Biografi

Moreli, släkter.

1 Skattebonden Per Tyresson (f 1689; d tidigast 1750) i Råby, Mosjö, Ör, som senare flyttade till Dyringe i samma socken, var far till bruksinspektören Anders M (1722–96), som dog i Örebro. Son till denne var Johan Carl M (1754–1818), som blev magister i Uppsala 1779, docent i teoretisk filosofi där 1780, kh i Karlshamn 1793, prost s å, häradsprost 1801, teol dr 1809 och riksdagsman 1810. En annan son var bruksinspektören Per Georg (Petter Göran) M (1758–1824) vid Fredriksberg i Säfsnäs, Kopp, som var far till Johan Peter M (1793–1886). Denne blev magister 1821 och juris utriusque kandidat 1822 i Uppsala, men hans dövhet lär ha hindrat honom från prästvigning och från att bli organist i Uppsala domkyrka (Tersmeden). Han blev emellertid auskultant i Bergskollegium 1823, och efter verksamhet som geschworner i Jämtland 1824–35 var han översmedsmästare på Jernkontorets stat 1835–56. M är mest känd genom sin genom långvariga försök utarbetade metod för beredning av stångjärn, vilken tidigast prövades vid Graningeverken i Graninge, Vnl, 1830. Tillfredsställande resultat nåddes först 1831–32 vid Svabensverk i Alfta, Gävl, och 1832 vid Västanfors i Västanfors, Vm, vars ägare Salomon v Stockenström stödde honom under en lång följd av år. Metoden slog dock igenom endast vid ett begränsat antal bruk. M vann emellertid erkännande genom gratifikationer av Jernkontorets fullmäktige 1837 och av brukssocieteten 1838 samt genom Jernkontorets belöningsjetong i guld 1844. Från 1836 var han bosatt i Avesta, där han var anställd av Stora Kopparbergs bergslag som rådgivare vid tillsynen över koppar- och järnförädlingen och uppsöktes av yngre bruksägare, bruksbokhållare, bergsskoleelever och smeder, som önskade förkovra sig under hans ledning. Från 1839, då M:s privata kurser organiserades fastare, t o m 1853, då bergslaget sade upp hans skola, var hans sammanlagda elevantal 128. De sista fyra decennierna av sitt liv var han stendöv. 1861 stiftade M en stipendiefond vid Karolinska högre elementarläroverket i Örebro, där han börjat sina studier.

2 Skattebonden Erik Erssons i Östanå, Morkarla, Upps, son Olof Caveler (1719–1801) i Knaby, Morkarla, var ryttare vid Livregementet till häst 1743–77 och deltog i pommerska kriget. Han var far till komministern i Ramsta, Upps, Olof M (1764–1820), som blev kh i Giresta, Upps, 1817 men var nästan blind, när han 1819 tillträdde, och så sjuklig att han aldrig kom att tjänstgöra. Son till denne var gördelmakaråldermannen Sven Olof M (1804–57) i Sthlm.

Hans hustru var änka efter fabrikören, sedermera bronsarbetaren Bernhard (Berndt) Hultman (1798–1841) i Sthlm, som var född i Borås och dog i S:t Petersburg. Styvfaderns släktnamn upptogs av en av hennes söner i första äktenskapet, Ernst Johan M (1833–1911). Ernst M blev student vid UU 1851, avlade veterinärexamen vid Veterinärinrättningen i Sthlm 1855 och blev så veterinär i Hedemora distrikt. Efter att 1866 ha förordnats som extralärare under 1867 vid Veterinärinrättningens i Sthlm nyinrättade ambulatoriska klinik var han 1868–98 professor i husdjursskötsellära m m och veterinärrättsvetenskap vid Veterinärinstitutet i Sthlm, som den förutnämnda Veterinärinrättningen kallades efter omorganisation 1867. M publicerade en rad uppsatser i facktidskrifter och deltog 1875 i grundandet av Sv allmänna djurskyddsföreningen. Han var far till Anna Henrika Sjöberg, M (1866–1963), vars förhållande till Oscar Levertin (bd 22) 1893–97 inspirerade en rad dikter av honom. Hans 25 bevarade brev till Anna Sjöberg ("Nike") 1894-99 (KB) är viktiga källor för hans biografi. I sitt äktenskap 1885–1906 med regementsveterinären E Otto L Sjöberg blev hon svärmor till Verner von Heidenstam (bd 18), Anders Österling och Christian Günther (bd 17). 1905–25 levde hon i samvetsäktenskap med den kände norske tecknaren Ragnvald Blix, varför hon ännu mot slutet av sitt liv kallade sig Anna Blix, ehuru hon var folkbokförd i Sthlm med sitt flicknamn M.

Bror till henne var regementsveterinären Ernst Olof Bernhard M (1859–1919) i Sthlm. Ernst M d y:s son förvaltaren Carl Ernst Hans M (1890–1954) i Arvika var i sitt första äktenskap gift med ciselören Ester Elise (Lisa) MJAndersson (1884–1971).

Utan påvisbart genealogiskt samband med ovan redovisade släkter var generalsekreteraren i Centralförbundet Folk och försvar Roland M (1924–83) och dennes bror översten för Hallands regemente Rune M (f 1928). Även deras släktnamn återgår emellertid på det förutnämnda sockennamnet Mosjö. Det hade nämligen antagits av deras farfars far, som var född 1818 i Västra Dyringetorp i denna socken.

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Johan Carl M: A Grape, Ihreska handskriftssamlingen i UUB, 1–2 (1949); A Holmberg, Den Bergianska avskriftssamken i VA:s bibi (1938); J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); Lunds hm, 5 (1858); L W:son Munthe, Axplockning ur en gammal stambok (PHT 1925). – Johan Peter M: TU 7: 78, KB; J A Almquist, Graningeverken (1909), s 146 f; I Andersson, Uddeholms hist (1960); A Attman, Ader-tonhundratalet (Fagerstabrukcns hist, 2, 1958), s 41, 43, 80, 94, 206; Bergskoll; B Boethius o Å Kromnow, Jernkontorets hist, 2:2–3; 2 (1955–68); G Indebetou, Bergshögskolans elever under dess första 100-årsperiod (1919); KF Karlson, Blad ur Örebro skolas hist, 4 (1899), s 250 f; Lagerholm, a a; G Lagerström o H Erickson, Fullmäktige i Jernkontoret 1747–1947. Jernkontorets medaljer (1947); P Norberg, Bidrag till Engelsbergs bruks hist (1934), s 282, 287, 293; dens, Avesta under kopparbrukets tid, 1–2 (1956); P Tersmeden, Sätra brunns krönika 1700–1915 (1916); Ö Tiger-stedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957); H Wichman mil, 1720–1880.(Jämtlands o Härjedalens hist, 4, 1962), s 528. – Olof Caveler: Livregementets till häst generalmönsterrullor, vol 797–804, Krigskolks krigsmanshuskontors arkiv D: 16 o G I c: 1801:11, KrA. – Olof M: Uppsala hm. – Ernst Johan M: TU 7: 78 o 85:27, KB; N T Frykholm, Sv biogr veterinär-M hån 1750 til! nuvarande tid (1927); J V[ennerhol]m, Ernst Johan M (Sv veterinärtidskr, 16, 1911); SMoK; SPG. – Anna Henrika Sjöberg, fM: Olga Dahls brev 9 okt 1986 o Björn Julens brev 30 sept 1986, SBL; T Bonnier, Längesen (1972); B Julen, Hjärtats landsflykt (1961), s 9, 83-196, 299, 310 f, 316, 318, 320, 325: C G Laurin, Minnen 1898–1908 (1931); Äldst från Arlanda (SvD 1 juni 1962); A Osterling, Minnets vägar (1967), s 186. – Ernst Olof Bernhard M: Frykholm, a a; SPG. – Carl Ernst Hans M: Hans M f (SvD 8 juli 1954). – Ester Elise M: SKL. – Roland M: R Eriksson, Roland M till minne (DN 26 mars 1983); dens, Roland M död (SvD 26 mars 1983); Roland M död (DN 25 mars 1983); G Ufnger], Roland M (SvD 19 mars 1958).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Morell, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9493, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2025-05-28.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9493
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Morell, släkter, urn:sbl:9493, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2025-05-28.