Malte J J Ljungdahl
Född:1882-04-13 – Malmö Karoli församling, Skåne länDöd:1957-11-08 – Malmö Sankt Petri församling, Skåne län
Läkare
Band 24 (1982-1984), sida 1.
Meriter
Ljungdahl, Malte Johan Julius, f 13 april 1882 i Malmö, Caroli, d 8 nov 1957 där, S:t Petri. Föräldrar: smeden Jöns Mårtensson L o Elsa Jönsdtr. Mogenhetsex vid Malmö hal 4juni 01, inskr vid LU 6 sept 01, med fil ex 15 sept 02, amanuens vid med-kemiska instit okt 04–sept 05, MK 31 maj 05, amanuens vid patolog instit sept 07–aug 08, vid rättsmed instit febr 08-juni 09, ML 26 maj 09, underläk vid med kliniken nov 09–dec 12, meddelade undervisn i allm sjukvårdsteknik jan 10–febr 13, allt i Lund, läk vid Ramlösa brunn somrarna 12–24, överläk där somrarna 16–24, läk vid Spenshults sanatorium, Hall, Sthlms epidemisjukh o tuberkulosavd vid Lunds lasarett i perioder 15 okt 14–1 febr 18, disp vid LU 15 dec 14, doc i prakt medicin 22 febr 15–28 febr 25, MD där 31 maj 15, bataljonsläk i fältläkarkårens reserv 19 nov 15, ledde kurserna i de kliniska undersökn:-metoderna juli 16–aug 18, överläk vid särsk avd av med kliniken vid Lunds lasarett 1 mars 18–31 okt 23, klinisk laborator o bitr lär i medicin där 27 juni 19–1 nov 23, pen-sionsstyr:s förtroendeläk för Malmöhus o Kristianstads län 1 jan 25–31 dec 30, led av barnavårdsnämnden i Malmö 1 jan 25–34, överläk vid Malmö allm sjukhus' med avd 20 febr (tilltr 1 mars) 25–49, sakk i komm ang rusdryckslagstiftn nov 26–nov 28, led av rusdryckslagstiftmrevisionen juni 30–okt 34, styresman vid Malmö allm sjukh 1 jan 31–49, överläk vid pensionsstyns anstalt för neuroser där 31–42, ordf i sv farmakopékomm 36, i sv farmakonomikomm 36–46, profs nhov 30 april 37, ordf i försvarets tandvårds-utredn dec 41–nov 44, i statens sjukhus-utredn maj 43–maj 55, led av 1946 års läke-medelsutredn juni 46–okt 51, av komm ang arbetsförhållanden för underordn läk vid KS o Serafimerlasarettet aug 46–april 47.
G 2 sept 1913 i Helsingborg m Sigrid Louise Petterson, f 19 dec 1883 där, d 28 jan 1972 där, Maria, dtr till sjökaptenen Carl P o Eleonore Charlotte Berndtson.
Biografi
Under studentåren arbetade Malte L hos kemisten I Bang (bd 2), vars mikrometoder för bestämning av blodets halt av olika substanser gjort kemisk diagnostik möjlig i rutinen. Hos den kloke och gemytlige H Bendz (bd 3) och hos den skarpsinnige J Forssman (bd 16) lärde L patologisk anatomi, vid denna tid klinikens fasta grund. I intern medicin var L med om ett genomgripande generationsskifte; hans lärare var två personligheter av helt olika läggning. Den äldre var Seved Ribbing, präglad av I Hwassers (bd 19) syn på läkarens ideella kall och filantropiska inställning, lika mycket humanist som naturvetare. Den yngre, Karl Petrén, var internationellt erkänd klinisk forskare över diabetes och inom neurologi och en härskarnatur med radikala åsikter.
L:s gradualavhandling handlade om åderförkalkning i lungartärerna. Denna skiljer sig i flera avseenden från motsvarande förändringar i övriga artärer. L:s omsorgsfulla och fullständiga monografi byggde på klinik och på patologisk anatomi. Den är upptagen i Mortons välkända internationella förteckning över skrifter, som givit nytt och pålitligt vetande. I en undersökning 1928 beskrev L patologisk-anatomiskt en långdragen sjukdom med upprepade blodproppar i lungartärernas grenar. Först två decennier senare kunde man med hjälp av röntgen och hjärtkatetrisering diagnostisera tillståndet hos levande. L:s arbete citeras alltjämt som grundläggande. Sina kemiska kunskaper nyttjade L, när han utarbetade nya metoder för urin- och blodundersökningar bl a för bestämning av halten av aceton, kväve och ammoniak.
Som styresman ledde L Allmänna sjukhusets i Malmö utbyggnad och anpassning till allt det nya värdefulla som kom inom medicinen; det var laboratoriernas tid. L byggde upp ett laboratorium inom medicinska kliniken och behöll ledningen av det som ett tecken på sin allomfattande syn på medicinen. På andra sjukhus hade i stället biokemister börjat sköta laboratorierna. Han var en fordrande klinikchef med självfallen auktoritet. Han syntes kärv men var ett föredöme i det personliga umgänget med de sjuka; han förstod deras sociala situation och dess inverkan på sjukdomsbilden.
Inom L:s stora arbetsfält fångade neuroserna hans särskilda intresse. Han stod på marken; inga yviga spekulationer eller ismer fick tränga emellan L och hans patient. Han menade att den ortodoxa medicinen koncentrerade sina krafter på sjukdomar med påtagliga organiska symtom och negligerade neuroserna. Dessa var den stora belastningen inom sjukvården, och krafterna borde riktas mot dem.
Ribbing hade 1894 givit ut Terapeutisk recepthandbok (ny uppl 1897). Handboken låg på snart sagt varje läkares skrivbord jämte I Hedenius' (bd 18) Vademecum. Efter dessa båda goda böcker fick sv folket sin läkarvård. L ombesörjde nya upplagor av recepthandboken. Läkemedlen upptas här i bokstavsordning med förslag till lämpliga recept. Läkarna behöver dessutom en förteckning, där läkemedlen ordnas efter hur de verkar och efter de sjukdomar de är avsedda för. L utarbetade en farmakologisk-klinisk gruppering, alltjämt i bruk, och gav genom medicinalstyrelsen 1931 ut M.B., En förteckning över läkemedelsberedningar. Avsikten var att rationalisera läkarnas och apotekarnas arbete. De förra behövde inte skriva ut varje beståndsdel i ett medikament, utan vissa beredningar fick en officiell benämning. Apotekarna kunde tillverka dessa beredningar i större skala. Därjämte var de fabriksframställda preparaten på gång. Denna utveckling kan följas i recepthandböckerna och i M. B:s nya upplagor, Pharmaconomia Svecica. L redigerade upplagorna 1938 och 1943. Redan Ribbing utarbetade sin handbok på grundval av de nordiska ländernas farmakopéer, och L strävade att få en gemensam farmakopé, en Pharmacopoea Nordica (utkom 1960).
Genom dessa handböcker utförde L ett banbrytande arbete, som varit till utomordentlig nytta för patienter och läkare. Han rensade obarmhärtigt ut förlegade läkemedel, tog in det värdefulla av det nya som kom och såg till att nomenklaturen blev rationell. Han sökte i det längsta hålla det klassiska apoteksarbetet uppe men insåg, liksom apotekarna, att tiden för de individuellt komponerade recepten var ute och att läkemedelsindustrin måste ta över tillverkningen. L hade gedigna kunskaper på detta fält. Alla hade förtroende för hans omdöme, han stod fri och självständig, och i det tysta omvandlade han läkarnas sätt att förskriva läkemedel. Han medverkade också i den nordiska Lärobok i intern medicin i dess olika upplagor 1916, 1920, 1930 och skrev om ämnesomsättningens sjukdomar mm. Gikt var ett av hans specialintressen.
Redan under skoltiden blev L intresserad av de klassiska språken. Han höll kunskaperna levande genom att läsa antikens författare på originalspråken. L:s studier innefattade även historia, filosofi, psykologi och religion. Han hade ständigt uppsatser om antik och senantik medicin under arbete; den sista publicerades efter hans död. Stor lärdom, kritiskt sinne, självständig bedömning och ett levande språk utmärker dessa redogörelser. – L:s uppsats i Sv läkartidn 1924 om läkarens sätt att tänka och handla är en tidlös klassiker. L står mitt i det dagliga arbetet, ser dess svårigheter och de dilemman läkaren ständigt står inför. Han analyserar och bedömer men fördömer aldrig. I flera uppsatser återkommer han till centrala frågor om vad sjukdom är, om sjukvårdens etik och etikett, om behovet av tro inom sjukvården och annat. Överallt möter man L:s verklighetssinne och klokhet.
Genom donation vid L:s 65-årsdag tillkom en fond vid Malmö allmänna sjukhus. Den avser att bekosta "M L-föreläsningar" över ämnen, som stod L nära, samt underhålla och förnya den del av L:s bibliotek som han skänkt till sjukhuset (katalog utkom 1966). – L var en gärna hörd föreläsare, en god pedagog med en saklig, enkel och klar framställning. Han är en av sv medicins stora gestal- ter, de sjukas kliniker, en vidsynt lärd medicinhistoriker och en kämpe för ett fritt och ansvarsfyllt läkarkall.
Författare
Lars Öberg
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Arkivuppgifter
Strödda brev från L i LUB o UUB (bl a till I Holmgren).
Tryckta arbeten
Tryckta arbeten: Intill 1939 se LUM 1939, Lund 1940, s 281 f; jfr SLH, f4, d 3, Sthlm 1933, s 318 f. – Från Genesis till the Origin of species (Svenska läkartidningen, årg 38, 1941, Sthlm, s 2689-2715). – Poliklinikfrågan. Med särskild hänsyn till förhållandena i Malmö och vid Malmö allmänna sjukhus (ibid, 39, 1942, s 851–898; även sep, 48 s). – Pharmaconomia Svecica. Ed. 2. Handledning i läkemedlens användning för läkare och medicine studerande på uppdrag av Medicinalstyrelsen utg. [Ny uppl, ny tr] Sthlm 1943. 325 s. (Tills med G Ahlgren mfl.) – Flykten in i sjukdom. Föredrag vid Sv stadsförbundets sjukvårdsdelegations årsmöte i Hälsingborg den 26 aug 1945 (Svenska stadsförbundets tidskrift, årg 37, 1945, Sthlm, 4:o, s 339–347; även i Sveriges landstings tidskrift, årg 32, 1945, Sthlm, 4:o, s 149–156, o i Svenska läkar-tidn, 43, 1946, s 3192-3207). – Reumatiska sjukdomar. Sthlm 1949. 179 s. (Vår tids medicin [33].) – Dag Bernhard Carlsten in memoriam (Svenska läkartidn, 46, 1949, s 676–679). – [S Ribbing,] Recepthandbok, på grundval av de nordiska ländernas farmakopéer. [Ny uppl.] Ularb ... under medv av E Flodmark, K Östberg. [Ny uppl] [Lund, tr] Malmö 1953. 658, (65) s. Faksimilutg: M L, Recepthandbok ... Med förord av medförf... 4. uppl Malmö (tr Lund) 1981. X, 658, (65) s. -En form av magi i senantik medicin (Svenska läkartidn, 53, 1956, s 1417-33; även sep, 16 s = Föreningen Medicinhistoriska museets vänner, Årsskrift 1956 [:6]). – Något om det sardoniska skrattet och den sardoniska örten (Svensk farma-ceutisk tidskrift, årg 61, 1957, Sthlm, s 73–79; även sep, 6 s = Fören Medicinhist museets vänner, Årsskr 1957 [;3]). – Läkemedlen i den hippokra-tiska gynekologien (Farmaceutisk revy, årg 56, 1957, Sthlm, s 717-728).
Källor och litteratur
Källor o litt: Konseljakter för ED 30 april 1937, nr 34, för socialdep 20 febr 1925, nr 15, RA.
G Ahlgren, M L 60 år (SvD 12 april 1942); E Ask-Upmark, Några minnen av Karl Petrén (Sydsv medicinhist sällsk:s årsskr 1977); Handl:ar rör tillsättandet av lediga profämbetet i prakt medicin vid univ i Lund (1929); Kat över medicinhist bibi vid Allm sjukh i Malmö, 1-2 (1966); E Ljungberg, ML (Sydsv dagbl 16 nov 1957); LUM 1939 (1940); L T Morton, A medical bibliography (3 uppl, London 1970); Om sjukdom o sjukvård. Studier tillägn ML ... 12 april 1947 (1947); G Petrén, Lunda-medici o några andra (1943); Pharmaco-poea Nordica. 13 föredrag om dess tillkomst o innehåll (1963); SLH 4:3 (1933); S Winblad, Om prof ML:s bibhfond vid Allm sjukh, Malmö (Sydsv medicinhist sällsk:s årsskr 1964).
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Malte J J Ljungdahl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9571, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2025-07-31.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9571
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Malte J J Ljungdahl, urn:sbl:9571, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2025-07-31.