Meriter

Nilsson, Johan, f 1 april 1874 i Bromma, Malm, d 15 mars 1965 i Malmö, S:t Petri. Föräldrar: lantbrukaren Nils Persson o Hanna Mårtensdtr. Metallarb 91–01, ordf i Sv järn- o metallarbetareförb:s avd 7 i Lund 99–01, v ordf i Folkets hus-fören i Lund 00–01, ordf 02, ombudsman för Sv järn- o metallarbetareförb i Malmö 02–06, sekr i Skånes soc:dem partidistr 05–17, ordf 18–44, medarb i Arbetet, Malmö, 06–44, led av styr för Sv journalistförb:s södra krets 10–47, ordf 19-47, led av stadsfullm i Malmö 11–38 (led av folkskolestyr 11–23, ordf i avlöningsnämnden 13–31, led av drätselnämndens andra avd 14–22, ordf i dess tredje avd 23–37, led av lönenämnden 18–21, av berednrutsk 19–21), av Sv journalistförb:s centralstyr 12–47, av styr för Malmö spritförsäljn:bolag 12–46, ordf 26, led av AK 18A–19A, av FK 19B–44 (led av andra särsk utsk 19B o 40U, av första särsk utsk 20, 25, 39U o 43, av statsutsk 22–39, 40 o 41–44, av särsk utsk 24 o 36, av tredje särsk utsk 42), av komm ang torrläggn av mark juni–dec 19, av försvarsrevisionen nov 19–mars 23, ordf i besparingssakk vid telegrafverket jan 21–nov 22, led av styr för Skånes allm restaurangab febr 22, ordf 27–febr 46, led av styr för ab Aerotransport 24–44, av komm ang reguljär lufttrafik jan–febr 25, ordf i Malmö restaurangsamf 26, led av komm ang skeppsgossekårens förläggn april 26–okt 27, av komm ang flygsäkerheten sept 29 –okt 31, av luftförsvarsutredn mars 28–dec 31, av komm ang det civila luftskyddet april –dec 36, av sjöfartsskyddsutredn juni 39 –mars 40.

G 1) 5 okt 1895(–1924) i Ystad m Anna Löfkvist, f 14 mars 1868 där, S:t Mariae, d 10 nov 1951 i Malmö, S:t Pauli, dtr till smeden Jöns L o Elna Persson; 2) 3 okt 1926 i Malmö, S:t Petri, m Elly Magnia Jacoba Lindgren, f 3 mars 1883 där, Caroli, d 2 jan 1966 där, S:t Petri, dtr till snickaregesällen, orgelbyggaren Jacob L o Kersti Louise Enbom.

Biografi

N började sin yrkesverksamhet som metallarbetare vid Ystads gjuteri och mekaniska verkstad men kom så småningom till Lund, där han fick arbete som maskinarbetare och filare vid Carl Holmbergs mekaniska verkstad 1895. Redan året därpå valdes han till sitt första fackliga uppdrag, revisor i Lunds järn- och metallarbetareförbund. Senare anställdes han av Sv järn- och metallarbetareförbundet som platsexpeditör i södra Sverige.

Under sin tid som fackligt aktiv metallarbetare deltog N i fyra av Sv järn- och metallindustriarbetareförbundets kongresser: som ombud för avdelning 7 i Lund 1900 och 1902 och för avdelning 4 i Malmö 1904 och 1909. På de två förstnämnda kongresserna pläderade han ivrigt för förbundets omedelbara anslutning till LO, vars kongress han bevistat 1900. I detta och andra sammanhang hävdade han att kongressen var suverän att fatta beslut utan att först genomföra medlemsomröstningar.

Arbetet som platsexpeditör innebar bla att resa runt och bedriva agitation i södra Sverige. I förbundsorganet Järnarbetaren skrev N utförliga rapporter om sådana agitationsresor i Skåne, Blekinge, Småland och Halland 1903 — 06. När han började som facklig redaktör på Arbetet 1906 — en tjänst han fick i konkurrens med bl a Gustav Möller — hade han således redan en viss journalistisk vana. N skrev allt oftare under signaturen Tore (sedermera även under signaturerna Justus och J.r.) och hans artiklar handlade bl a om SAF:s lockouthot, galizierimporten, skånska godsägares motstånd mot föreningsrätten, Amalthea samt storstrejken 1909.

Som journalist på Arbetet tog sig N i allt större utsträckning an den rent politiska bevakningen, i synnerhet efter 1911, då han blev kommunalpolitiskt aktiv. Arbetets redaktion ansåg att de kommunala frågorna var försummade i tidningens spalter och lät därför N bli kommunalpolitisk redaktör från 1919.

Redan under Lundatiden engagerade N sig i andra frågor än de rent fackliga. Han deltog i en socialdemokratisk partikonferens i rösträttsfrågan 1901 och han drev sedan denna fråga inom Metalls avdelning i Lund. Under tredagarsstrejken 1902, där Metall deltog, talade N vid arbetarkommunens demonstrationsmöten.

Till rösträttsfrågan återkom N i ett inlägg på 1905 års socialdemokratiska partikongress, där han bl a kritiserade partiledningen för att ej på allvar verka för en ny politisk storstrejk. På 1908 års kongress avsade han sig en kandidatur till partistyrelsen. Då hade han emellertid redan i tre år suttit i styrelsen för det socialdemokratiska partidistriktet i Skåne, där han blev sekreterare vid den konstituerande kongressen 1905.

När N 1918 blev såväl riksdagsman som ordförande i Skånes socialdemokratiska partidistrikt hade han redan sju års erfarenhet av kommunalpolitiskt arbete. Han blev tidigt engagerad inom Malmö drätselkammare och i synnerhet när han sedermera blev ordförande i dess tredje avdelning ägnade han sig med kraft åt bostadssociala frågor. När N tillsammans med direktör A Schmitz drev egnahemsfrågan i Malmö, kan detta ses som ett utslag av samarbetsandan i denna stad. En av hans första motioner i riksdagen (motion nr 131, AK 1918) behandlade den bostadsnöd som drabbade de lägre klasserna under krigsåren. Motionen och hans inlägg i riksdagsdebatten formade sig till målande sociala skildringar.

Sedan N lämnat AK och istället fått en plats i FK ägnade han sig särskilt åt försvarsfrågan. Redan på den socialdemokratiska partikongressen 1905 profilerade han sig i denna fråga genom att gå emot partistyrelsens förslag om ett folkligt försvarssystem: "Slagsmål är alltid råhet, och krig är slagsmål. Kriget försvarar alltid det borgerliga samhället. Så länge medborgarrätt saknas böra vi ej understödja ett militärväsen, som brukas mot folket" (Förhandl:ar... 1905, s 121). Som alternativ till partistyrelsens paroll Kamp mot militarismen! förde N fram parollen Avskaffandet av militarismen! Vid denna tid intog han således en oppositionell ståndpunkt inom partiet. När han ett antal år senare som riksdagsman deltog i debatten om nya anslag till det frivilliga skytteväsendet argumenterade han för att läget hade förändrats: "vi böra, ledda av de lärdomar och rön vi ha vunnit under dessa fem krigsår, försöka nedbringa kostnaderna till det minsta möjliga. Givet är emellertid, att man ännu icke helt och hållet kan avrusta. .." (FK:s prot 1920, nr 42, s 23).

N yrkade i konsekvens härmed ständigt på nedskärningar av försvarsanslagen. Han var medlem av försvarsrevisionen 1919–23 och deltog senare i olika försvarsutredningar. Han var också under många år medlem av den avdelning i statsutskottet som beredde frågor kring försvarets budget och organisation. Under den borgerliga majoritetens period var det alltid N som motiverade den socialdemokratiska reservationen vid försvarsdebatterna i FK. Huvudkombattant var högermannen Ludvig Widell.

Ett tema som ofta återkom i N:s egna motioner (inalles 59 st) från slutet av 1920-talet och framåt var stödet åt olika fredsorganisationer. Han yrkade årligen på att staten skulle ge ett finansiellt stöd åt sådana sammanslutningar som bedrev upplysningsarbete i fredsfrågor och som befrämjade internationella fredssträvanden. N berörde också ofta dessa frågor i sina inledningstal på det socialdemokratiska partidistriktets kongresser i Skåne mellan 1918 och 1944.

Som styrelseledamot i Malmö spritförsäljningsab och Restaurangbolaget i Malmö deltog N ofta i den alkoholpolitiska debatten. Han tillhörde inte dem som ivrade för en absolut avhållsamhet men framhöll att dessa bolag hade en nykterhetsvårdande uppgift och att den enskildes ansvarskänsla var viktig i detta sammanhang.

Bland de motioner N lade fram i riksdagen fanns också sådana som syftade till att staten helt borde bekosta folkskollärarnas löner. Rättviseskäl talade för ett enhetligt lönesystem. Naturaförmånerna var föråldrade och borde avskaffas. N:s intresse för dessa frågor hängde sannolikt samman med att han i många år satt i folkskolestyrelsen i Malmö.

N:s erfarenheter från Metall kom väl till pass även inom journalistkårens fackliga verksamhet. Han blev tidigt styrelseledamot i Sv journalistförbundet och som ordförande i dess södra krets verkade han bl a för dyrtidsersättning under kristiden.

Författare

Lars Berggren

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Arbetsstatistisk undersökn ang de större mekaniska verkstäderna i riket, frågeformulär C 1899, H III c 1:8, kommerskoll, statistiska avd, RA. A U Isbergs saml ms till stadsfullm i Malmö, MSA. Sammanställn av J N:s kommunala uppdrag, Arbetets bildarkiv, Malmö. P Billing, Människovärdet vi fordra tillbaka — arbetarklassens formering o det socialdemokratiska arbetarepartiets framväxt o utveckl i Skåne fram till 1911 (1985); U Bjelkare, M Hartman, A-L Winberg, Bostaden Malmö — en utställn om boendet under 1900-talet (1988); A Eriksson, Metalls avd i Lund 50 år 1888-1938. Minnesskr... (1938); dens, Lunds Folkets hus 1900-1950. Minnesskr (1951); Förhandkar vid Sveriges soc:-dem arbetarepartis kongress 1905, 1908 o 1911; Y Gyllin, Metallindustriarbetareförb:s avd 4, Malmö, 75 år (1959); J Lindgren, Sv metallarbetareförbis hist, 1, 1888-1905 (1938); dens, H Tingsten o J Westerståhl, d:o, 2, 1906-1925 (1948); R Lindström, Arbetarrörelsen o försvarsfrågan (Arbetets söner, 3, 1946); PK:s porträtt-matr 1936 (1936); Redogörelser för o förhandkar vid Sv järn- o metallarbetareförbundets kongresser 1900, 1902, 1904 o 1909; riksdagstrycket 1918-44; SMoK; Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 3 (1986); A Uhlén, Malmö Metallarbetare-fackfören 1884-1934 (1934); dens, Arbetet 1887-1937. Minnesskr (1937). - Nekner över N i Arbetet 21 mars o i DN 17 mars 1965.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8955, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Berggren), hämtad 2025-05-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8955
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Nilsson, urn:sbl:8955, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Berggren), hämtad 2025-05-22.