Biografi

Nordfelt, släkt, härstammande från den i Bolstad i Dalsland födde torparen Anders Gabriel Norfelt (f 1746 eller 1756; d 1835) i Hede, Vassända (nu Vänersborg), vars sondotter i äktenskap med skeppsbyggmästaren Sven Olsson (1818–64) i Vänersborg blev mor till ingenjören Hjalmar N (1860–95), som avled i Buenos Aires, och sjökaptenen Olof Konrad N (1862–1922).

En tredje son, Alfred N (1864–1942), blev fil dr i Uppsala på avhandlingen Études sur la chanson des Enfances Vivien (1891) och 1895 lektor i franska och tyska vid Högre realläroverket å Norrmalm i Sthlm. Han var sekreterare i 1899 års läroverkskommitté, en av de sakkunniga som 1903 kallades att biträda vid beredningen av dess 1902 avgivna betänkande, sekreterare i läroverksutskottet vid 1904 års riksdag och en av de sakkunniga som 1904 tillkallades för att inom departementet biträda med utarbetandet av förslag till författningar med anledning av riksdagsbeslutet angående omorganisationen av de allmänna läroverken. I samband därmed tillkom en central styrelse för dessa, vilken fick namnet K öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk, och N blev ett av dess fyra läroverksråd. 1905 fick han och Åke Munthe (bd 26, s 35) i uppdrag att med anledning av K A Wallenbergs donation för upprättande av en handelshögskola i Sthlm studera högre läroanstalter för handelsundervisning i utlandet, och deras 1907 publicerade förslag ledde till Handelshögskolans i Sthlm tillkomst 1909. N var också ledamot av kommittén för omorganisation av Sjökrigsskolan 1906–08. Mest känd torde han ha blivit som rektor för Högre allmänna läroverket i Uppsala 1911–29, men han var tidvis tjänstledig för uppdragen som sekreterare i handelsundervisningskommit-tén 1913–15 och som ledamot av lärarlönekommittén 1920–23 och skolsakkunniga 1927–30. Tillsammans med den ovannämnda överstyrelsens överdirektör, seder- mera statsrådet (bd 3), utgav N 1910–17 Författningshandbok angående rikets allmänna läroverk, 1–2 jämte supplement. I uppsatser i tidskriften Studier i modern språkvetenskap skrev han om de franska låneorden i svenskan, och i samband därmed kom han också att syssla med sv medeltida filologi och litteraturhistoria, vilket resulterade i uppsatser om Eufemiavisorna (Studier i modern språkvetenskap, 7–8, 1920–21) och om Erikskrönikans ålder och tillkomst (Saml 1921). Ur N:s efterlämnade memoarer utgavs i Årsböcker i sv undervisningshistoria, 6–7 (1943), partier av mera allmänt intresse rörande pedagogiska och närbesläktade ämnen. Han har skildrats som duglig, saklig och human (Samuelsson, s 518).

N var svärfar till överläkaren Bruno Jäderholm (bd 20, s 495) och far till Hjalmar Konrad Alfred N (1904–58). Hjalmar N blev jur kand i Uppsala 1927, tjänstgjorde från 1930 i Svea hovrätt och befordrades där till hovrättsråd 1942. Då hade han sedan 1936 haft sakkunniguppdrag inom finansdepartementet, där han var byråchef på rättsavdelningen 1941–43. N blev revisionssekreterare 1943 och lagman i Svea hovrätt 1953. Han var också sekreterare i 1938 års tobakshandelsutredning, huvudsekreterare i fastighetsbildningssakkunniga 1948–53 och ordförande i Statens tobaksnämnd 1943–51, i Wilhelm Peterson-Berger-sällskapet från 1947, i Sveriges biografägarförbund från 1948, i Pressens pensionskassa från 1951, i Pressens förtroendenämnd från 1952 och i förhandlingsdelegationen om fortsatt priskontroll 1951–53. N publicerade bl a Lagen om sambruksföreningar (1948).

Författare

HG-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Hjalmar N: O R Landelius' ut-landssv saml: Sydamerika, SBL:s dep i RA; E Lundberg o N Sandberg, Vänersborgs läroverks matr 1821-1947 (1961).

Olof Konrad N: Lundberg o Sandberg, a a.

Alfred N: TU 7:84, KB; I Andersson, Källstu-dier till Sveriges hist 1230-1436 (1928), s 16 f o 19; E B[erli]ng o E No[reen], Alfred N (Sv uppslagsbok, 21, 2. uppl, 1952); A Blanck, Folkungatidsstudier (Saml 1927), s 186; G Bolin, rec av N:s uppsats om Erikskrönikan (HT 1923, s 184 ff); dens, Till dateringen av Erikskrönikan (HT 1927); Y Dahl, Lärarmatrm 1922 (1923); Förteckn över statliga utredmar 1904–45 (1953); S Grauers, Anna Sandström 1854–1931 (1961); [N Hagström,] Lärare o studenter vid ... Högre real- lärov på Norrmalm 1890-1941 (1941); M Henriksson o M Hallberg, Läroverkskollegierna 1923 (1924); Inbjudn:ar till doktorsprom:erna i UU:s aula lördagen den 31 maj 1941 (1941), s 12; G Jacobson, Alfred N död (SvD 30 sept 1942); sign Kbg, Svenska skolans minne (SvD 31 aug 1944); C K[och], Alfred N (SMoK 5, 1949); Lundberg o Sandberg, a a; R Pipping, Kommentar till Erikskrönikan (1926), s 770–95; S Samuelsson, Högre allm lärov i Uppsala (1952); S Sawicki, Die Eufemiavisor (1939), s 8 f; SPG; E Sprinchorn, När skolöverstyr blev till (SvT 1955), s 201 f; E Thyselius, Förteckn öfver komm:betänkanden, 2 (1904); Väd 1941 (1940).

Hjalmar Konrad Alfred N: Sveriges pressarkivs klippsaml, RA; Förteckn över statliga utredn:ar 1904–45 (1953); G Knutsson, Musikaliska Uppsalaminnen (Hågk o livsintr, 19, 1938), s 429; Sv juristmatr 1950 (1950); Sv släktkal, 13 (1943; tr 1942), s 294; Väd 1959 (1959); Väv. Sthlmsdelen (1945); H Zetterberg, Hjalmar N död (SvD 26 nov 1958).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nordfelt, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8275, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2025-06-13.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8275
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nordfelt, släkt, urn:sbl:8275, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2025-06-13.