliken; deras dialoger kunde utvecklas till veritabla fyrverkerier. Tillsammans skapade de närmare tjugo långfilmer. I Annonsera (1936) fick de möjlighet att spela mot varandra och fick utomordentligt bra kritik för fartfyllt agerade. Det vanligaste temat i dessa samtidskomedier berörde på ett eller annat sätt maktordningen i ett företag, inte sällan en firmas ekonomiska problem. S:s roll var ofta den uppfinningsrike och framåtriktade unge mannen; reporter, fotograf eller reklamman.

Många var även militärfarserna, populära även långt efter krigets slut. Ett par av dem visade emellertid ett större allvar och en förmåga att greppa samhällsandan, Klart till drabbning (1937) och Kadettkamrater (1939). Bägge kan på en nivå karakteriseras som dramadokumentärer om militär marinutbildning. Den senare var den enda film där S:s karaktär får ett tragiskt om än hjältemodigt slut – han lyckas rädda sina kamrater men kör själv på en mina och omkommer – vilket chockerade även recensenterna.

Filmbranschen i Sverige drabbades i slutet av 1940-talet av en konjunkturnedgång. En konflikt med anledning av nöjesskatten, som filmproducenterna tvingades betala, ledde till en period av filmstopp och 1950-talet kom att präglas av en osäkerhet som påverkade alla inom branschen. Levnadsstandarden höjdes, folk fick råd att bl a köpa TV. Filmindustrin utvecklade ny teknik, sökte sig till nya ämnen och gjorde nyinspelningar av tidigare framgångsrika filmer, men de tidigare så solida bolagen började få problem.

En av de nya idéerna kretsade kring populära seriefigurer, något som visade sig vara framgångsrikt. S fick en ny parhäst i Åke Grönberg i filmer som handlade om Biffen och Bananen, med manus stöpta i samma form: små lustigheter, gags och skärmytslingar serveras som ett pärlband mellan transportsträckor där man visar vackra vyer på resor genom Sverige.

På revysidan var publiksvinnet nästan lika omfattande. Men ännu kunde S uppleva en makalös framgång på Södra teatern, där man 1953 satte upp en revy från ett par år tidigare i omskriven form. Den gavs hela 412 gånger vilket var ett gott avslut för S:s sammanlagt 22 år långa revyepok på Södran.

Efter S finns drygt 30 grammofoninspelningar registrerade med sånger eller delar av revyer. Han författade dock många fler dialoger och sångtexter – ibland under pseudonym (Lill-Slam, Swift, Dom Där, det sistnämnda med Fritz Gustaf Sundelöf). En exakt siffra är svår att ange, men det har strömmat tusentals verstexter till kupletter och sketcher ur S:s penna (Kjellström, s 234). Han uppträdde även i ett stort antal radioprogram, som antingen skådespelare, berättare eller programledare; minnesvärda är insatserna i bl a den populära serien Lilla varietén. Tillsammans med Börje Larsson från Hellas-tiden skapade han en serie radiokabaréer under namnet Lill-Slam och Stor-Slam, och ”blev ett namn i stugorna även för dem som sällan eller aldrig hade en chans att se honom på teatern eller på bio” (Kjellström, s 39). Efter att radions dominans i medierna brutits i och med televisionens introduktion i landet 1957 gjorde S även ett antal TV-shower men där uteblev framgången.

I början av sin filmkarriär skrev S texten till tre framgångsrika schlagrar. Den första var Jag kommer i kväll under balkongen i filmen Söderkåkar (1932). Kompositören Sten Axelsson skapade också melodin till S:s första spelfilm Den farliga leken (1933), där han hade rollen som just schlagerkompositör. Melodin blev populär, så omtyckt att den sedan förekom i fyra andra filmer. En av de första melodier S skapade tillsammans med Jules Sylvain blev en stor framgång, nämligen Tangokavaljeren, som framfördes i Petterson & Bendel (1933). Den slog stort även i Finland.

Den mest slitstarka av de melodier som Sylvain och S skrev var också en tango: Vi har så mycket att säga varandra, som blev ett slags ledmotiv i filmen Kyss henne! (1940) där den sjöngs upprepade gånger. Sången fick ett långt liv som ledde ända upp i Svensktoppen där den låg sista gången så sent som 1974.

Tango och foxtrot, ibland vals, var de vanligaste musikstilarna för underhållning under S:s långa karriär; framför allt tango med dess distinkta rytm med möjlighet att variera med synkop var tacksam att bruka. Korsrim var kanske det vanligaste versmått som brukades av honom, men han kunde också blixtsnabbt skapa allitterationer och utnyttja onomatopoetiska uttryck. Ordlekar där betydelsen av ett ord genom t ex en utbytt bokstav förskjuts från det ursprungliga för att skapa en ny association var kännetecknande för hela branschen. August Blanche (bd 4) hade använt detta i sitt första folklustspel Positivhataren (1843), och en av de första revyer som S medverkade i hette Tionde skymfonin.

S:s arbetstakt var hetsig. Dottern Lenas minnesbild är att de två under hennes besök hos honom för det mesta umgicks i en taxibil på väg från ett engagemang till ett annat. 1965, då S fyllde 55, började hans livsrytm med allt vad den innebar av resor, obekväma arbetstider och krav på prestation att ta ut sin rätt. Under det gångna året hade han haft huvudrollen i två långfilmsfarser, Blåjackor (1964) och Här kommer bärsärkarna (1965). En tredje filmroll var i Tre dar på luffen (1964). Bland filmpubliken hade dock intresset svalnat för filmfars och samtliga tre fick förkrossande kritik.

S spelade 1965 med i musikalen Himmelssängen på ABC-teatern i Stockholm. Recensionerna var nedlåtande – ”Ställ nu äntligen upp sängen på vinden!” (Kullenberg) – men pjäsen vann publikens gillande och framfördes i flera månader. I april hade den nypremiär i Göteborg. S ville trots vacklande hälsa fullfölja engagemanget på Lisebergsteatern, men hjärtat orkade till sist inte mer och en månad efter premiären dog S under en paus i sin loge.

I S:s eftermäle ryms inte bara minnen av oförglömliga föreställningar och stor komisk talang; hans bidrag till utveckling av skådespelarkonsten i svensk film var betydande. Arvet från stumfilmen, som väsentligen var en annan konstnärlig genre än ljudfilm, och kanske minnet av dess storhetstid på 1920-talet, gjorde att den högstämda spelstilen med överdrivet uttrycksfulla, långsamma gester och modulerad diktion dröjde kvar i vissa fall en bit in på 1940-talet. De filmer som blev arvtagare till folklustspelen, som engagerade skådespelare med stor improvisationsvana och med erfarenhet av omedelbar folklig kontakt, introducerade en annan stil. Dessa artister hade skapat sina egna konventioner utifrån bl a det faktum att det inte gick att modulera rösten om man var inne i ett blixtrande, delvis improviserat replikskifte. Man kunde inte heller inta en utstuderad pose om man hade en halv minut på sig för att utföra ett klädbyte. Det ”teatrala” fick därför anstå till förmån för ett avskalat uttryck som framför filmkameran översattes till en lågmäld, vardagsrealistisk röstanvändning, bruk av dialekter och en individualistisk mimik. S var en av de främsta att bidra till denna utveckling.

Dotter till S är skådespelerskan Magda-Lena Elisabet S (f 1935), som 1953 gjorde teaterdebut i Göteborg och kort därefter inledde en karriär som film- och TV-skådespelerska. 1966 engagerades Lena S vid Stockholms stadsteater, där hon stannade till 2008. Hon har också ägnat sig åt regi.

Författare

Tytti Soila

Arkivuppgifter

Klipp om S i Musik- o teaterbibl, Statens musikverk.

Tryckta arbeten

Kompositioner: Sånger för en röst och piano: Vinka blott glatt med din hand (Sverige dansar och ler. Balalbum för danssäsongen 1932–1933. Innehåller tio utmärkta, förut ej utgivna dansmelodier, med musik av våra mest kända kompositörer och texter av våra mest kända textförfattare, Sthlm: Edition Sylvain, 1932); Två små fåglar på en gren. Foxtrot. Med svensk och norsk text. Sthlm: Nordiska musikförl, [1934] [Tillsammans med Fryman (pseud för E Frykman) och S Paddock. Även utgiven s å i orkesterarrangemang av W Ringstrand]; Fassan å mossan (Revyalbum 1935. Södran: Och karusellen går. Folkets hus: Folkets palett. Sthlm: Nordiska musikförl, 1935) [Tillsammans med Helan (pseud för S Helin) och S Paddock]; Kalle i Lillskog. Vals. Sthlm: Edition Sylvain, [1936] [Tillsammans med Fryman (pseud för E Frykman) och S Paddock. Även utgiven s å i orkesterarrangemang av P Derwin]; Vid en kvarn på en slätt. Foxtrot. Sthlm: Edition Sylvain, 1936. [Tillsammans med Fryman (pseud för E Frykman) och S Paddock. I samma musiktryck även: E Björke (pseud för S Hansson) och Fryman, Och gångar ett skepp från Amsterdam (se under Textförfattare nedan). Bägge sångerna även utgivna s å i orkesterarrangemang av P Derwin]; Höstguld. Slow-fox. Sthlm: Edition Sylvain, 1940 [Tillsammans med Fryman (pseud för E Frykman) och S Paddock. Även utgiven s å i orkesterarrangemang av S Arefeldt]; Slack i focken. Sjömansvals. Sthlm: Nils-Georgs musikförl, 1940 [Även utgiven i orkesterarrangemang av Ahrbom]; Flickorna på Lyckorna. Sthlm: Skandinaviska Odeon, 1947 [Tillsammans med Fryman (pseud för E Frykman) och Fritz-Gustaf (pseud för F Sundelöf). Även utgiven s å i orkesterarrangemang av E Schleich (tillsammans med En kort stund på Långedrag)]; En fullträff. Sthlm: Sonora musikförl, 1947 [Tillsammans med Fritz-Gustaf (pseud för F Sundelöf) och K Lagerkrans. Innehåller fem sånger: En brun liten tös; Är det de’ som man kallar för kärlek; Du är det sötaste som finns; Jag minns en gång; Skutan och vinden]; En kort stund på Långedrag. Sthlm: Skandinaviska Odeon, 1947 [Tillsammans med Fryman (pseud för E Frykman) och Fritz-Gustaf (pseud för F Sundelöf). Även utgiven s å i orkesterarrangemang av E Schleich (tillsammans med Flickorna på Lyckorna)]; Varje flicka har sin egen melodi. Sthlm: Skandinaviska Odeon, 1947 [Tillsammans med Fritz-Gustaf (pseud för F Sundelöf) och K Lagerkrans. Även utgiven s å i orkesterarrangemang av J Jacobsen]; Kalle Johansson. Sthlm: Nordiska musikförl, 1948 [Tillsammans med Fritz-Gustaf (pseud för F Sundelöf) och K Lagerkrans. I samma musiktryck även: Puh puh på positiv (av samma personer)]; Kärleken kommer och går. Sthlm: Nils-Georgs musikförl, 1948 [Tillsammans med K Gullmar (pseud för G M Bergström) och Fritz-Gustaf (pseud för F Sundelöf). I samma musiktryck även: Och dessa rosor (av samma personer)]; Och dessa rosor (1948), se Kärleken kommer och går; Puh puh på positiv (1948), se Kalle Johansson; Sambo dansar hambo. Sthlm: Sonora, 1948 [Tillsammans med Fritz-Gustaf (pseud för F Sundelöf) och K Lagerkrans.]; Då längtar en norrlänning hem igen. Sthlm: Sonora, 1949 [Tillsammans med Fritz-Gustaf (pseud för F Sundelöf) och K Lagerkrans]; Jag söker en liten tös. Sthlm: Reuter & Reuters förl, 1949 [Tillsammans med K Gullmar (pseud för G M Bergström) och Dom Där (pseud för F Sundelöf och S)]; Gulli’a, mulli’a brudar. Sthlm: Nils-Georgs musikförl, 1952 [Tillsammans med H-Å Gäfvert och Dom Där (pseud för F Sundelöf och S)].

Kompositioner: Sånger för orkester: Bland rosor i det gröna. Hambo. Sthlm: Edition Sylvain, 1936 [Tillsammans med Fryman (pseud för E Frykman) och S Paddock. Texten av S. Orkesterarrangemang av P Derwin]; Kontra-Pelle. (Bom-Bom-Bom.) Foxtrot. Sthlm: Edition Sylvain, 1936 [Tillsammans med S Paddock. Orkesterarrangemang av N Görling].

Textförfattare: Sånger för en röst och piano: S Axelson, Jag kommer i kväll under balkongen. Foxtrot ur ”Söderkåkar”. Sthlm: Nils-Georgs musikförl, 1932; S Axelson, Kan du vissla, Johanna? Fox-trot. Sthlm: Nordiska musikförl, 1932 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av G Säfbom]; S Axelson, Mitt i natten. (Miss i nassen.) Foxtrot. Sthlm: Nordiska musikförl, 1932 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang]; E Björke [pseud för S Hansson], Linda. Hambo. Sthlm: Edition Sylvain, 1932 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av P Derwin]; V Cornelius, Alla fåglar sjunga. Sthlm: Nordiska musikförl, 1932 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang]; S Myers, Fjärilsdans i sommarregn. (Butterflies in the rain). Foxtrot. Sthlm: Nordiska musikförl, 1932 [Svensk text: Å S, engelsk text: E Reaves. Texten på svenska och engelska. Även utgiven 1933 i orkesterarrangemang av K Warner]; S Sahlberg, Snöflingornas dans (Sverige dansar och ler. Balalbum för danssäsongen 1932–1933. Innehåller tio utmärkta, förut ej utgivna dansmelodier, med musik av våra mest kända kompositörer och texter av våra mest kända textförfattare, Sthlm: Edition Sylvain, 1932); J Sylvain [pseud för S Hansson], Du gav mig sommarens sista ros. Slow-fox. Sthlm: Edition Sylvain, 1932 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av S Waldimir (pseud för S Engström)]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Gurli. Slow-foxtrot. Sthlm: Edition Sylvain, 1932 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av S Waldimir (pseud för S Engström)]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Hela livet är en glad operett. Sthlm: Edition Sylvain, 1932 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang]; J Sylvain [pseud för S Hansson], I kärlekens stratosfär. Fox-trot. Sthlm: Edition Sylvain, 1932 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av S Waldimir (pseud för S Engström)]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Inte han, inte han. Sjömansvals. Sthlm: Edition Sylvain, 1932 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av S Waldimir (pseud för S Engström)]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Staden sjunger. Vals. Sthlm: Edition Sylvain, 1932 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av S Waldimir (pseud för S Engström)]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Tango-kavaljeren. Tango. Sthlm: Edition Sylvain, 1932 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av S Waldimir (pseud för S Engström)]; G Wallenius, Hembygdens sång. Vals. Sthlm: Nordiska musikförl, 1932 [Text skriven av S tillsammans med B Larsson]; S Axelson, Gör ett undantag för mej (S Axelson, Den farliga leken. Sthlm: Nils-Georgs musikförl, 1933); J Meyer, Det är därför som jag är kär i dej… Isn’t it heavenly? Sthlm: Skandinavisk Produktion, 1933; M Morris [pseud för G Vallenius], En sommarsaga från Haga. Sthlm: Nordiska musikförl, 1933 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av Bert Carsten (pseud för B Norlander)]; S Sahlberg, En sommarnatt. Vals. Sthlm: Edition Sylvain, 1933 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av H Bingang]; F Schwarz, Det var en gång en musiker. (”Es war einmal ein Musikus.”) Tango. Sthlm: Edition Sylvain, 1933 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Amor kommer som en tjuv om natten (1933), se J Sylvain, Giftasvuxna döttrar; J Sylvain [pseud för S Hansson], Det vore mer än underbart (1933), se J Sylvain, Giftasvuxna döttrar; J Sylvain [pseud för S Hansson], Giftasvuxna döttrar. Sthlm: Edition Sylvain, 1933 [Innehåller fyra sånger: En liten maskot; Det vore mer än underbart; Amor kommer som en tjuv om natten; På livets krokiga landsväg. Även utgiven s å i orkesterarrangemang av S Waldimir (pseud för S Engström)]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Hjärtats röst. Tango-romance. Sthlm: Edition Sylvain, 1933 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang]; J Sylvain [pseud för S Hansson], En liten maskot (1933), se J Sylvain, Giftasvuxna döttrar; J Sylvain [pseud för S Hansson], En liten västanfläkt. En vindarnas vals. Sthlm: Edition Sylvain, 1933 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av H Bingang]; J Sylvain [pseud för S Hansson], På livets krokiga landsväg (1933), se J Sylvain, Giftasvuxna döttrar; J Sylvain [pseud för S Hansson], Säg, att du evigt håller mig kär. Romance. Sthlm: Edition Sylvain, 1933 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av E Rudolf (konsert) respektive H Bingang (dans)]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Varför gråter du när hela världen mot dig ler? Slow-foxtrot. Sthlm: Edition Sylvain, 1933 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av H Bingang]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Yes sir – No sir! (Slow)-foxtrot. Sthlm: Edition Sylvain, 1933 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av H Bingang]; B Uher och P Reif, En sång om gamla goda tider. Tango. Sthlm: Gehrmans musikförl, 1933 [Svensk text: Å S; tysk text: Beda. Även utgiven s å i orkesterarrangemang]; S Axelson, Här dansar folket. Å S och Sten Axelson bjuder upp. Sthlm: Skandinavisk Produktion, 1934 [Innehåller sju sånger: Lyckosvalorna; Då tittar solen fram igen; En liten Skeppsholmscharmör; Hela Sveriges Karlsson; De’ ä’ väl ingen vidare kille; Opp i toppen; Någon gång gå och då (musik: J Bode)]; J Bode, Någon gång gå och då (1934), se J Axelson, Här dansar folket; J Larento [pseud för S Hansson], Singoalla. Tango. Tango-serenad. Sthlm: Edition Sylvain, 1934 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av H Bingang]; W Richartz, Anton, spela din vals om din älskade vän. (Hein spielt abends so schön auf dem Schiffklavier). Vals. Musik: W Richartz. Svensk text: Å S. Copenhagen: W Hansen, 1934 [Svensk utgåva: Sthlm: Nordiska musikförl, 1935. Även utgiven i orkesterarrangemang]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Barberina. Tangoballad. Sthlm: Edition Sylvain, 1934 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av P Derwin]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Hej på dej du gamla glada tyrolare. Vals. Sthlm: Edition Sylvain, 1934 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av H Bingang]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Himlastegen. Slow foxtrot. Sthlm: Edition Sylvain, 1934 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av H Bingang]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Tre sjömän går i land. Sjömanstango. Sthlm: Edition Sylvain, 1934 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av H Bingang]; S Axelson, En idealisk äkta man. Slow-fox (Revyalbum 1935. Södran: Och karusellen går. Folkets hus: Folkets palett. Sthlm: Nordiska musikförl, 1935) [Även utgiven separat s å som orkesterarrangemang av M Görling (Nordiska musikförl)]; E Fiehn, Riobamba. Rumba. Sthlm: Edition Sylvain, 1935 [Svensk text: S. Dansk tekst: K V Meincke. Även utgiven s å i orkesterarrangemang av C Gottschalksen j:r]; E Rehman [pseud för S Hansson], Det gör man blott när man är kär. Slow-fox. Sthlm: Edition Sylvain, 1935 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av H Bingang]; I Berlin, Hatten av för våra herrar. (”No Strings”). Engelsk text: I Berlin. Svensk text: Å S. Sthlm: Reuter & Reuter, cop 1935 [utgiven 1936] [Även utgiven s å i orkesterarrangemang tillsammans med Top hat white tie and tails]; E Björke [pseud för S Hansson] och Fryman [pseud för E Frykman], Och gångar ett skepp från Amsterdam. Vals. Sthlm: Edition Sylvain, 1936. [Texten skriven av S tillsammans med S Paddock. I samma musiktryck även: Vid en kvarn på en slätt. Foxtrot (se under Kompositioner ovan). Bägge sångerna även utgivna s å i orkesterarrangemang av P Derwin]; K Lagerkrans, Var eviga vår (15 av de bästa, bd 4, Sthlm: Nordiska musikförl, 1936–37); E Manuel, Du lille kapten med ditt stora skägg. Sthlm: Nils-Georgs musikförl, 1936 [Ur Södra Teaterns nyårsrevy 1936]; F Markush, Är det för en kvinna… (Alles für mein Mädchen). Sthlm: Nils-Georgs musikförl, 1936 [Svensk och tysk text (den senare av F Rotter). Ur Södra Teaterns nyårsrevy 1936]; H Mortensen, Anne-Marie. Sthlm: Nils-Georgs musikförl, 1936 [Melodi och text på svenska, tyska, engelska, italienska, kinesiska och nysvenska (”Kanslar du någon gresk…”). Ur Södra Teaterns nyårsrevy 1936]; K Lagerkrans, Var eviga vår. Sthlm: Nordiska musikförl, 1937 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av S Arefeldt]; J Sylvain [pseud för S Hansson], En hälsning med vinden. Tango. Sthlm: Edition Sylvain, 1937 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av H Bingang]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Klart till drabbning. Sjömansvals. Sthlm: Edition Sylvain, 1937 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang]; O Lindholm, En skål för morgonda’n. Foxtrot. Sthlm: Nordiska musikförl, 1938 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av Edwards]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Klappat och klart. Vals. Sthlm: Edition Sylvain, 1938 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av H Bingang]; S Axelson, Johannas syster. Foxtrot. Sthlm: Edition Sylvain, 1939 [Text skriven av S tillsammans med S Paddock. Dansk text: S Rye. Även utgiven s å i orkesterarrangemang av M Görling]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Mademoiselle. Foxtrot. Sthlm: Edition Sylvain, 1940 [Text skriven av S tillsammans med Jokern (pseud för N Perne). I samma musiktryck även: Vi har så mycket att säga varandra. Tango (av samma upphovsmän). Mademoiselle även utgiven s å i orkesterarrangemang av T Ehrling. Vi har så mycket att säga varandra även utgiven s å i orkesterarrangemang av S Waldimir (pseud för S Engström)]; S Axelson, Sex melodier ur Fröken Vildkatt. Med musik av S Axelson och J Geddes. Text av Å S, J Geddes och M Andrew. Sthlm: Ehrling & Löfvenholm, 1941. [S har skrivit texterna till tre av sångerna (samtliga till musik av S Axelson): Bara jag får vara med dej, Oj, oj, oj och Kärlek är kärlek. Bara jag får vara med dej och Oj, oj, oj även utgivna s å i (separata) orkesterarrangemang av S Gabrielsson]; K Gullmar [pseud för G M Bergström], Kärlek vid första ögonkastet. Foxtrot ur Wive-filmen ”Fröken Vildkatt”. Sthlm: Edition Sylvain, 1941 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av C-H Norin]; H Å Gäfvert, För din skull. Slow-fox. Sthlm: Edition Sylvain, 1941 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av M Görling]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Kärlekens ABC. Slow-fox. Sthlm: Edition Sylvain, 1941 [Text skriven av S tillsammans med S Paddock. Även utgiven s å i orkesterarrangemang av T Ehrling]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Stackars Ferdinand! Sthlm: Edition Sylvain, 1941 [Består av två sånger: Förlåt mej; Swing it, zigeuner. Även utgiven s å i orkesterarrangemang]; L Dahlquist, Maj i Majorna. Vals. Sthlm: Ehrling & Löfvenholm, 1942 [Text skriven av S tillsammans med L Dahlquist. Även utgiven s å i orkesterarrangemang av T Ehrling]; J Stanly, Kaparevalsen. Sthlm: Nordiska musikförl, 1942; S Björkman, Dala jitterbug. Foxtrot. Sthlm: Edition Sylvain, 1944 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av C-H Norin]; K Lagerkrans, Försök inte med mej, fröken. Foxtrot. Sthlm: Edition Sylvain, 1945 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av S Samson]; K Lagerkrans, Hambovisa från Kössö. Sthlm: Edition Sylvain, 1946 [Även utgiven s å i orkesterarrangemang av S Samson]; K Lagerkrans, Bröllop i Sjungare by. Sthlm: Odeon, 1948 [Texten skriven av S tillsammans med Fritz-Gustaf (pseud för F Sundelöf)]; O Lindholm, Ur Flottans kavaljerer. Sthlm: Nils-Georgs musikförl, 1948 [Består av tre sånger: Flottans kavaljerer; Min persika på Korsika; Salta biten. Texterna skrivna av S tillsammans med Fritz-Gustaf (pseud för F Sundelöf). Även utgiven s å i orkesterarrangemang av S Samson]; K Gullmar [pseud för G M Bergström], Man skall alltid bjuda på det bästa som man har. Foxtrot. Text: Dom Där. Sthlm: Sonora, 1949 [Dom Där är pseud för S och F Sundelöf]; L Harris och J J Loeb, Maharajan av Magador. Words and music by L Harris, J J Loeb. Svensk text: Dom Där. Sthlm: Reuter & Reuter, 1949 [Dom Där är pseud för S och F Sundelöf]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Ankaret opp. Quick foxtrot ur filmen Flottans glada gossar. Sthlm: Skandinaviska musikförl, cop 1953 [utgiven 1954]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Sjömanshjärtan. Sjömansvals ur filmen Flottans glada gossar. Sthlm: Skandinaviska musikförl, cop 1953 [utgiven 1954]; K Gullmar [pseud för G M Bergström], Tre fåglar de flögo mot söder. Malmö: Oktav, 1957; O Bergman, En kis i Paris. Sundbyberg: Bergman produktion, 1959. Textförfattare: Sånger för orkester: S Axelson, En liten fnurra på trån. Foxtrot. Sthlm: Nordiska musikförl, 1933; J Bode, Samhällets lilla fiende nummer ett. Sthlm: Sonora, 1936. [Arrangemang av T Ehrling]; J Sylvain [pseud för S Hansson], Klappat och klart. Sthlm: Edition Sylvain, 1938 [Arrangemang av H Bingang]; S Axelson, Klappat och klart. Sthlm: Edition Sylvain, 1939 [Text skriven tillsammans med S Paddock. I samma musiktryck även: Kallevalsen (av samma upphovsmän). Arrangemang av P Derwin].
Några närmare försök att belägga senare publiceringar av musiktryck med S:s sångtexter har inte gjorts, men det kan noteras att av de totalt 60 sånger som återges i J Sylvains fyra musikalbum med titeln Säg det i toner (1954–61) har sex av dem texter av S. Även albumet Bland Sten Axelsons bästa (1966) innehåller sex sångtexter av S.

Tryckta arbeten (egna verk):”Vår egen lilla privata skymfoni”. Ett potpourrierande kväde, u.p.a., å det nidligaste hopskriven … besjungande icke blott Folkets hus teater … utan desslikes och i all synnerhet ”Folkets gröna ängar” vid 50-gången-jubileet den 19 februari 1933 … [Sthlm] u å [1933.] (Arbetarnes tr). [16] s, ill. [Tillsammans med S Fürst.] – Filmflugan eller Min fru har en fästman. Sketch. Klinten: Svenska visförl, 1938. 8 s. (Sketch, 18). [Tillsammans med S Paddock.] – I blomsterhandeln. Vitssketch. Klinten: Svenska visförl, 1938. 7 s. (Sketch, 19). [Tillsammans med S Paddock.] – Fint sätt på kvällskvisten. Sketch. Falun: Lindarnas förlag, 1947. 11, [1] s. (Den lilla scenen, 235). [Tillsammans med Fritz-Gustaf (pseud för F Sundelöf).] – Visor och sketcher. Sthlm: Favoritböcker, 1948. 133, [1] s, fotogr. [Tillsammans med Fritz-Gustaf (pseud för F Sundelöf). Omslag: Åke Söderbloms favoritvisor och sketcher, skrivna av honom själv och Fritz-Gustaf.]

Tryckta arbeten (bidrag): S:s bidrag har ej närmare efterforskats, men allmänt kan noteras att ett stort antal av hans sångtexter finns återpublicerade i samtida vishäften (särskilt) under 1930-talet. Hans texter finns också representerade i senare visböcker, exempelvis Fem hundra schlager-visor: 50 års populära vistexter (samlade och redigerade av Å Balltorp; 1952), vars 3. uppl (1955) återger tio av hans schlagertexter.

Källor och litteratur

Gbgs östra realskolas arkiv, vol D I b: 2 (matr över intagna elever 1912–21), GLA.

S Carlsson, Sickan: minnen berättade för Anna Nyman (1977); A Ericson, Lätta bubblor (1998); [T Flodén], Gott humör på Folkets hus teater, av Cyrano (DN 2 jan 1933); L Furhammar, Filmen i Sverige (1991); B Hähnel, Tilltramsade “Blåjackor” (DN 4 okt 1964); U Kjellström, Åke: boken om författaren, artisten och filmskådespelaren Åke Söderblom (2002); A Kullenberg, Det gamla spelet kring en säng (SvD 7 okt 1964); L B [sign], En slaskfars (DN 27 dec 1964); [E Ljungberger], Folkets hus: ”Folkets gröna ängar” av Kfs (SvD 2 jan 1933); dens, ”Här dansar folket” på Folkets hus teater”, av Sht (Svd 2 jan 1934); Myggans nöjeslexikon, 13, ed U M Ericson (1993); [M Rågberg], Trivsam jubileumsrevy på Södran, av Esq (SvD 2 jan 1944); S af Gm [sign], Revydags: husarer på stan (DN 2 jan 1945); Sohlmans musiklexikon, 5 (1979); S Ström, Vårlätt musical på Liseberg (SvD 27 april 1965); A Wällhed, Boken om Lasse Dahlquist (2010); L Zern, Kaddish på motorcykel (2012); Åke Söderblom död (DN 23 maj 1965). – Muntl meddel från Lena Söderblom, 21 juli 2021. – svenskfilmdatabas.se. – Lena S: Myggans nöjeslexikon, 13, ed U M Ericson (1993). – svenskfilmdatabas.se.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Åke Fridolf Söderblom, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35184, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tytti Soila

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35184
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Åke Fridolf Söderblom, urn:sbl:35184, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tytti Soila